Stereotyp syn på seniorer en bromskloss i välfärden

Drygt två år har gått sedan Elisabeth Fogdahl, som fyller 70 i mars, flyttade till Norrtälje och frågade om Folktandvården behövde en tandhygienist med nästan fyra decenniers erfarenhet i yrket.

– De blev jätteglada och ville att jag skulle börja direkt, säger hon.

Delegationen för senior arbetskraft presenterar i dag, torsdag, en ny delrapport som visar att många chefer uppskattar äldre medarbetare och deras färdigheter, men att många också har stereotypa attityder gentemot äldre. Det kan handla om att äldre förmodas arbeta långsammare, ha svårare att ta till sig förändringar och vara fientligt inställda till ny teknik.

Av rapporten framgår att många chefer inte prioriterar åtgärder för att fler ska kunna arbeta högre upp i åldrarna. Kerstin Nilsson, som utarbetat rapporten, refererar bland annat till en egen studie som visar att bara 5 procent av cheferna inom till exempel vård och omsorg, pedagogik och administration hade genomfört särskilda förändringar för de äldre anställda på sin arbetsplats.

– Man kan också se att de chefer som själva vill arbeta till hög ålder är mer benägna att underlätta för sina äldre medarbetare, jämfört med de chefer som inte vill arbeta till hög ålder, säger hon.

Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi samt docent i arbetsvetenskap vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Hon har forskat om äldre i arbetslivet sedan 2003. I rapporten lyfter hon fram resultat från forskning om chefers attityder till sina åldrande anställda. Den visar också vad cheferna själva tror påverkar huruvida medarbetare lämnar jobbet för tidig pensionering eller väljer att arbeta vidare.

Kerstin Nilsson har tagit fram en manual som chefer och beslutsfattare i bland annat offentlig sektor kan använda för att göra arbetsplatser bättre anpassade för medarbetare i alla åldrar. Förutom den fysiska och mentala arbetsmiljön handlar det om faktorer som arbetstillfredsställelse, motivation, kompetens och arbetstider. Manualen utgår från den så kallade SwAge-modellen (Sustainable working life for all ages, se DS nr 45/2019)) och kan användas ihop med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Det handlar om att se vilka riskerna är på arbetsplatsen och lägga upp en tidsplan för åtgärder, säger Kerstin Nilsson.

Elisabeth Fogdahl jobbar tre dagar i veckan. Hon slog sig ned i Norrtälje 2017, efter att tidigare ha bott och arbetat många år i södra Stockholm. För närvarande har hon ett avtal med Folktandvården som sträcker sig fram till sommaren. Eventuellt kan hon tänka sig att fortsätta arbeta även efter det.

– Orkar jag jobba lite till drygar jag ut pensionen, men hur länge jag kan fortsätta beror så klart också på hur jag mår, säger hon.

Den sociala gemenskap som arbetsplatsen ger är ett annat skäl till att Elisabeth Fogdahl jobbar vidare. Som ensamstående och nyinflyttad var arbetet en bra väg in i samhället.

– Om jag inte är sjuk vill jag jobba. Sitter man bara hemma blir livet inte så roligt.

Arbetsgivarna i offentlig sektor måste bli bättre på att ta vara på äldre medarbetares kompetens, framhåller Elisabeth Fogdahl. Hon ser bara fördelar med att äldre jobbar kvar. Yngre kolleger drar nytta av deras erfarenhet, och många patienter vill gärna fortsätta gå till samma tandhygienist eller tandläkare.

– Vilken attityd chefen har till äldre medarbetare är jätteviktigt. Vi äldre måste bli respekterade, säger hon.

Ingela Bergqvist, klinikchef på Folktandvården i Norrtälje, är glad över att Elisabeth Fogdahl och ytterligare ett par medarbetare som uppnått pensionsålder vill jobba kvar.

– Många gånger har de varit vår räddning. Det har blivit ett sätt för mig att bemanna kliniken, säger hon.

Tre av de 44 personer som står på Folktandvårdens lönelista i Norrtälje har fyllt 65 år. En till gör det i år och ytterligare några närmar sig pensionsåldern. Tillsammans med sina yngre, nyutexaminerade kolleger skapar de en bra dynamik, anser Ingela Bergqvist.

– De unga kommer med nya perspektiv och ny teoretisk kunskap, de äldre har sin erfarenhet som de delar med sig av. Det blir väldigt värdefullt att ha blandningen.

För arbetsgivaren är det ekonomiska fördelaktigt att ha äldre medarbetare som gått in i pensionsåldern. Avgifterna blir lägre och anställningsformen lösare.

– Vi kommer överens om ett halvår i taget och förlänger så länge båda vill. Om man önskar ännu mer flexibilitet i hur man jobbar är timanställning ett alternativ, säger Ingela Bergqvist.