Perspektiv
Kommunalt självstyre
2 oktober 2020 kl 10:08

Statligt huvudmannaskap löser inte alla problem

Det krävs en mer balanserad diskussion om ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och kommuner som ser till för- och nackdelarna med varje alternativ, skriver Sveriges företrädare i Europarådets expertgrupp om den kommunala självstyrelsen, professor Anders Lidström och hovrättsrådet Tom Madell.

Under senare år har allt fler förslag kommit om att staten ska överta ansvar och funktioner från kommuner och regioner på ett sätt som påtagligt skulle begränsa den kommunala självstyrelsen. I januariöverenskommelsen ingår att ta fram ett underlag om ett statligt huvudmannaskap för skolan, men detta har tidigare även drivits av bland annat Liberalerna.

Kristdemokraterna har föreslagit att ansvaret för sjukvården ska överföras till staten, med stöd från bland annat Sverigedemokraterna och vissa moderater.

Coronakrisen har ytterligare förstärkt denna tendens. Det kan visserligen finnas goda argument för ytterligare statliga initiativ och för att statliga organ ska koordinera verksamheter som inbegriper flera aktörer. Men risken med debatten, som den nu förs, är att den oreflekterat följer en pendelrörelse – om problemet är stora skillnader och kapacitetsproblem bland kommuner och regioner blir lösningen att staten får överta ansvaret. Det är en alltför enkel lösning på komplexa problem.

Tilliten till staten har traditionellt varit störst hos partier till vänster på den politiska skalan. Historiskt har däremot de borgerliga partierna varit starka förespråkare för kommunal självstyrelse. När kommunerna med tvång slogs samman i början av 1970-talet skedde detta under motstånd från de borgerliga partierna. Decentraliseringsrörelsen under 1970- och 1980-talen leddes i hög grad av borgerliga partier och värderingar. Att det nu är bland dessa som förstatligandeivrandet är som starkast förvånar. Vart har tilltron till människors förmåga till att gemensamt ta ansvar för egna angelägenheter tagit vägen?

Nyligen har också Dagens Nyheters ledarskribenter föreslagit inskränkningar i den kommunala självstyrelsen, men denna gång riktat mot beskattningsrätten. Den kommunala inkomstskatten, menar tidningen, borde ersättas med en enhetlig statlig inkomstskatt. Även om kommuner och regioner också får inkomster från staten, och de flesta även via det kommunala utjämningssystemet, spelar rätten att beskatta sina egna medborgare en avgörande roll för den lokala självstyrelsen och den lokala demokratin.

Varje år måste alla partier och ledamöter i varje kommun- och regionfullmäktige ställa sig frågan om vilken som är den lämpliga nivån för uttag av skatt från de egna medborgarna. Hur mycket av lokala gemensamma åtaganden kan medborgarna tänka sig att betala för? Med en statsskatt skulle de egna medborgarna helt frikopplas från finansieringen av den kommunala verksamheten. Det förvånar att Dagens Nyheters ledarsida, som annars ofta ger uttryck för välbalanserade bedömningar, inte har reflekterat över det egna förslagets konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin.

I den internationella statsvetenskapliga forskningslitteraturen brukar Sverige karaktäriseras som en decentraliserad enhetsstat. En nyckel till välfärdsstatens framgång har ansetts vara den unika kombination av centralmakt och lokal självstyrelse som präglat vårt land. Kommuners och regioners starka ställning har balanserat en statsmakt som annars skulle ha kunnat bli alltför dominerande. Genom att alla partier varit representerade i beslutsorganen, både nationellt och lokalt/regionalt, har dessa också medverkat till att skapa förtroende mellan beslutsfattare på olika nivåer. Det nu rådande debattklimatet andas däremot misstro snarare än förtroende.

För några år sedan fick en grupp statsvetare i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram ett index på lokal självstyrelse i Europas länder. Detta ”local autonomy index” väger samman olika uttryck för kommunal autonomi i ett land och används för att värdera och jämföra självstyrelsen i olika länder och över tid. I dag ligger Sverige på en hedrande fjärdeplats bland alla 39 undersökta länder. Ett statligt huvudmannaskap för skola och sjukvård och ett avskaffande av beskattningsrätten skulle snabbt förpassa oss långt ned på listan.

Sverige undertecknade 1989 den av Europarådet upprättade europeiska konventionen om kommunal självstyrelse och förband sig därmed att följa en standarduppsättning grundregler som garanterar kommunerna ett mått av självständighet från staten. Sedermera har också kommunernas ställning stärkts, nu senast bland annat genom ett eget kapitel om den kommunala självstyrelsen i regeringsformen.

Vi har i vår roll som Sveriges företrädare i den expertgrupp som byggts upp kring Europarådets självstyrelsestadga deltagit i att granska andra länders kommunsystem och ofta fått anledning att rikta kritik mot dessa. Även Sveriges efterlevnad av stadgan granskas återkommande. Fullföljs förslagen om att undergräva den kommunala självstyrelsen i vårt land får vi räkna med att Europarådet kommer att ha synpunkter även på Sveriges förfarande.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i landet är ständigt aktuell och kräver återkommande revideringar. Det kan säkert tänkas att staten i högre grad behöver reglera och koordinera verksamheter för att skapa likvärdighet och utjämna skillnader. Men vi vänder oss emot att oreflekterat förespråka statligt huvudmannaskap som lösningen på de problem man upplever bland kommuner och regioner. Ett statligt huvudmannaskap har också sina problem i form av distans till medborgarna, byråkratisering och trögheter. Det krävs därför en mer balanserad diskussion om ansvarsfördelningen som ser till för- och nackdelarna med varje alternativ.

Skribenter

Anders Lidström
professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, expert på lokal och regional politik, Sveriges företrädare i Europarådets expertgrupp om den kommunala självstyrelsen
Tom Madell
hovrättsråd vid Hovrätten för Övre Norrland, tidigare professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, kommunallagsexpert, Sveriges företrädare i Europarådets expertgrupp om den kommunala självstyrelsen

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Publicerad: 2 oktober 2020 kl 10:08
Uppdaterad: 2 oktober 2020 kl 10:25