Välfärdens guldgrävare - gör storvinster på de mest utsatta

Att ta hand om samhällets mest utsatta är en lukrativ affär. Företagen som driver hvb-hem, gruppboenden och behandlingshem har en lönsamhet som övertrumfar de flesta av landets börsbolag, visar Dagens Samhälles granskning.

De största välfärdsbolagens vinstmarginaler ligger ofta på enstaka procent, snittet uppe på toppen är 3 procent, berättade nyligen Dagens Samhälle. 

Men betyder det att inga uppseendeväckande vins­ter görs inom den skattefinansierade välfärden? 

Nej. I näringsgrenen ”Vård och omsorg med boende” finns de. Vinsterna når här i många fall upp till nivåer som vare sig andra välfärdsbolag eller börsens företag kommer i närheten av.

Dagens Samhälles granskning av bolagen inom hvb/gruppboenden/behandlingshem omfattar 365 bolag som hade en omsättning över ­10 miljoner kronor år 2013. 144 av bolagen når en vinstmarginal över 10 procent före skatt. Redan det är starka papper i näringslivet och hos börsnoterade bolag. 

Men 47 av bolagen når än hög­re och kliver över 20 procent. När allt är betalt, utom bolagsskatt, får de här bolagen mer än 20 kronor över på varje vårdhundring. I några fall blir det 40–50 kronor över. Varaktigt, det är inte extrema händelser enstaka år.

– Det handlar om utsatta människor, i vissa fall tvångsplacerade. Så höga vinster i den här verksamheten blir inte rimligt, säger Marie Sallnäs, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet.

Vårdavgifterna är höga, dygnsavgifter på cirka 4 000 kronor per vårddygn är vanliga. Men avgifterna varierar stort. Till del beroende på individernas behov, till andra delar svårförklarligt. Bolagens omsättning ökar hela tiden. Två väsentliga drivkrafter är att efterfrågan är stor och växande och att bolagen utför tjänster kommunerna själva inte mäktar med.

Marie Sallnäs har ägnat många år åt forskning kring individ- och familjeomsorgen, inte minst kring marknadsförutsättningar och tillsyn. 

– Om det vore så att vi viss­te att höga priser var lika med god vård så vore det ju bra. Men det vet vi absolut inte! Vi har väldigt dåliga metoder för att systematiskt fånga upp vad som är bra kvalitet och relatera det till vårdavgifterna, säger hon.

Listans tvåa, 4 You i Dalarna, drev hvb-hem med 24 platser i Borlänge och Falun. Inriktningen var ensamkommande flyktingbarn med trauma och ungdomar med psykosocial och neuropsykiatrisk problematik. Vårdavgiften låg på 4 000 kronor per dygn för placerande kommuner och lönsamheten var lysande. 2012 och 2013 låg marginalen på 50 procent: 53 miljoner i omsättning, 26 miljoner i vinst. 

2013 fick verksamheten klagomål och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställde krav efter en inspektion. Det gällde bland annat så basala ting som att man skulle ha koll på hur många inskrivna barn man hade hand om och på vilken av enheterna varje barn vistades. 

Ny inspektion i slutet av 2014 och början av 2015 visade att verksamheten inte klarade kraven. Bland 29 placerade ungdomar fick IVO tvivelaktiga eller felaktiga uppgifter om 21 och konstaterade att verksamhetens brister ”utgör sådana allvarliga missförhållanden som innebär fara för ungdomarnas hälsa och utveckling samt deras personliga säkerhet”. Bolagets tillstånd återkallades i mars 2015. Bolaget har överklagat.

Marknaden är mycket speciell. Brukaren är inte kund, det är kommunen. Verksamheten består i hög grad av personalens insatser, samtidigt som inga lagstadgade krav finns på personalstorlek eller utbildningsnivå utöver föreståndarens. 

– Principen blir ju att kan man ta betalt så gör man det. Det går att bedriva verksamhet som uppfyller IVO:s kriterier samtidigt som det är väldigt tveksamt om det innebär god kvalitet. Det gäller även offentligt drivna boenden, säger Marie Sallnäs.

Personalägda Magelungen Utveckling är ett av de större bolagen i branschen. Man har varit i branschen i många år och bolagets marginaler ligger på enstaka procent. Vd Daniel Riddez och vice vd Mia Hübinette har liten förståelse för de många stora vinstmarginaler DS hittat.

– Ska man leverera kvalitet – högskoleutbildad personal och inget ensamarbete på nätter – då finns inget utrymme för så höga vinstmarginaler. Så är det, säger Mia Hübinette.

Koncernen Team Olivia äger tre bolag på listan över de lönsammaste: Kungsängen i Nora, Viljan Asperger och Klaragården. Affärsområdeschefen Hans Dahlgren håller inte med om att kvalitet omöjliggör goda vinstmarginaler.

– Det stämmer inte alls! Och vår lönsamhet är inte så hög. Vi äger fastigheterna själva och betalar inte hyra. Om vi betalade hyra vore marginalerna 8–12 procent, säger han, och menar att kvalitet liksom i andra branscher ger framgång.

– Lönsamheten i gruppboendena ligger i att fylla sista platserna och det kan du bara göra med bra kvalitet och kunder som vill komma tillbaka.

Tidigare familjedrivna vårdhem som Attendo har tagit över finns högt upp på lönsamhetslistan. Presschefen Charlotte Näsström Morén hänvisar till koncernpolicyn att Attendo inte kommenterar resultat i enskilda bolag, men påpekar ändå:

– Många koncernkostnader finns inte med i redovisningen för småbolagen, lönsamhet på 35–40 procent är långt över det som stämmer med verkligheten.

Attendoägda Syster Anna och Tallbacka Gården har redovisat sådana marginaler i många år, såväl före som efter Attendos köp. Att Attendos övertagande skulle innebära sådana administrativa bördor för verksamheterna att vinsterna på avgörande vis sjunker rimmar inte med de förmågor kring effektivisering som välfärdskoncernerna brukar tala om.

– Som koncern har vi en vinstmarginal på 2 procent, en rörelsemarginal på 9 procent. Vissa hvb-verksamheter går knappt runt, men det skriver man sällan om, säger Charlotte Näsström Morén.

Fakta
Vinstmaskinerna

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.