Kommunpolitikerna: ”Släpp in dem!”

Dagens Samhälle har frågat landets samtliga kommunstyrelseordförande hur de ser på sin kommuns mottagande av flyktingar och invandrare. 79 procent svarar att de klarar en god kvalitet. Det är en bedömning som står i skarp kontrast till larm och varningar om ökad segregation och snabbt växande problem för kommunerna.  

Knappt en av tio kommunstyrelseordföranden anser att Sverige bör minska sitt flyktingmottagande, enligt DS enkät. 

De ledande kommunpolitikerna lyfter fram det svåra läget i omvärlden, och tycker att Sverige som ett rikt land måste kunna stå för generositet och öppenhet. Några representativa kommentarer som avspeglar en tydlig viljeinriktning:

– Vi kan inte styra antalet människor som lider nöd och är i behov av stöd, säger Ann-Katrin Järåsen (S) i Torsby.
– När situationen i världen är svår ska Sverige ställa upp, den typen av land ska vi vara även om det blir påfrestningar på vårt samhälle, framhåller Per-Samuel Nisser (M) i Karlstad.

– Mängden flyktingar vi ”bör” ta emot beror på flyktingsituationen i världen, fastslår Henrik Nilsson Bokor (S) i Torsås.
– Vi ska uppfylla våra åtaganden när det gäller skydd till människor som söker sig till oss från det ökande antalet oroshärdar i världen, säger Mikael Thalin (C) i Orsa.
– Vi får helt enkelt ta vårt medmänskliga ansvar och hjälpa till! manar Meeri Wasberg (S) i Haninge. 

Det finns ingen skillnad mellan de tre partier som har flest poster som ks-ordförande – S, M och C – när det gäller synen på hur den egna kommunen klarar kvaliteten i flyktingmottagandet.

Dagens Samhälle ställde samma fråga för två år sedan. Då svarade 85 procent att de klarade god kvalitet. Men minskningen till 79 procent kommer i ett läge där mottagandet ökat dramatiskt under framför allt det senaste året.

Förutsättningarna skiljer sig dock åt rejält. S- och C-styrda kommuner tar i snitt emot nästan dubbelt så många flyktingar med uppehållstillstånd som de M-styrda.

En kraftfull signal i enkäten är att det måste bli en mycket jämnare fördelning av mottagandet, både mellan EU-länderna och mellan de svenska kommunerna. 

Var femte ks-ordförande anser att den egna kommunen inte klarar god kvalitet i sitt mottagande. Sedan 2013 har andelen ökat från 15 till 21 procent.

SE OCKSÅ: Kommunerna vill ställa upp när så många flyr för sina liv

I den här gruppen finns kommuner med ett stort mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd och/eller många asylboenden, exempelvis Ljusnarsberg, Östra Göinge, Södertälje och Eskilstuna.

Det handlar framför allt om problem med bostäder, utbildning och jobb. Flera pekar också på Migrationsverkets upphandlingar av asylboenden som ett hinder. 

– Flaskhalsen är boendet. Vi behöver också större täckning för de direkta kostnaderna för mottagandet, säger Stefan Lissmark (S) i Höör.

Anneli Bengtsson (S) i Vingåker påpekar att ”kostnaderna drar iväg, i synnerhet på skolsidan”.

– Det gör att kvaliteten inte uppfyller våra krav.

Öka eller minska mottagandet? En stor majoritet (66 procent) tycker att dagens nivå på flyktingmottagandet i den egna kommunen är bra. Och fler svarar ”bör öka” än ”bör minska”. Andelen ks-ordförande som anser att deras kommun kan öka flyktingmottagandet har dock minskat från 22 procent för två år sedan till 18 procent nu. Siffran för dem som vill minska den egna kommunens mottagande har ökat från 10 till 16 procent.

På frågan om Sveriges flyktingmottagande blir det plötsligt stora partiskillnader. Moderaterna är klart mer restriktiva än de övriga. Centerpartiets toppolitiker har den mest generösa hållningen. Det är samtidigt betydligt färre som tycker att det är en bra idé att Sverige tar emot färre flyktingar än i motsvarande enkät för två år sedan. Då: 18 procent. Nu: 9 procent. 

Men bland Moderaterna är 24 procent för ett minskat svenskt mottagande. Inom Centerpartiet är den andelen 0 procent, inom Socialdemokraterna 2 procent.

Andelen har sjunkit inom alla partier, trots det kraftigt ökade trycket. I enkäten 2013 tyckte 34 procent av Moderaternas ks-ordförande att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Motsvarande siffra inom S var 10 procent, inom C 8 procent.

Politikerna tycker inte alls som folket. När SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställt samma fråga till medborgarna är andelen som tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar 44 procent. Det var resultatet i den senast publicerade mätningen för ett år sedan.

MER I TIDNINGEN - PROVA EN PRENUMERATION HÄR