Perspektiv
26 augusti 2016 kl 14:38

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Sverige riskerar en stegrande värdekonflikt de närmaste åren

Det är inte självklart hur västerländska värderingar om individuell frihet, sekularisering och jämställdhet ska uppfattas som de mest attraktiva på den globala idémarknaden. Forskning visar att invandrade personer över tid anpassar sina värderingar till det nya landet. Men många forskare är också överens om att det finns hinder, skriver Aje Carlbom, docent i socialantropologi.

Politiker har under sommaren talat om svenska värderingar och att alla som bor här ska omfatta dessa. Kritiker som deltagit i debatten uppfattar talet om värderingarna som vagt, felaktigt eller alltför nationalistiskt. Vilka värderingar som kvalar in under autentiskt ”svenska” är ganska ointressant. Men klart är att det finns värderingar i Sverige som haft ett brett genomslag hos den infödda befolkningen. Däremot är det långtifrån självklart hur dessa ska kunna överföras till de som invandrat under senare tid. Sannolikheten är hög för att landet står inför stegrande värdekonflikter i vissa sociala frågor de närmaste åren.

World Value Surveys (WVS) globala värderingskarta indikerar att Sverige skiljer sig från alla andra länder i världen. Enligt kartan är Sverige det land där medborgarna starkast värdesätter individuell frihet, sekularisering och jämställdhet. Kartan säger inte att värderingarna är unikt svenska utan att de har haft ett extra starkt genomslag i befolkningens synsätt jämfört med andra länder. Enligt WVS studier är Sverige värderingsmässigt del av den kulturella sfär som domineras av typiskt moderna värderingar. Värderingarna är utbredda också i andra väster-ländska länder men där har de har inte haft ett lika dominerande inflytande som i Sverige.

Kartbilden visar att invandrare som kommit till Sverige under senare år har sitt ursprung i en kulturell sfär som i stort sett domineras av motsatta värderingar. I Sverige värderas individen högre än kollektivet (familjen, släkten eller klanen) men i stora delar av Afrika och Mellanöstern är det tvärtom.

I dessa delar av världen förväntas individen underkasta sig gruppens vilja som i regel formuleras av män. Individuell frihet eller självförverkligande är värderingar som anses hota kollektivets långsiktiga överlevnad. Religiositet lyfts fram som centralt värde av många med ursprung i Afrika och Mellanöstern. Till skillnad från Sverige där man lätt framstår som avvikande om man talar om sin gudstro i vardagliga sammanhang.

WVS karta beskriver givetvis inte hela sanningen om mänskliga värderingar. Migranter från Afrika eller Mellanöstern kan förstås sympatisera med de värderingar som dominerar i västvärlden. De data som presenteras signalerar däremot att migration från de mer konservativa till liberala delarna av världen ökar sannolikheten för att det ska uppstå värdekonflikter. Ett visst mått av gemensamma värderingar är viktiga för den sociala sammanhållningen i ett samhälle och undvikandet av sönderfall i mindre grupper som odlar radikalt annorlunda värden (i förhållande till mainstream). WVS mångåriga värderingsstudier ger oss en bild av tänkbara konfliktytor.

Flera värdekonflikter är vi redan bekanta med. Hedersproblemet har sin grund i kollektivistiska värderingar kring kön och sexualitet. I tänkandet ingår att arrangerade äktenskap med kusiner värderas positivt eftersom det bidrar till att man håller ihop familjens blodsband. Miljöpartiets kris var delvis grundad i om handskakning mellan kvinnor och män ska ses som en sexuell handling eller om det ska tolkas mer neutralt. Religiösa antipatier mot homosexualitet är grundade i att samkönade relationer värderas som syndiga. Särskilda badtider för kvinnor i kommunala simhallar uppskattas av många muslimer då könsblandade bad värderas som sexuellt riskfyllda. Sannolikt kommer konflikterna kring värdet av jämställdhet att skava ännu mer i samhället kommande år.

Politiker som talar om svenska värderingar tycks tro att invandrare som kommer till Sverige är kulturellt blanka kort. Att det är en fråga om pedagogik eller ”rätt” information att få dem att förstå hur bra värderingarna om individuell frihet eller jämställdhet är. Men många som kommer till Väst är medvetna om och starkt kritiska till västerländska värderingar redan innan ankomsten.

Många anser till exempel att sexualliberala idéer är en förklaring till västvärldens moraliska förfall. Muslimska organisationer erbjuder alternativa värderingar till hur samvaron i familjen eller mellan kvinnor och män ska organiseras. ”Komplementaritet” mellan könen är i det sammanhanget ett viktigare värde än jämställdhet.

Flera som deltar i debatten om integration tar för givet att invandrade personer kommer att förändras i liberal riktning i samband med att de bosätter sig i Sverige. Visst sker det kulturell förändring. Många kvinnor med ursprung i de konservativa delarna av världen verkar ha tagit till sig värderingar om individuell frihet, sekularisering och jämställdhet. Men förändring kan också ske i motsatt riktning och göra invandrade personer mer konservativa än de var i hemlandet. Under senare år har vi sett exempel på att ett ganska stort antal unga muslimer som är födda och uppväxta i Väst förkastar västerländska värderingar och blir mer konservativa än föräldragenerationen. Vanligt är att de muslimska ungdomarna söker sig till salafistiska grupper som har valt utanförskapet som strategi för att undvika att påverkas av västerländska värderingar.

Det finns forskning som visar att invandrade personer över tid anpassar sina värderingar till det nya landet. Men många forskare är också överens om att det finns hinder i vägen för de önskade kulturella förändringarna. Framväxten av parallella etniska och religiösa världar i storstäderna bromsar transformationen. Områdena erbjuder sociala miljöer som möjliggör upprätthållandet av kollektivistiska värderingar kring kön och sexualitet. Här är det lättare för familjerna att få acceptans för social kontroll av kvinnor eftersom alla är omgivna av familjer med samma värderingar.

Utbildning i jämställdhet är nog ganska meningslöst i enklaverna eftersom värderingar grundade i hederstänkande och konservativa religiösa tolkningar är starkare än liberala och sekulära värden. Det är till och med så att kurser i jämställdhet driver fram ännu starkare värdekonservatism i många invandrade familjer eftersom kvinnlig självständighet uppfattas hota släktens sammanhållning.

Avgörande för invandrade personers värderingsmässiga förändringar är alltså att bryta upp de här miljöerna. Det sociala trycket i områdena försvårar den individualiseringsprocess som är nödvändig för att man ska bli en självständig medborgare.

I dag är det svårt för stater och andra aktörer att upprätta och vidmakthålla monopol på värderingar. Internet, invandrares och andras transnationella relationer, religiös förkunnelse, framväxten av ”parallella samhällen”, fortsatt migration och en utbredd avsky mot Väst i stora delar av världen har gjort att kampen hårdnat om medborgarnas värderingar.

Det är inte självklart hur de västerländska värderingarna om individuell frihet, sekularisering och jämställdhet ska kunna uppfattas som mest attraktiva på den globala idémarknaden. Öppenhet och pluralism har konsekvenser. Även på värderingarnas område.

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.