Sundbyberg växer snabbast av alla  

Vinnares Årets storstadskommun: Sundbyberg. Det mesta strävar uppåt i Sundbyberg. Invånarantalet, husen och tillväxten. Sveriges till ytan minsta kommun växer mer än någon annan.

”The Skyline of Sundbyberg”? Ja, inte utan sanning. Det byggs mycket och det byggs högt. Vid sidan av den stora expansionen i Ursvik i norra kommundelen sker mycket genom yteffektiv förtätning.

Klara står Tuletornen som är 16 våningar och Landmärket vid Bällstabro, också det på 16 våningar. Och när 450 bostadsrätter byggs i Fabriksparken, nära Marabouparken, ska högsta byggnaden få – just det – 16 våningar. 

Fast Sumpan siktade uppåt redan på 1950-talet när Storskogen fick en egen skyskrapa i ett 14-våningshus (egentligen det också 16 våningar).

LÄS MER OM ÅRETS SUPERKOMMUNER HÄR. 

Sundbyberg omdanas snabbt. Fast allt går inte lika fort som man hoppats. Att få nedgrävda järnvägsspår genom centrum tar längre tid än beräknat, det är klart tidigast 2028. 

– Vi tror vi kan bygga bostäder under själva byggtiden och ha detaljplaner på plats när sträckor färdigställs. Vår ambition är att nedgrävningen och nya stadskärnan ska synka, säger kso Mikael T Eriksson till Mitt i Sundbyberg. 

Just kommunikationer är en av kommunens tydliga fördelar: här finns tunnelbana, pendeltåg, fjärrtåg, spårväg och bussar, Bromma ligger två stenkast bort och det är sju kilometer kortare resväg till Arlanda än i City.

Det gör att företag och myndigheter flyttar hit. Kronan på eklövverket var när Swedbank 2014 flyttade hit sitt huvudkontor. 

I politiken fanns det däremot brist på kommunikation, tyckte C och KD, och hoppade av dåvarande styret ihop med S och V i november 2015. Alliansen segrade i den av tradition S-märkta kommunen redan 2006, men fick snabbt lämna styret efter två M-avhopp. 

Nu återkommer en gammal stridsfråga om att krympa allmännyttan, som relativt sett är landets starkaste. Områden med över 1 100 bostäder pekas ut för möjliga ombildningar till bostadsrätt.

– Att ombilda i områden där den absoluta majoriteten av bostäder är hyresrätter är generellt ett bra sätt att arbeta med social hållbarhet, tycker Mikael T Eriksson.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.