Nyhet
Karriär
27 augusti 2020 kl 14:14

Stödlinjer och fikaringar bryter äldres isolering

Kommunerna letar olika vägar för att bryta ensamheten hos äldre under coronakrisen. Uppsökande verksamhet kan behövas för att nå dem med störst hjälpbehov, visar erfarenheten från Norrtälje.

Mycket av det kommunerna normalt gör för att stötta utsatta äldre stängde redan i våras som en följd av pandemin – från dagverksamhet och avlastning till anhörigträffar och växelvård. Till det kom sommaren och besöksförbudet på äldreboenden som ytterligare ökade isoleringen.

För att stödja riskgrupper har många kommuner provat nya grepp. I Gävle kan 70-plussare till exempel ringa till en särskild stödtelefon.

– När vi såg vad som hände tänkte vi att vi måste göra något extra för just den här gruppen. Så kom stödlinjen till. För att nå ut annonserade vi i lokalpressen och skickade brev till alla invånare över 70 som vi inte hade kontakt med sedan tidigare, berättar Maria Berglin, anhörigstödjare i Gävle och en av dem som bemannar ”Stödlinje corona” som kommunen startade i slutet av mars.

Att covid-19 har satt en hård mental press på de äldsta märks tydligt. 

– Många sitter ensamma, grubblar och mår dåligt. Vi lyssnar, ringar in behoven och tar sedan kontakt med volontärer eller andra som kan hjälpa till, säger Maria Berglin. 

I början av juni hade över 600 samtal kommit in till stödlinjen. Frågorna handlar ofta om hur äldre ska agera, om de vågar gå och handla eller träffa barnbarnen. 

– Fortfarande stöter vi på dem som tror att de inte får gå ut. Vi pushar mycket för att de ska våga vara utomhus och röra på sig, och även för att de ska träffa närstående på avstånd. De som ringer behöver ibland bara få höra en röst eller prata bort en stund. Andra har större behov. För dem som har svårt med svenskan har vi stödpersoner som kan andra språk, som finska eller arabiska.

Den senaste tiden tycker sig Maria Berglin ha märkt att samtalen ändrat karaktär och blivit tyngre. Fler äldre som ringer är på bristningsgränsen och säger att de inte orkar så mycket mer.

– Det är tufft. Men vi får alla som ringer att åtminstone må lite bättre en stund. Vi förmedlar samtal till kyrkan eller anhörigstödet, vi informerar om äldrelinjen, självmordslinjen eller jourhavande präst. Ibland behöver vi kontakta biståndsbedömare. Vi har även ett nära samarbete med psykiatrin. Alla hjälps åt och öppnar upp nu. 

I Norrtälje bestämde man sig tidigt under pandemin för att kontakta samtliga 13 000 personer i kommunen som fyllt 70 eller mer. Modellen kallas ringhjälpen och är hämtad från Finland. Där beslöt regeringen att alla över 80 år i landet skulle få ett brev och ett telefonsamtal.

Sam Grandell är en av initiativtagarna till ringhjälpen i Norrtälje – ett samarbete mellan kommunen och regionen.

– Vi har en stor andel äldre i kommunen och det är ofta en utmaning att nå dem. Långt ifrån alla är digitala och vi har upptäckt att många inte finns med i några telefonregister eftersom de inte längre har fasta telefoner utan mobiler med kontantkort, berättar han.

För att få erfarenhet började Sam Grandell och hans kollegor ringa till alla äldre på en mindre ort, Hallstavik. Av de 1 123 personer över 70 år som bor där nådde man 846. Det visade sig att 640 av dem klarade sig bra. De som behövde någon form av hjälp var nästan alla över 80 år.

– Då bestämde vi oss för att i fortsättningen bara ringa till dem över 80 år. Men i brevet som nyligen gått ut till kommunens äldre välkomnar vi även dem över 70 att höra av sig. 

Sam Grandell påpekar att många äldre har svårt att kommunicera via internet, de nås heller inte av information på kommunens hemsida. En del som bor i Norrtäljes skärgård saknar också mobiltäckning. 

– Det betyder enormt mycket för många att få ett samtal från kommunen där man tar sig tid att prata. Vi får oerhört mycket tacksamhet tillbaka.

Samtalen har lett till att man identifierat behov inom framför allt tre områden: biståndsbedömd hjälp, hjälp med ärenden som matinköp och hjälp med att lindra ensamhet. Enligt Sam Grandell är ensamhet det enskilt största problemet. 

I ett försök att mildra den har Norrtälje kommun nyligen startat så kallade fikaringar. Två till fem personer ringer ett särskilt nummer på en bestämd tid och slår en kod som gör att samtalen kopplas ihop. I starten har det mest varit personer från de stängda träffpunkterna som deltagit, men antalet som vill vara med växer stadigt.

– För att underlätta samtalet mellan dem som inte känner varandra skickar vi ut en frågesport varje tisdag. Då har man något att börja prata om. Hittills har ett trettiotal personer pratat med varandra på det här sättet. Jag kan säga att fikaringarna har blivit en succé, säger Sam Grandell.

I Botkyrka jobbar man aktivt med att få tag i både äldre och anhöriga som inte självmant söker kontakt med kommunen. Det sker genom att omsorgspersonal och biståndshandläggare uppmanas att ta närståendes namn och telefonnummer när de anar ett behov. De anhöriga blir sedan kontaktade av kommunens anhörigsamordnare. 

– Det är ofta ett alltför stort steg att själv ringa upp kommunen. Trots att vi har en del att erbjuda även under pandemin är det få som hör av sig. På det här sättet får vi kontakt med betydligt fler, säger Johan Nicander, anhörigsamordnare i Botkyrka.

Karin Södergren
 

 

Fakta
Andra insatser riktade till 70+ under pandemin
  • Balkonggympa vid trygghetsboenden (Örebro)
  • Instagramkonto med förmedling av hälsningar, gympa, musikunderhållning etc (Helsingborg)
  • Anhörigkonsulenter står på torget och informerar (Borås)
  • Utlåning av surfplattor till personer med hemtjänst (Linköping)
  • Promenadgrupper med distans (Nacka)
  • Anhörigträffar i park (Nykvarn)

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 27 augusti 2020 kl 14:14
Uppdaterad: 28 augusti 2020 kl 08:26