Demokrati

”Sluta prata om områden som dåliga”

Unga i utanförskapsområden känner inte att samhället vill dem väl. — Vi måste sluta prata om vissa områden som dåliga, säger Ylva Saarinen, utredare som på uppdrag av MUCF skrivit en rapport om ungas sociala inkludering. 

Bara knappt hälften av de unga mellan 16 och 25 år känner tillhörighet i samhället, enligt rapporten ”Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige” från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som presenterades på ett seminarium på måndagen. 

Känslan av att vara inkluderad i Sverige som land är som lägst på landsbygden men problematiken finns även i utsatta områden. 

De unga som MUCF intervjuat i fokusgrupper på landsbygd, glesbygd och i utsatta områden berättar att de misstror offentliga aktörer och upplever att deras möjligheter och tillgång till service är sämre än på andra håll. De beskriver även att folk i allmänhet har en negativ bild av platsen de bor på.

Så hur stärks känslan av tillhörighet? Utredaren Ylva Saarinen tror att utöver olika sätt att erbjuda chans till delaktighet, och här har kommunerna en viktig roll, så måste debatten förändras.

— Vi måste sluta prata om områden som utsatta eller dåliga, det blir en negativ spiral. Alla platser är bra på sitt sätt och det behöver vi lyfta, säger hon.

I både städer och på landsbygd finns områden som, enligt de unga som bor där, har fått dåligt rykte. Och när dessa områden stämplas som dåliga får det konkreta konsekvenser för de boende, exempelvis genom att det blir svårare att få jobb. 

— De unga som bor i sådana områden beskriver att andra ser ned på dem, berättar Ylva Saarinen.

Vi har haft en debatt om hur utsatta områden ska benämnas, det har exempelvis varit debatt om begreppet ”no go-zoner”. Förflyttar inte den här diskussionen om termer fokus från andra viktigare saker?

— Ungdomar jag pratat med upplever en ilska över att deras områden svartmålas, de beskriver att de trivs och att den negativa bilden inte stämmer med hur det är att bo där. Vi bör lyssna på dem som bor där och i stället stödja dem att utveckla sina områden. Man kan prata om dessa områden på andra sätt.

Hur då?

— Det är något som jag tycker att man ska undersöka med dem som bor där. Men kanske ”område med utmaningar”? Det kan vara bra att konkretisera vilka utmaningar som diskuteras och i vilka geografiska sammanhang de finns. Studien visar ju att flera av de utmaningar som unga möter delas av unga på landsbygd, glesbygd och i utsatta områden. 

Läs också NYHETEN

Vad händer om vi inte tar tag i den här frågan av upplevd social exkludering som framkommer i rapporten?

— Vi ser att flera grupper av unga uttrycker en bristande tillit till det offentliga. Ytterst handlar det det ju om tilltron till samhället och det demokratiska systemet. Det är en risk som behöver tas på allvar.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.