Sverige vinnare när it-jättar tvingas skatta

EU vill beskatta den digitala ekonomin. För svensk del skulle en sådan europeisk skatte­uppgörelse innebära mycket pengar till statskassan.

Drygt 1 miljard kronor. Det är vad nyhetssajten Breakit räknat ut att sociala mediejätten Facebook drog in 2016 genom att sälja svenska annonser. Samma år var företagets bidrag till den svenska välfärden ynka 2,5 miljoner skattekronor.

Medieföretagen har i åratal knorrat över att Google och Facebook knaprar i sig en allt större del av annonskakan, den där kakan som medierna alltså finansierar sin journalistik med. Den hårda konkurrensen på annonsmarknaden sker dessutom på fundamentalt olika villkor. Svenska tidningar skattar på sina svenska vinster, medan de amerikanska it-jättarna alltså inte gör det.

I fjol avslöjade SVT:s ”Uppdrag granskning” Facebooks (förvisso lagliga) skatteminimerande upplägg: Vinster i Sverige slussas till lågskattelandet Irland och vidare till Caymanöarna, där Facebook över huvud taget inte betalar någon skatt. Googles skatteflyttsvirrvarr är snarlik.

Att den ”digitala ekonomin” numera är en stor del av den totala ekonomin innebär en utmaning för skatteverk världen över. I april väntas västvärldens ekonomiska samarbetsforum OECD föreslå riktlinjer för hur stater ska beskatta digitala tjänsteföretag. Men EU vill inte vänta. I stället föreslår EU-kommissionen tillfälliga EU-regler, som ska gälla tills långsiktiga regler kommit på plats. Det konkreta förslaget väntas presenteras strax efter att denna tidning gått i tryck, men ett utkast till planerna läckte ut i förra veckan.

Enligt det föreslår EU-kommissionen en 3-procentig skatt på de digitala jättarnas intäkter, som ska fördelas mellan de olika EU-länder utifrån företagens ”digitala närvaro” i dem. Kommissionen riktar särskilt in sig på bolag som säljer annonser och data om användarna (Google, Facebook) och digitala plattformar som kopplar samman köpare och säljare av tjänster (Uber, Airbnb).

Tanken är att om företagets själva produkt skapas av användarna själva, så bör värdet beskattas i den stat där användarna bor. Alltså: när Facebook säljer vidare uppgifterna om svenska Facebookanvändare, bör vinsten Facebook gör beskattas i Sverige, även om Facebooks faktureringsavdelning finns i Irland.

På längre sikt föreslår EU-kommissionen att multinationella digitala företag ska beskattas utifrån omsättningen i stället för, som i dag, vinsten.

Om EU-länderna går på kommissionens linje innebär det att de största länderna, där Facebook, Google och Amazon har flest användare, kommer att kunna få kräva in mycket mer skattemedel. Irland däremot kommer att förlora både reda pengar och arbetstillfällen, eftersom it-företagen i fråga knappast kommer att välja Dublin eller Cork som europeiskt säte framför Frankfurt eller Paris om det inte innebär några ekonomiska fördelar.

EU-kommissionen vill med sitt förslag sätta en europeisk prägel på en av vår tids stora internationella ekonomisk-politiska frågor – hur man beskattar den digitala ekonomin. Det faktum att USA:s president Donald Trump slängt överbord flera av det transatlantiska samarbetets heliga kor, som klimatavtalet och Iranavtalet, och dessutom ska införa höga tullar på europeiskt stål, gör att EU inte heller har mycket att förlora på att göra just amerikanska företag till måltavla för de nya reglerna.

Men framför allt vet kommissionen att tålamodet tryter i EU:s största och rikaste välfärdsstater. Risken är överhängande att några länder inför egna digitalskatter och att EU:s inre marknad blir ett brokigt lapptäcke av olika skattesystem.

I skattefrågor har varje EU-land vetorätt, så i teorin kan Irland sätta stopp för både den tillfälliga EU-skatten och alla långsiktiga skattereformer. Att kommissionen trots detta lägger ett radikalt förslag tyder på att varken den eller EU:s tungviktarländer kommer att acceptera att Irland säger blankt nej till att stoppa digitalföretagens skattesmitning.

Fotnot: It-jättarna har sina europeiska högkvarter i några få EU-länder: Google, Facebook, Linkedin, Airbnb och Apple i Irland, Uber i Nederländerna, och Amazon i Luxemburg.

TRENDER

HETA

Kalla kriget-stämning. Som en spionroman fast på riktigt. I ett gemensamt uttalande säger USA, Tyskland och Frankrike att det inte finns någon ”trolig alternativ förklaring” än att Ryssland ligger bakom nervgasattacken mot en tidigare rysk dubbelagent i London. I måndags uttryckte EU-ländernas utrikesministrar sin solidaritet med Storbritannien, men antog inga sanktioner mot Ryssland.

Hjälp till utlandsarbetare. EU-kommissionen föreslår en europeisk arbetsmyndighet. Myndigheten ska hjälpa EU-medborgare som arbetar i ett annat EU-land, i dag rör det sig om ungefär 17 miljoner människor.

Ny amerikan i Bryssel. Fjorton månader efter att USA:s förre EU-ambassadör lämnade sin post uppges en efterträdare vara på gång. Hotellmagnaten Gordon Sondland saknar helt diplomatisk erfarenhet, men har donerat stora summor till Donald Trump.

Trubbel för Polen. Irlands högsta domstol har stoppat utvisningen av en polsk medborgare till Polen, genom en europeisk arresteringsorder. HD ifrågasätter rättssäkerheten efter Polens reform av domstolsväsendet, och bollar över frågan till EU-dom-stolen. Därmed utreds Polen av både EU-kommissionens tjänstemän och EU-domstolens jurister.

KALLA

José Manuel Barroso. EU:s ombudsman vill att EU-kommissionen utreder om Barroso, före detta kommissionsordförande och nuvarande Goldman Sachs-anställd, sysslat med otillåten lobbying. Det hela gäller ett möte tidigare i år mellan Barroso och näringslivskommissionären Jyrki Katainen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.