Två av tre kommuner missar vinstmålet

Trots strålande förutsättningar klarade bara knappt hundra kommuner tvåprocentsmålet för god ekonomisk hushållning under perioden 2000 till 2013. Många kommuner var till och med långt från att leva upp till lagens krav.

Lagen kräver att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär ska varje kommun bestämma själv. Men en tumregel har vuxit fram som de flesta bekänner sig till: ett överskott över tid motsvarande 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Dagens Samhälles studie av kommunernas resultat från 2000 till 2013 visar att många inte alls når det målet, trots att kommunernas samlade resultat länge varit väldigt bra. 20 kommuner landar rentav på förlust över de 14 åren. Ytterligare 30 når inte överskott på mer än en halv procent av skatteintäkter och statsbidrag. 

Teoretiskt kunde man tänka sig att det vore okej – om det hade handlat om kommuner med extra grundstark ekonomi. Sådana kan möjligen unna sig lyxen att ett antal år spendera mer än de får in. 

Men i praktiken ser det inte så ut.

– Tyvärr finns ett visst samband här mellan svaga resultat och låg soliditet. Det borde vara tvärtom, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL.

Kommunerna i botten är i stor utsträckning de små, de krympande, de glesbyggda. Vansbro försökte satsa sig ur sin negativa utveckling. Byggde friskt: skolor, ridhus, ishall, sporthall, skidbacke, fritidsområden.

– Vi hade investeringsbeslut enskilt år på 100 miljoner. På knappt 7 000 invånare. Jag frågade när jag kom: ”Hur hade ni tänkt det här?”, berättar ekonomichefen Catarina Willman.

Förlusterna blev stora i början av 2000-talet. Sedan dess kämpar Vansbro med att rätta till ekonomin. Sparkrav på mardrömsnivåer uppemot 10 procent har lagts på verksamheterna vissa år. Det har fått effekt. Vansbros ekonomi är inte bra. Men bättre.

– 2013 skulle vi haft positivt resultat även utan engångspengarna från AFA-försäkringen. Det känns bra att vi nått dit, säger Catarina Willman.

Kommunen har oftast satt optimistiska ekonomiska mål på runt 2 procent av skatter och statsbidrag. Men när det kommit till kritan har verksamheternas behov gått före. Nu menar ekonomichefen att Vansbro nått en tydligare ekonomistyrning där lagda pengar ligger. Men överskotten måste upp, menar hon.

– Vi har inga medel för det extra som dyker upp, utvecklingsmöjligheterna är mycket, mycket begränsade. Det läget mår inte en kommun bra av.

Kommuner som inte har åstadkommit överskott under den grans-kade perioden har smitit en betydelsefull genväg. 2 procent av skatter och statsbidrag motsvarar grovt räknat åtminstone 700 kronor per invånare och år. Det betyder 100 miljoner kronor i en kommun på 10 000 invånare. 

– Det får konsekvenser. Det är en successiv urholkning av ekonomin och när de kommunerna behöver lån får de låna dyrare och invånarna blir drabbade. Det blir mindre pengar till verksamheten, säger Annika Wallenskog.

Däremot behöver inte alla styra mot tvåprocentsmålet, menar hon. Det beror på hur stark balansräkningen är och hur utmaningarna ser ut. Vissa kommuner som växer stort och fort styr mot ännu högre mål än 2 procent. Andra kan nöja sig med hälften, anser Annika Wallenskog.

– Har man god soliditet, koll på pensionsskulderna och inget större investeringsbehov, då kan 1 procent vara gott och väl tillräckligt.

98 kommuner ligger på eller över tvåprocentsmålet sedan 2000. Här syns många av de större där ökande skatteunderlag stärker. Här finns de växande som hittar understöd i reavinster på mark och bostäder. Och särfall av mer old school-sparsamhet.

Största överskottet har Halmstad, 5,6 procent på skatter och statsbidrag i snitt. 

Behöver ni så stora överskott?

– Nej. Men att de är så stora beror också på engångseffekter, vi har sålt mycket tomträtter vid ett par tillfällen. Och på senare år spelar AFA-pengarna in, säger Carl-Fredrik Graf (M).

Överskotten har skapat debatt. Somliga anser att kommunen kunde göra mer.

– Men vi gör extra satsningar på exempelvis lärarlöner och vi bygger: skolor, äldreboenden, idrottshallar. Jag tror medborgarna känner det. Men visst, på idrottssidan finns hur mycket önskemål som helst.

Många kommuner har låtit bygga nya arenor för hundratals miljoner till elitlag i fotboll. Halmstad BK har önskat detsamma för snudd på hånade Örjans Vall: nybyggnad för 200 miljoner. Kommunen valde upprustning för 75 miljoner i stället.

– Kanske ett uttryck för att vi inte oreflekterat spenderar kommunens pengar, säger Carl-Fredrik Graf.

Fakta
Bara 98 kommuner hamnar över tvåprocentsstrecket

Tumregeln för god ekonomisk hushållning är överskott på minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Här är hela listan med alla kommuners resultat.

_______________________

I tidningen hittar du en fördjupande analys av fyra kommuner.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.