Trend: allt färre statliga jobb i glesbygd

Storstadsområdena är vinnarna i det statliga jobbpostkod­lotteriet. Förlorare är övriga landet – särskilt mindre kommuner i gles- och landsbygd. I dessa 136 kommuner minskar statens närvaro totalt sett.

18 procent av befolkningen bor i Stockholm, Göteborg och Malmö samtidigt som hela 31 procent av de statliga jobben är förlagda dit. Statens fysiska närvaro är tydligt koncentrerad till storstäderna. Sedan länge.

Dagens Samhälle har studerat utvecklingen av statens förvärvsarbetande sedan 2007 och trenden är tydlig: statens koncentration till storstäderna och pendlingskommunerna intill bara ökar.

På tio år har antalet statliga jobb i storstäderna vuxit med 12 procent. Antalet jobb i det dryga fyrtiotalet pendlingskommuner intill storstäderna har vuxit ännu mer, plus 23 procent.

Storstadsområdena är vinnarna i det här statliga postkod­lotteriet. Förlorare är övriga landet, och alldeles särskilt mindre kommuner i gles- och landsbygd. I dessa 136 kommuner minskar statens närvaro totalt sett. 2007 fanns det 41 000 jobb, men 2016 hade den siffran sjunkit till 38 000 jobb i gles- och landsbygdskommuner.

Den nuvarande regeringen har tydligt markerat ambitioner om att häva trenden. Man har poängterat statliga myndigheters ansvar för regionalt tillväxtarbete och gett order till myndigheterna att pröva decentralisering. Men under lång tid har andra prioriteringar vägt tyngre. Forskning har till och med visat att staten gått i täten för urbaniseringen genom att i snabbare takt än privat sektor koncentrera arbetstillfällen till storstadsområden och lämna gles- och landsbygden.

– Det stämmer att centraliseringen pågått i decennier, och det är en svår utveckling att vända. Det är oacceptabelt att staten inte tagit sitt ansvar, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Statistiken visar inga uppenbara tecken på att trenden hejdats av den sittande regeringen. Men regeringen har fattat 21 beslut om omlokaliseringar från 2016 till i dag. Senast i slutet av januari, där nio myndigheter omfattas i en total flytt av 900 jobb från Stockholm till olika delar av landet.

Den strategin är kritiserad. Debattörer talar om symbolpolitik, slöseri med pengar och ineffektivitet. De stora fackförbunden har protesterat och pekat på kompetenstapp och produktionsbortfall när myndigheter flyttar från storstäderna och ut i landet. ”Lyssna på experterna och avbryt”, säger till exempel ordförande för Saco-S, Lena Samuelsson. Riksrevisionen har tidigare kostnadsberäknat varje flyttat arbetstillfälle till 1 miljon kronor.

Civilministern anser tvärtom att utlokaliseringar är bra politik.

– Vi vill förändra tankesättet som präglat svensk förvaltning, där myndigheterna flyttat jobb till Stockholm för att de tror att de på så vis skapar effektivitet, säger Ardalan Shekarabi.

Han påpekar att kompetens finns även utanför Stockholm och att den också behöver tas tillvara i ett land. Med ett ensidigt fokus på effektivitet riskerar man att missa vikten av att upprätthålla statens legitimitet i hela landet, hävdar han.

Statens närvaro minskar mest i små kommuner i gles- och landsbygd, behöver den utvecklingen vändas?

– Ja, framför allt behöver vi stoppa den slentrianmässiga smygcentraliseringen och se till att arbetsställen finns kvar, säger Ardalan Shekarabi.

– Därför vill vi nu reglera i en förordning att myndighetsledningar inte får delegera beslut om att avveckla sitt sista arbetsställe i en kommun.

Staten koncentrerar jobben till storstadsområden

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.