Nyhet

Sverige ska stå emot angrepp i tre månader

Sverige ska kunna stå emot kriser, gråzonsangrepp och krig i tre månader. Kommuner och landsting föreslås jobba under civila befälhavare, skaffa bättre ledningskompetens, stärka räddningstjänsterna och sätta upp hemskyddsorganisationer.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte längre uteslutas. Det skriver den parlamentariska Försvarsberedningen i en delrapport som fokuserar på åren 2021-2025.

Utgångspunkten är ett globalt försämrat omvärldsläge som innebär att det svenska totalförsvaret måste byggas upp igen.

Målet är att landet ska klara sig själv i tre månader i väntan på internationell hjälp.

Inför att Sverige kan bli angripet föreslås kommuner, landsting och statliga myndigheter skaffa sig betydligt större beredskap än dagens krisberedskap.

Den ska ligga till grunden för det återupptagna civila försvaret som tillsammans med det militära försvaret bildar totalförsvaret.

Försvarsberedningen föreslår nu att en mängd nya åtgärder och flera nya myndigheter ska komma på plats senast år 2025. Kostnaden beräknas preliminärt bli 4, 2 miljarder per år.

Eftersom regeringen redan anslagit 400 miljoner kronor per år i 2018-2020 blir ökningen i sig 3, 8 miljarder per år från 2021.

Exempelvis ska den kommunala räddningstjänsten utgöra grunden för skyddet av befolkningen i hela landet.

Räddningstjänsterna ska få ”nödvändiga resurser” för att kunna hantera följderna av ett väpnat angrepp, anser Försvarsberedningen.

Andra resurser, som lokala frivilliga försvarsorganisationer och totalförsvarspliktiga, ska organiseras i en hemskyddsorganisation. Räddningstjänsten och ”Hemskyddet” ska tillsammans leda arbetet med att rädda och undsätta skadade människor i nöd.

Hemskyddsorganisationen ska också svara för att befolkningen får lägesinformation och trygga deras el- och livsmedelsförsörjning. Hela uppbyggnadsarbetet ska i samarbete med MSB, Myndigheten för samhällsskydds och beredskap, som föreslås få ett utökat mandat och flytta in under försvarsdepartementet. (I dag är MSB organiserat under justitiedepartementet.)

Landet föreslås också delas in i civilområden. I vart och ett ska 3-6 län ingå - och dagens fyra militära regioner ska anpassas efter den nya geografiska indelningen.

Civilområdena ska styras av en civil befälhavare, som får mandat att ”samordna och inrikta försvarsansträngningarna”.

– Men Försvarsberedningen tar inte ställning till exakt hur regionerna ska indelas, uppgav Björn von Sydow (S), ordförande i Försvarsberedningen, när förslaget presenterades på en presskonferens i Rosenbad på onsdagen. 

Försvarsberedningen föreslår också att ny myndighet ska få i uppdrag att utvärdera hur kommuner, landstingen och de statliga myndigheterna, inklusive Försvarsmakten, sköter sig när uppbyggnaden av det nya totalförsvaret.

Utöver det föreslås det finnas 3 000 beredskapspoliser i landet år 2025. De ska jobba med ordningsfrågor när det råder krigsfara och i krig.

Men bland andra Liberalerna och Kristdemokraterna vill att dessa ska kunna agera också vid kriser i fredstid.

Sveriges skyddsrum ska ses över och beståndet moderniseras, enligt Björn von Sydow.

–Jag vill också lyfta fram Sverige sjukvård. I dag har den svenska sjukvården inte förmåga att hantera ett massivt skadeutfall med många sårade, säger Björn von Sydow.

– Att bygga upp totalförsvaret kommer att bli en svår utmaning men med gemensamma ansträngningar finns förutsättningar att nå framgång. Men med denna rapport tar vi i dag ett viktigt steg framåt.

Även offentliga och privata bolag kan komma att utses till krigsviktiga företag och få särskilda uppgifter.

Under året har också MSB förhandlat med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om vad kommuner och landsting ska göra för de extra medel till civilförsvaret som regeringen tidigare under året avsatt.

Parterna är helt överens att kommunerna ska komma igång med förberedelser och utbildningsinsatser ifråga om höjd beredskap, stärkt säkerhetsskydd och krisberedskap framöver.

Man är också eniga kring vad landstingens krigsberedskap ska innebära.

– Dock anser SKL att landstingen bör få mer pengar till krisberedskap, om jag uppfattat dem rätt, uppger Thord Eriksson, samordningsansvarig för totalförsvarsfrågor på MSB.

MSB föreslår också att ett särskilt samarbetsorgan, kallat Forum för beredskapsutveckling, ska sättas upp i syfte att utveckla och förvalta överenskommelser som görs mellan MSB och SKL framöver. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.