Skuldtyngda Södertälje kommun växlar spår

”Hit väntas 1 200 flyktingar nästa år, till Täby väntas 12” säger kommunalrådet Boel Godner (S) som brottas med kommunens skuldberg. Nu bygger hon om Anders Lagos hyllade Telgemodell och kräver mer pengar av regeringen.

Sedan sommaren 2011 är Boel Godner (S) kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Hon ska fylla kostymen efter Anders Lago (S). En mäktig uppgift; Lago blev efter tolv år, med kommunalrådsrelativa mått, legendarisk. 

Han stod inför den amerikanska kongressen och förklarade hur hans lilla kommun mäktade ta emot fler irakiska flyktingar än USA och Kanada tillsammans. 

Boel Godner har svimmat på Tom Tits.
– Det kändes stort att få ta över det här uppdraget, och svårt. Det är en stor kostym att fylla…

Svimningen var trivial, lovar hon. Lågt blodtryck. Men även i handling har Boel Godner hunnit visa att hon inte är Lago, att hon inte försöker kliva i hans kostym.

– Nej. Jag syr nog min egen.

Södertälje är hårt prövat. Kommunkoncernen har en lånebörda på över 12 miljarder kronor. Per invånare är det troligen största skulden i landet. Arbetslösheten är högst i länet och kostnaderna för försörjningsstöd landets högsta. 

Läget är tydligt kopplat till den stora strömmen flyktingar som väljer att bosätta sig i Södertälje. Först var det flyende från Irak-kriget, nu från inbördeskrigets Syrien. 1 200 kom 2012, takten väntas öka. Det driver en kraftig befolkningsökning som kräver stora investeringar i skolor, förskolor, boenden, bostäder och infrastruktur.

– Det är tufft i Södertälje. Men också roligt. Det är här det händer, säger Boel Godner.

Och nu händer det på nya sätt. Skulderna är ett exempel. Sedan 2008 har skulden ökat med 33 procent. Kommunen är känslig för räntehöjningar. Kreditinstitutet Standard & Poor´s har gett ändå gett Södertälje högsta kreditvärderingen. Men också krävt att skulden måste ner om kommunen ska behålla betyget. 2012 växte skulden med över 400 miljoner. Nu är det stopp, skulden ska ner.

– Det finns ju tillgångar bakom skulderna men visst är låneskulden för stor. Vi måste flytta ränterisk från kommunen till andra, säger Boel Godner.

Det kan exempelvis betyda sälja saker. Eller att hitta samarbeten där andra bygger saker och kommunen hyr. Helt färsk är kommunens försäljning av 5 äldreboenden och 334 lägenheter till Rikshem. En affär på 700 miljoner kronor. Och ett trendbrott, Södertälje har inte sålt tidigare. 

– Det handlar om att skapa en hållbar ekonomi i kommunen och kunna lämna över något tryggt till nästa generation. Och att skaffa utrymme att kunna göra nya investeringar, säger Boel Godner.

Oppositionsrådet Mats Siljebrand (FP) beskriver affären som en del i en ”tillnyktring” hos den S-ledda majoriteten.

– Många investeringar har varit helt nödvändiga. Men det handlar om vilken väg man valt och det har tills nu varit upplåning för hela slanten, säger han.

Anders Lagos lösningar kring flyktingfrågor, integration och arbetslöshet är omtalade i hela landet. Telgemodellen blev ett begrepp: ”Vi bolagiserar samhällsproblemen”. Flera socialt drivna bolag startades ihop med partner från näringslivet. Koncernen svällde. Boel Godner tog initiativ till ett ifrågasättande, en bred konsultutredning av Telgekoncernen.

– Vi behövde skaffa oss ett grepp. Det har varit en fantastisk utveckling på många sätt, modiga initiativ. Men nu behöver vi se över varje bolags roll och hur de passar in i kommunens mål. Det blir roliga diskussioner, säger hon.

Kommunen har nu klivit av ett av flaggskeppen i Telgemodellen, Telge Peab. I stället för att gå arbetslösa skulle irakier med byggbakgrund bygga bostäder i Södertälje. I praktiken höll det inte ekonomiskt, byggprojekten blev för få och kommunen fick gå in med miljonstöd. Nu har Peab tagit över bolaget helt. 

Konsultrapporten rekommenderar också avyttring av Telge Manpower Jobbstart. Bolaget agerar möjligen i strid med kommunala kompetensen och definitivt i konkurrens med egna arbetsmarknadsenheten, säger rapporten. 

– Vi ska gå vidare med det som varit bra, men kanske på nya sätt. En ”Telgemodellen 2.0” vill vi gärna se, men vi är inte riktigt där än, säger Boel Godner.

I flyktingfrågan har Boel Godner klivit fram med en ny retorik. ”Ge oss pengar eller bygg en mur”, uttryckte hon sig i en intervju.

– Det blev lite väl tillspetsat. Men i mitt Sverige ska alla ha samma chans. När så väldigt många kommer till en enda, ganska liten kommun så kommer många till trångboddhet och fattigdom.

Södertälje har bytt spår mot regeringen. Från att ha argumenterat mot ebo, lagen om eget boende, rätten för asylsökande att bosätta sig var de vill, till att i stället kräva mer pengar. En strid med bättre odds för framgång, tror Boel Godner.

– Vi har sagt att vi behöver 200 miljoner kronor om varenda unge ska få samma chans. Och de lyssnar i alla fall.

Kommunernas schablonersättning per asylsökande, 80 000 kronor, ska räcka i tre år.

– Det är slut efter ett år, det kan jag försäkra, säger Boel Godner.

– Ersättningen bygger på ett normaltillstånd, där det kommer 46 eller 70 till en kommun. Hit kom 1 200 från samma kristna minoritet i Syrien förra året. Med det följer investeringsbehov. 

Bilderna hon ger är långt från de flesta kommuners verklighet. 150 extra barn till förskolan utöver de planerade förra våren, totalt 600 extra barn i skolålder. 20 nya barn utanför skolan en måndag, ingen som kan ett ord svenska.

– Vi tycker att vi är erfarna och duktiga och vet vad vi ska göra. Men det här är otroligt. Vi behöver göra skolinvesteringar och vi behöver de skickligaste lärarna till Södertälje.

Kritiken mot Migrationsverket och regeringen är skarp.

– Vi får information om att 6 000 flyktingar väntas hit från Syrien på några år. 1 200 nästa år. Till Täby väntas 12. Att bara säga det utan att det följer med en peng eller en analys, det är ju så helt okontrollerat från statens sida.

Läs också:
12 miljarder i lån pressar ekonomin i Dagens Samhälle nr 16, 2013.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.