Demokrati

Filipstads kso: ”Orimlig situation”

Essunga kommer först och Filipstad sist i Dagens Samhälles rankning av Sveriges mest inkluderande kommuner. – Vi känner oss övergivna, suckar Filipstads kommunalråd Per Gruvberger (S).

 

Många förknippar nog FN-satsningen Agenda 2030 med klimat och miljö. Men Agenda 2030 handlar om så mycket mer.

Tre av de sjutton målen behandlar fattigdom, ojämlikhet samt fredliga och inkluderande samhällen.

DS har samlat dessa mål i kategorin ”Inkluderande samhällen” och jämfört hur väl Sveriges kommuner lever upp till de tre målen. Tolv variabler utgör grund för jämförelsen (se faktaruta).

Vår rankning visar att industriorten Filipstad i Värmlands län, med drygt 10 000 invånare, hamnar längst ned på listan över inkluderande samhällen. Kommunalstyrelsens ordförande Per Gruvberger (S) höjer inte på ögonbrynen när han får höra om placeringen.

– Jag är inte ett dugg förvånad. Vi vet att vi är den kommun som näst Malmö har flest socialbidragstagare. 

Filipstad ligger särskilt dåligt till i fråga om variablerna unga i ekonomiskt utsatta hushåll, vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd och anmälda våldsbrott.

Kommunalrådet har problemanalysen klar.

– Vi får så många flyktingar som inte kan försörja sig själva att vi hamnar i en situation som inte är rimlig. Det här gäller även andra kommuner som redan från början var i ett utsatt ekonomiskt läge. Utan statlig hjälp har vi svårt att klara det här, säger han. 

Filipstad är en av de kommuner som i förhållande till sin folkmängd har tagit emot flest nyanlända under åren 2012–2016. Av kommunens numera 10 000 invånare har 2 000 utomeuropeisk bakgrund, och många av dessa har stora luckor i sin skolgång. I vissa av flyktinggrupperna uppgår arbetslösheten till 80 procent.

– Detta leder till att vi får problem med inkluderingen, säger Per Gruvberger.

En annan tendens är att nyanlända som har bott i Stockholm eller andra större städer och fått ersättningsetablering under två år flyttar till Filipstad, eftersom de fått tips av bekanta och släktingar om att det kan finnas billigare bostäder där.

– Det stöd som fanns under den tid de nyanlända skulle ha integrerats i det svenska samhället är borta när de kommer till oss. Det spär på.

Har Filipstad fått ta emot för många flyktingar?

– Det vill jag inte säga. Vi för ingen aktiv politik för att nyanlända inte ska få komma hit, som andra tråkigt nog gör. Men för att klara av vårt åtagande måste vi få resurser från staten.

Essunga – en landsbygdskommun i Västra Götaland med knappt 6 000 invånare där Moderaterna fick över 40 procent av rösterna i senaste valet – toppar listan över kommunerna med mest inkluderande samhällen.

Dagens Samhälles jämförelse visar att i Essunga har relativt få försörjningsstöd, våldsbrott är sällsynta och valdeltagandet högt. Kommunen har bra statistik när det gäller att få nyanlända ut i arbete eller studier.

– Vårt integrationscenter har ett väldigt bra samarbete med näringslivet, och i andra mätningar har vårt näringslivsklimat rankats högt. Plus att vi i den här lilla kommunen känner varandra och är lösningsorienterade. Så de nyanlända kommer fort ut i arbete, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Andersson (M).

I kommungruppen ”Storstadskommuner” toppar alliansstyrda Kungsbacka med 83 000 invånare listan över inkluderande samhällen.

– Fantastiskt roligt att få höra! Det är lätt att bli hemmablind och inte se allt det man faktiskt har, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Hans Forsberg (M).

Varför ligger ni högst?

– Kommunen har ett bra läge nära Göteborg, vilket gör att vi har en bra arbetsmarknad. Många invånare är välutbildade och välavlönade. Vi har även satsat mycket på att kartlägga nyanländas kompetens och varit framgångsrika med att få ut dem i jobb.

Kungsbacka har särskilt bra värden när det gäller försörjningsstöd, valdeltagande och våldsbrott.

– Det ena har med det andra att göra. Om folk har jobb ökar deras engagemang i samhället. Samtidigt minskar risken för våld, säger Hans Forsberg.

Malmö är den av storstadskommunerna som ligger sämst till på kommunlistan för inkluderande samhällen.

Inte särskilt konstigt, tycker kommunstyrelsens ordförande i Malmö Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

– Vi har en befolkning som sticker ut, med många som har bott kort tid i landet, stort antal ensamhushåll och en extremt ung befolkning. Allt detta är riskfaktorer för fattigdom. Och vi vet att egen försörjning är en förutsättning för både hälsa, inflytande och makt över sitt liv.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att ebo lagen om eget boende) är en starkt bidragande orsak till Malmös svårigheter.

– Statens regelverk har styrt Malmö mot fattigdom och försvårat våra möjligheter att bryta segregationen. Därför är det välkommet att ebo nu ska förändras.

Kommungruppen ”Större städer och kommuner nära större stad” toppas av borgerligt styrda Grästorp i Västra Götaland, medan S-dominerade bruksorten Munkfors i Värmland ligger i botten.

Kent Larsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, tycks ta förstaplaceringen med en axelryckning.

– Det görs så mycket mätningar hela tiden. Vi försöker bara använda sunt förnuft och jobba på så bra vi kan.

Den traditionella jordbrukskommunen Grästorp, i södra kanten av Vänern och med knappt 6 000 invånare, profilerar sig numera som en lantlig utgångspunkt för människor som kan tänka sig att pendla till jobb i närliggande kommuner.

– Vi har 13 städer inom sex mils avstånd. Det är absolut en fördel. Många pendlar och vi satsar framför allt på att vara en bra boendekommun. Om man jobbar här eller någon annanstans spelar mindre roll, säger Kent Larsson.

Fakta
Kommunbarometern

Kommunbarometern är ett jämförelseverktyg där du kan se hur din kommun ligger till jämfört med alla andra kommuner i landet.

www.kommunbarometern.se

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.