Nyhet
3 oktober 2016 kl 13:21

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Statsvetare sågar Lärarförbundets ranking: ”Trams”

Vellinge i topp och Ljusnarsberg i botten. Lärarförbundets ranking ”Bästa skolkommun” får stort genomslag – alla vill veta hur deras kommun ligger till. Men statsvetaren Anders Sundell är starkt kritisk. – Det är trams och säger ingenting om skolans kvalitet.

För femtonde året i rad släppte Lärarförbundet på måndagen sin skolranking som baseras på 13 kriterier, såsom resurser till undervisningen, lärartäthet, kommunen som avtalspart och lärarlöner. Listan spreds snabbt och trendade på Twitter.

Men Anders Sundell tycker att det är fel att använda rankingen för att hylla och hänga ut kommuner.

— Bästa skolkommun är den som gör bäst utifrån sina förutsättningar, det är klart att man har olika förutsättningar om man till exempel har många elever med föräldrar med högskoleutbildning eller med invandrarbakgrund.

Och det är problematiskt att rankingen baseras på så många kriterier, menar han.

— Alkemin i det här blir att man inte förstår vad som händer. Om du i stället kollar på andelen elever som klarar kunskapskraven får du en rätt bra bild av läget. Här får du i stället den informationen körd genom Lärarförbundets magiska låda.

Små förändringar får lätt stort genomslag och kan få en kommun att flytta flera placeringar upp eller ner. Men säger det verkligen något om den faktiska situationen i skolan? Klarar sig eleverna bättre för att skolan klättrat?

Anders Sundell tar exemplet Örkelljunga som spelade i bottenligan 2013 – och som seglade upp i topp 2014. 2016 ligger kommunen åter långt ned; på plats 214 av 290.

— Det är väl bra om kommunen har gjort något för att räta upp situationen. Men tror du verkligen att det märks någon skillnad på skolorna i Örkelljunga?

Han svarar själv på frågan:

— Det handlar i princip om slumpmässiga förändringar och säger ingenting om kvaliteten i skolan.

Dessutom är han kritisk till att Lärarförbundet rankar den kommun högre som lägger mest resurser på skolan, om två kommuner ligger lika. Mer resurser behöver inte automatiskt ge en bättre skola, konstaterar Sundell.

— Det borde ju vara tvärtom, att den som använder resurserna effektivt hamnar högre. Det visar att den här metoden inte är genomtänkt, vilket är frustrerande.

Skolpolitiker ute i landet bör därför inte stirra sig blinda på den här eller andra rankingar, tycker han.

— Det finns inget magiskt i den, snarare tvärtom. Den kommer från Lärarförbundet som agerar för sina medlemmars intressen - man får inte se det som en objektiv ranking.

REPLIK från Lärarförbundet: Bredden ger tyngd åt skolrankingen.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.