Hotet mot politikerna Läs mer

Kommunhusen stängs i spåren av politikerhoten

Vågen av hot mot politiker leder till att demokratin kringskärs, visar Dagens Samhälles-enkät. Spärrar och lås installeras i kommunhus snabb takt. Säkerheten skärps i två av tre kommuner.

Säkerhetsläget för politiker i landets kommuner är allvarligt, visar Dagens Samhälles granskning av hot mot politiker.

Bombhotade kommunhus, dödshotade kommunalråd, mordbrand, misshandel, ständigt ökad utsatthet är den verklighet de säkerhetsansvariga i kommunerna har att hantera – inte sällan i konflikt med politiker som värnar öppenheten.

Det var i november 2016 som Dagens Samhälle ställde frågor om säkerhetsläget i kommunerna till de kommunala säkerhetscheferna. 223 kommuner (77 procent) svarade på enkäten. Resultaten i korthet:

·      84 procent av kommunhusen har i dag spärrar för inpassering med lås, tags, registrering. Det är en kraftig ökning. För tio år sedan var mer än hälften av kommunhusen helt öppna.

·      I drygt två av tre kommuner har olika åtgärder vidtagits under de senaste åren för att öka säkerheten för politiker.

·      Från var femte kommun rapporteras om en ökad hotbild mot politiker på senare tid. Minskning noteras i stort sett ingenstans (knappt 1 procent), trots de omfattande diskussioner om förebyggande åtgärder som drogs i gång efter en statlig utredning för tio år sedan (”Jakten på makten”).

·      Mer än var femte säkerhetschef ser spänningar mellan behovet av säkerhetsåtgärder och politikernas önskemål om tillgänglighet.

Malin Ekblad är säkerhetsansvarig i Skurup och i grannkommunerna Trelleborg och Vellinge. Alla tre kommuner har drabbats av hot mot politiker. I Skurup har flera nya säkerhetsåtgärder vidtagits vid sidan av det skydd som fanns tidigare. Bland annat bevakas fullmäktige av ordningsvakter.

– Vi vill gå längre än politikerna. De borde till exempel bli försiktigare att på förhand tala om utåt vilka olika möten de ska delta i. Här blir det en krock, men vi kan prata om det, säger Malin Ekblad.

I Uppsala togs kontaktuppgifter till politiker bort från kommunens webbplats efter vissa incidenter. Några förtroendevalda protesterade. Säkerhetssamordnaren Per Eriksson vill också öka medvetenheten hos politikerna när kontroversiella frågor står på dagordningen.

– Det kan till exempel handla om hur sammanträdesrummen är möblerade, så att en eventuell utrymning går snabbt om något hotfullt händer.

I Örebro finns en policy för säkerheten vid fullmäktigesammanträden. Bedömningar görs inför varje sammanträde om det är läge för förhöjd säkerhet och närvaro av väktare. Det har inträffat.

– Vi har velat ha ännu hårdare restriktioner, och fått kompromissa lite. Men vi för en bra dialog med politikerna, säger säkerhetssamordnaren David Sundberg.

Dagens Samhälles enkät visar att det fortfarande finns ett antal kommunhus där en besökare kan kliva rakt in i utrymmen där politiker sitter. Men kommentarer från säkerhetschefer visar att lås, spärrar och passerkort fortsätter att införas i snabb takt.

Två stora kommuner med över 100 000 invånare har fortfarande öppna kommunhus: Umeå och Borås.

– Det är en gammal stridsfråga här, ledande politiker har värnat öppenheten. Men nu är en kontrollerad inpassering med tags, reception och inskrivning av besökare på gång, säger säkerhetssamordnaren Fredrik Thoms.

För Lars Winberg, säkerhetschef i Danderyd och också ordförande i Offsäk, förening för trygghet och säkerhet i offentlig verksamhet, finns inget att diskutera:

– Alla landets kommunhus bör ha spärrar och reception. Det är naivt att tro att det i dagens samhälle kan vara öppet och fritt fram!

En policy för säkerheten vid fullmäktigesammanträden. Bedömningar görs inför varje sammanträde om det är läge för förhöjd säkerhet och närvaro av väktare. Det har inträffat.

Vi har velat ha ännu hårdare restriktioner, och fått kompromissa lite. Men vi för en bra dialog med politikerna, säger säkerhetssamordnaren David Sundberg.

Dagens Samhälles enkät visar att det fortfarande finns ett antal kommunhus där en besökare kan kliva rakt in i utrymmen där politiker sitter. Men kommentarer från säkerhetschefer visar att lås, spärrar och passerkort fortsätter att införas i snabb takt.

Två stora kommuner med över 100 000 invånare har fortfarande öppna kommunhus: Umeå och Borås.

– Det är en gammal stridsfråga här, ledande politiker har värnat öppenheten. Men nu är en kontrollerad inpassering med tags, reception och inskrivning av besökare på gång, säger säkerhetssamordnaren Fredrik Thoms.

För Lars Winberg, säkerhetschef i Danderyd och också ordförande i Offsäk, förening för trygghet och säkerhet i offentlig verksamhet, finns inget att diskutera:

– Alla landets kommunhus bör ha spärrar och reception. Det är naivt att tro att det i dagens samhälle kan vara öppet och fritt fram!

Fakta
Aktiva politiker mest utsatta

 

Drygt var fjärde kommunpolitiker (27 procent) var utsatt för hot/våld/trakasserier enligt den senaste undersökningen från Brå, Brottsförebyggande rådet. Den gjordes 2015. 

Men bland ledande politiker är andelen mycket högre, och högst i gruppen kommunstyrelsens ordförande. Där hade 62 procent hotats. Ju större aktivitet på sociala medier, desto högre frekvens av hot.

Kvinnor är klart mer hotade än män. Sverigedemokrater är betydligt mer utsatta än företrädare för andra partier. Politiker i storstäder är mest utsatta för hot.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.