Svenska personnummer kräver rättslig prövning

Det svenska systemet med personnummer hindrar andra européers fria rörlighet och strider förmodligen mot EU-rätten. Och det är inte något nytt problem.

Ännu en rapport trillade in i mejlboxen. Denna gång från det europeiska problemlösarnätverket Solvits svenska filial: handelsmyndigheten Kommerskollegium.

Solvit finns till för att hjälpa privatpersoner och företag som stöter på praktiska problem när de vistas eller verkar i andra EU-länder. Tanken är att det blir smidigare och billigare att Solvitkontor i de inblandade länderna löser vardagliga tvister mellan sig och de berörda myndigheterna, i de fall ett land brutit mot EU-rätten, än att EU-kommissionen tar det felande landet i örat eller drar det ända till EU-domstolen. Det blir också mindre politiskt känsligt så.

Den inre marknaden med fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital har nu 25 år på nacken och lyfts fram i vart och vartannat högtidligt tal som Europasamarbetets största succé. Men i verkligheten gnisslar det ofta rejält när de fyra friheterna möter nationella regler och byråkrater. Till och med mellan två grannländer med liknande förvaltningstradition.

Till exempel stoppades en ambulerande fiskaffär i norra Sverige från att bedriva kommers på andra sidan finska gränsen, eftersom den inte kunde visa upp en fast lokal i Finland som finska myndigheter kunde inspektera. Detta trots att butiken hade fasta lokaler i Sverige som svenska myndigheter inspekterade. I detta fall, från i fjol, förmådde Solvit finländarna att ändra sina regler.

Det gångna året har den europeiska problemlösarstrukturen undersökt ett par hundra ärenden med svensk koppling. Och precis som tidigare år är det ett enskilt problem som dominerar: det är orimligt svårt för EU-medborgare att få personnummer.

Skatteverket kräver nämligen att en person från ett annat EU-land, som alltså har uppehållsrätt i Sverige, kan bevisa att hen avser stanna i landet ett helt år för att bli folkbokförd och få personnummer. Ett av de fall som nämns i årsrapporten gäller en italiensk medborgare som fått jobb i Sverige och därefter ansökt om personnummer. Skatteverket avslog ansökan, eftersom arbetsgivaren hade skulder hos Kronofogden. Därmed ansågs anställningen vara för osäker för att kravet på ett års framtida vistelse skulle vara uppfyllt.

”Problemen kring personnummer handlar inte om felaktig tillämpning i enskilda fall”, konstaterar Solvitrapporten, ”utan om att de nationella reglerna inte går att tillämpa utan att det får konsekvenser för den fria rörligheten för personer.” Eller, lite mer rakt på sak: de svenska reglerna strider mot EU-rätten.

Sverige är speciellt på det sättet att vi använder våra personnummer i väldigt många fler sammanhang än vad man gör i andra europeiska länder. Utan de tio siffrorna blir det hart när omöjligt att leva ett vanligt svenskt vardagsliv. Det går inte att skaffa telefonabonnemang, installera bredband eller skriva in sig på sfi, och det är svårt att öppna bankkonto och fixa gymabonnemang, visar en granskning gjord av den svenska expat-tidningen The Local.

En del företags telefonväxlar kräver att användaren först knappar in sina siffror innan det blir tal om att få prata med en verklig människa. Och den personnummerlöse som söker sig till en svensk vårdcentral får räkna med en del pappersexercis. Den som är tillräckligt duktig på svenska och vet sina rättigheter kan ofta tjata sig till en speciallösning. Men alla har inte det självförtroendet.

Att så många grundläggande tjänster i Sverige är kopplade till personnummer, och att detta nummer är oförklarligt svårt att få, förmörkar många européers tid i Sverige och minskar Sveriges attraktionskraft utomlands.

Frågan blir med jämna mellanrum föremål för EU-debatt, till exempel varje gång besvikna européer vänder sig till EU-parlamentets petitionsutskott. I november i fjol skickade rättshjälpsgruppen EU Rights Clinic, som företräder ett hundratal utlänningar i Sverige, ett formellt klagomål till EU-kommissionen med krav på att kommissionen ska dra Sverige inför rätta. Det är ingen djärv gissning att frågan om svenska personnummer så småningom kommer att landa i EU-domstolen för en rättslig prövning.

TRENDER

HETA

Fri abort. Det blev ett rungande ja i den irländska folkomröstningen till att slopa det författningstillägg som gör aborter totalförbjudna. Omedelbart kom krav på att också mjuka upp det brittiska Nordirlands hårda abortlagar. Men hittills säger premiärminister Theresa May nej till en folkomröstning.

EU-opinionen. Rekordmånga – över två tredjedelar av de tillfrågade – uppger att deras land tjänar på EU-medlemskapet, visar opinionsundersökningen Eurobarometern.

KALLA

EU-parlamentet. Den folkvalda EU-institutionen skämde ut sig i en utfrågning av Mark Zuckerberg om hans företags hantering av européers persondata. Facebookbossen tilläts ducka de tuffaste frågorna, eftersom partigruppsledarna använde tiden till anföranden i stället för till följdfrågor.

Politisk stabilitet. Italiens president Sergio Mattarella har stoppat utnämningen av den tilltänkte finansministern Paolo Savona med motiveringen att den euroskeptiske politikern riskerar att ta landet ur eurosamarbetet. Partierna i den planerade regeringskoalitionen svarar med krav på nyval.

Migrationskvoter. Den 1 juli tar Österrike över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Den österrikiska regeringskoalitionen, högerpartiet ÖVP och högerextrema FPÖ, väntas använda makten över den lagstiftande församlingens dagordning för att stoppa en deal om bindande EU-kvoter för asylsökanden.

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.