Trumps tullskräll ger dominoeffekter

Amerikanska stål­tullar är USA-skrällen som Europa befarat. Trumps ”America first”-politik gör att EU sluter sig i ett tätare politiskt samarbete.

När Donald Trump valdes till president i USA kippade många europeiska politiker efter andan. Då var det framför allt uttalanden om att små Nato-länder i Europa i framtiden inte kunde räkna med hjälp från USA som skrämde exempelvis Baltstaterna. Men ingen kraft har hittills lagts bakom de orden. I stället har den nye presidenten visat ett närmast totalt ointresse för Europa, vilket bland annat manifesteras i att USA fortfarande inte har skickat en ny EU-ambassadör till Bryssel, ett och ett halvt år efter valet.

Två för EU viktiga avtal har förvisso gått om intet. Det näst intill färdigförhandlade frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, har lagts i frysboxen på obestämd tid. Donald Trump har också dragit USA ur Parisavtalet, det globala klimatavtal som EU går i bräschen för. EU har sett Trumps politik som skadlig men inte direkt fientlig. Förrän nu.

Skrällen kom i förra veckan, då Donald Trump tillkännagav att USA kommer att införa höga tullavgifter på importerat stål och aluminium, på 25 respektive 10 procent.

Svaret lät inte vänta på sig: ”EU kommer att reagera kraftfullt för att försvara våra intressen”, meddelade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. De motåtgärder som kommissionens handelsbyråkrater skissar på är strafftullar på vissa amerikanska varor, särskilt sådana som främst produceras i republikanskt styrda delstater. Det handlar om bland annat motorcyklar från Harley-Davidson, Levisjeans och whisky. (Någon på Twitter påpekade att EU-kommissionen verkade vilja ge en känga till motorcykelgäng snarare än till den amerikanska regeringen.)

Några veckor tidigare berättade EU:s handelskommissionär, svenska Cecilia Malmström, på en journalistträff att kommissionen satt som på nålar inför det amerikanska handelsdepartementets väntade beslut om ståltullarna – och att USA dessutom motiverade höjda tullar med rikets säkerhet.

– Vi har framfört flera gånger att de inte kan utesluta EU av säkerhetsskäl. Vi är ju Natopartners, sa Malmström då.

Att de chockhöjda tarifferna skulle handla om nationell säkerhet är det ingen i Brysselkorridorerna som ens låtsas tro på, särskilt inte som Trump samtidigt twittrar att han vill skydda den amerikanska stålsektorn.

Men också Trumps analys om att USA har ett (orättvist) handelsunderskott gentemot EU är felaktig, anser Cecilia Malmström. Europa säljer visserligen mer varor till USA än tvärtom, men USA säljer mer tjänster till Europa än tvärtom.

De kortsiktiga konsekvenserna av det amerikanska beslutet blir att de europeiska företag som producerar stål kommer att förlora ekonomiskt i och med att exporten till USA minskar. Europeiska konsumenter kommer också att få betala ett högre pris på de varor som beläggs med europeiska strafftullar.

Men de långsiktiga konsekvenserna är allvarligare. Tullhöjningen kan ge en dominoeffekt när EU och andra stora ekonomier i sin tur höjer sina tullar. En tullkapprustning kan undergräva det internationella handelssystemet med WTO, och det går på tvärs mot EU:s intresse att upprätthålla världsomspännande regelsystem och institutioner – allt ifrån hur handelstvister ska lösas, till hur krigsförbrytare ska ställas inför rätta och hur klimatförändringarna motverkas.

En annan följd av USA:s etikettsbrott mot sina europeiska allierade är att det knuffar EU-länderna ett steg till i den riktning de sneglat åt alltsedan Trump valdes: att sluta sig samman i ett närmare politiskt samarbete, framför allt på försvarsområdet. Angela Merkel satte ord på det när hon, efter Trumps katastrofala Europabesök i maj i fjol, konstaterade att ”vi européer måste ta vårt öde i våra egna händer”.

Medan relationen mellan USA och EU blivit ett par grader kallare, lär det just nu löpa en iskyla längs den brittiska regeringens rygg. Toryregeringens verklighetsbeskrivning har sedan brexitomröstningen varit att de ekonomiska konsekvenserna av att lämna världens största frihandelsblock kan upphävas genom att Storbritannien samtidigt blir fritt att sluta egna handelsavtal. Ett frihandelsavtal med USA skulle bli stommen i ett utåtblickande, liberalt post-EU-Storbritannien. En amerikansk president som är redo att starta ett globalt handelskrig är britternas absoluta mardröm.

TRENDER

UPPÅT

Martin Selmayr. Jean-Claude Junckers mäktige kanslichef utsågs till EU-kommissionens vice generalsekreterare och bara en minut (!) senare till generalsekreterare. Selmayrs oortodoxa karriärboom har föranlett en granskning i EU-parlamentets budgetkontrollutskott.

Euroreformer. De tyska socialdemokraterna har röstat för att bilda regering med Angela Merkels kristdemokrater. Fem månader efter valet kan Merkel nu starta en fjärde mandat-period. En tysk stor koalition banar vägen för reformer av eurosamarbetet.

M5S, Femstjärnerörelsen, blev största parti i det italienska valet. M5S samlar EU-skeptiker, libertarianer och missnöjes-röstare, och fick nästan lika stort stöd som de båda traditionella höger- och vänstermittenpartierna tillsammans.

NEDÅT

Pressfriheten i Europa. Mordet på den slovakiska journalisten Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kusnirova hade som troligt motiv Kuciaks granskning av kopplingar mellan italienska maffian och slovakiska politiker. I oktober sprängdes Maltas mest kända granskande journalist Daphne Caruana Galizia till döds. Också hon granskade politisk korruption. 

Dieselbilen. Tysklands högsta förvaltningsdomstol tillåter städer att förbjuda dieselbilar. Den tyska regeringen, som traditionellt sökt samförstånd med landets mäktiga biltillverkare, är emot dieselförbuden. Samtidigt pressar EU Tyskland att göra mer för att få bukt med luftföroreningarna. 

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.