Analys
Coronaviruset
7 april 2020 kl 11:06

Tänk om alla EU-länder betedde sig som Sverige

Norge och Finland missade tåget när EU gemensamt köpte medicinsk utrustning. Sverige hoppade på i sista stund. Det är lite som att ringa till försäkringsbolaget och teckna en hemförsäkring när grannhuset har börjat brinna.

Just nu river och sliter världens länder i ansiktsmasker och respiratorer. Frakter kapas på vägen till slutdestinationen och ingångna avtal slängs i papperskorgen när länder bjuder över varandra. Det råder global brist på den utrustning som vårdpersonal behöver för att skydda sig själva och för att vårda patienter sjuka i covid-19.

För knappt två veckor sedan tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen fått in anbud som täcker eller överskrider EU-ländernas behov av medicinsk skyddsutrustning.

– Det här visar att man tjänar på att vara medlem i EU, sa hon då triumfatoriskt.

Den gemensamma EU-upphandlingen gällde ansiktsmasker, handskar, skyddsglasögon, visir och overaller. En annan europeisk upphandling gäller respiratorer.

Det som EU-länderna behöver köper de givetvis i första hand själva. I Sverige är det Socialstyrelsen centralt och de enskilda regionerna som upphandlar sjukvårdsutrustning.

Men en del uppköp sker alltså genom EU. Och det finns vissa fördelar med det. Länderna blir tillsammans en större kund än var och en för sig, och kan väga tyngre i förhandlingarna med producenter. De kan dra nytta av varandras erfarenheter av upphandling och behovsanalyser.

Det går till så här: EU-länderna får en fråga från EU-kommissionen om exempelvis hur många respiratorer de behöver. De mejlar in sina svar, kommissionen sammanställer totalbehovet och lägger ut en annons. Det går snabbt och smidigt eftersom avtalen mellan EU-regeringarna och EU-kommissionen, allt det juridiskt finstilta, finns på plats sedan länge.

Upphandlingssystemet för medicinsk utrustning kom till 2013 med syfte att gemensamt köpa vaccin och antiviral medicin. Bakgrunden var H1N1-pandemin (svininfluensan) 2009–2010.

De flesta EU-länder anslöt sig till systemet 2014. Men Sverige, Finland, Polen och EES-landet Norge anslöt sig först efter coronavirusets utbrott.

Faktum är att svenska regeringen tog beslutet om att gå med den 28 februari – samma dag som deadline för EU-upphandlingen av andningsskydd. Sverige fick vara med i den rundan.

Det är lite som att ringa till försäkringsbolaget och teckna en hemförsäkring när grannhuset har börjat brinna.

Mönstret känns igen. Sverige var länge motståndare till EU:s civilskyddsmekanism, men omvändes sedan italienska och polska brandmän och brandflyg ryckt ut till vår hjälp under skogsbrandssommaren 2018.

Sverige har också i flera år motsatt sig EU:s åklagarmyndighet, som ska bekämpa bedrägerier med EU-pengar. Men i fjol, när myndigheten väl kommit på plats, tvärvände regeringen.

Det finns många sådana exempel.

I EU-sammanhang väljer svenska regeringen ofta att vänta och se om samarbetet fungerar bra innan man ansluter sig. Och man deltar bara om man bedömer att det kommer att gynna Sverige. Europeiska samarbeten är aldrig något självändamål, så som i vissa andra EU-länder. Den svenska hållningen är rationell och det är förmodligen exakt vad väljarna vill.

Men man kan också se det som att Sverige åker snålskjuts i EU. Upphandlingssystemet är väloljat i dag, men att vi kunde ansluta samma dag som deadline – det funkar bara för att de andra länderna har jobbat in systemet under flera år. Det skulle inte fungera om alla EU-länder betedde sig som Sverige.

Polen, Norge och Finland vaknade också sent, men de hade inte samma tur som Sverige. Polen anslöt sig den 6 mars och missade därmed den första upphandlingen, men är med och köper upp respiratorer gemensamt. Norge gick med den 20 mars och Finland den 27 mars. Därmed har våra nordiska grannländer missat alla gemensamma EU-upphandlingar av skyddsmateriel för att bekämpa coronan.

Det kanske kommer fler chanser. Eller inte. För att starta en gemensam europeisk upphandlingsrunda krävs nämligen minst fyra länder och i dag finns det inga fler rundor planerade, uppger kommissionen.

Fakta
Trender

UPP

Gamla italienare

Italien är det EU-land med störst andel 65-plussare i befolkningen, samtidigt som ålder är en riskfaktor för att avlida i covid-19. Hela 23 procent av italienarna är över 65 år, följt av Grekland, Portugal och Finland med 22 procent. I Irland och Luxemburg är bara 14 procent av invånarna över 65.

Flyktingkvoter

Polen, Ungern och Tjeckien bröt mot EU-rätten när de vägrade ta emot de asylsökanden som tillfälligt omfördelades från Grekland och Italien under flyktingkrisen 2015. Detta slår EU-domstolen fast i en länge väntad dom.

EU-parlamentet som sjukhus?

EU-parlamentet står i kontakt med Brysselregionen om att omvandla en av parlamentets byggnader till sjukhus för coronapatienter eller till tillfälliga boenden. Parlamentets flotta på omkring 100 bilar och lastbilar skulle också kunna användas för att transportera mat och mediciner.

 

NED

Ungern som demokrati

Med anledning av coronapandemin har Ungerns premiärminister Viktor Orbán fått rätt att styra landet utan inblandning av parlamentet, under obegränsad tid. Inga val kommer att hållas förrän pandemin är över och det blir straffbart med fängelse att sprida nyheter som bedöms vara falska.

Fidesz i EPP

Tretton borgerliga partier i Europa, bland dem svenska M och KD, kräver att Ungerns regeringsparti Fidesz utesluts ur partifamiljen EPP. De tyngsta underskrifterna saknas dock: tyska CDU och de konservativa partierna från Frankrike, Spanien och Italien.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 7 april 2020 kl 11:06
Uppdaterad: 7 april 2020 kl 11:19