”Situationen är knappt hanterbar”

Pengar går att lösa. Staten ska låna och staten ska spara till flyktingkrisen. 
Och kommunerna och landstingen kan gott höja skatten, anser finansministern. Men att ta emot ännu fler flyende människor? Där hoppas Magdalena 
Andersson (S) att flyktingarna själva ska förstå att taket är nått.

Stockholm är blygrått och finansministern är förkyld och för första gången har på en vecka mer än 10 000 flyende människor sökt asyl, fred och hopp om möjligheter i just Sverige. Det är ”en jävla skitmorgon” enligt Magdalena Anderssons bedömning. Då handlar det nog om privatpersonens sammanfattning av regnrusket och schemat som kört ihop sig. För måndagsmorgonen ur statspolitiskt perspektiv väljer finansministern andra ord.

– Läget är väldigt allvarligt när vi inte längre kan garantera att människor som kommer hit får tak över huvudet och mat för dagen. Nu är vi i en sådan situation där det är så ansträngt i vårt mottagningssystem att vi inte längre är säkra på att vi klarar det.

Är det kris?

– Ja. Vi talar om uppvärmda tält och vintercamping. Då tycker jag man kan tala om kris.

Flera av våra grannländer har inte alls samma bekymmer som Sverige. De har valt en annan väg. Inte öppnat sina hjärtan. I alla fall inte fullt lika vida. Finansministern är stolt över att vara svensk. Stolt över insatserna från staten, från Migrationsverket, från kommunerna och landstingen, från frivilligorganisationer, kyrkor, idrottsrörelse och folkbildningen. ”Här görs ett fantastiskt arbete!”, menar Magdalena Andersson.

Men …?

– Men det känns oerhört sorgligt när det bränns ner potentiella boenden för asylsökande, när vi måste hålla dem hemliga, bevaka dem. 

Över 20 misstänkta mordbränder landet runt på två månader. Rädda flyktingar patrullerar runt sina förläggningar om nätterna.

Har då Sverige gjort något fel?

– Nej, absolut inte! Den här situationen är fullt hanterlig för Europa som kontinent, för EU som union. Detta klarar vi av! Men det bygger på att vi fördelar ansvaret.

– Däremot blir det svårhanterligt om det är i huvudsak Österrike, Tyskland och Sverige som ska ta det här ansvaret och det är Sverige som har det största mottagandet per capita i hela unionen. 

Och det är där vi är. Så vad kan då svenska staten göra? Magdalena Andersson pressades om stängda gränser i SVT:s Agenda i söndags kväll. Sedan har Moderaterna också lagt fram ett förslag om tillfälliga gränskontroller. Dit vill inte finansministern gå utan svarar att Sverige ska bearbeta andra länder att ändra på sig. Driva på för att våra unionskamrater ska ta sitt ansvar. Men om inte? Då handlar hennes förhoppningar om ett ändrat beteende hos flyktingarna själva – att de ska förstå att Sverige inte orkar mycket mer.

Tror du på det?

– Så kan det komma att bli. När det blir uppenbart att det svenska mottagningssystemet är överbelastat kanske man stannar och söker asyl någon annanstans i Europa.

Hon framhärdar att bekymret i första hand är praktiskt. Inte ekonomiskt. Resursbristen kommer främst i åtagandet mot människor som sökt sig hit.

– Jag känner oro. Inte minst för socialtjänsten. Situationen är knappt praktiskt hanterbar längre, det är uppenbart. Vare sig för Migrationsverket eller för kommunerna.

Migrationsverket har sagt sig behöva 70 miljarder i förstärkt budget på två år. Som det ser ut med rekordtakten de senaste veckorna går antalet asylsökande mot taket för årets senaste, flera gånger uppräknade, prognos: 190 000. Finansministern har begärt alla departements hjälp med att hitta pengar. Vända på alla stenar, brukar kommunerna kalla det arbetet. Men riktigt alla stenar vill inte Magdalena Andersson vända på.

– Jag vill ogärna spara på skolan eller sjukvården eller äldreomsorgen. Då känns andra områden mer aktuella.

Vilka?

– En del av det ökade antalet asylsökande kommer vi låta gå igenom i form av ökade underskott. En del kommer vi att behöva finansiera genom att vi sparar. Det blir dels besparingar på själva migrationsområdet. Vi har pratat om att räkna av på biståndet, och sedan tittar vi naturligtvis på möjligheterna till att spara på ytterligare områden.

Somliga ekonomer tycker att Sverige har ett ganska stort låneutrymme. Låna säger de.

– Vi kommer att låna! De 10 miljarder vi skickar till kommunerna är pengar som vi kommer att låna. Och även nästa år kommer en stor del att slå igenom i form av ökad belåning, så det kommer att ta längre tid innan vi når balans och överskott i statsfinanserna.

Hur mycket kan ni behöva låna?

– I år ökar underskottet med 10 miljarder och beräknat ökade kostnader för nästa år är 30 miljarder. En del av det kommer vi att låna till, en del får vi hitta besparingar på.

Skattehöjningar blir det inte?

– Nej, det är inte där vi tittar nu. 

Staten har alltså lånat 10 miljarder för att ge till kommuner och landsting. Så gör en god kamrat. Fast å andra sidan har ju kommuner och landsting i åratal påtalat att flyktingmottagandet är underfinansierat. 

Hur har ni räknat ut summan och vad ska den täcka?

– Det är en bedömning vi försökt göra. Det handlar om att täcka en del av de kostnader som uppstår när vi tar emot fler asylsökande.

Något direkt ”Förlåt oss för att ni inte fått tillräckligt förut” verkar inte ingå i de 10 miljarderna, men indirekta bekräftelser finns i budgeten.

– I den budget som ligger på riksdagens bord så ökar vi också schablonen för asylsökande barns skolgång rejält. Vi ökar även schablonen för när man tar emot nyanlända, så där har vi hörsammat kommunerna.

– I vilken utsträckning det hela sen är underfinansierat handlar ju helt om i vilken takt människor kommer i arbete.

En del kommuner startar egna arbetsförmedlingar för att hantera situationen. Är det en bra idé?

– Om kommuner tycker det är ett lämpligt sätt att arbeta så har jag inga synpunkter på det. Samtidigt tycker jag det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan göra mer än vad Arbetsförmedlingen gör i dag. Jag hoppas ju att kommunerna ska kunna få mer hjälp med att få människor ut i arbete än man fått hittills.

Man anar att de kommuner som startar egna är missnöjda med den statliga Arbetsförmedlingen?

– Jo, det är möjligt, ja. Men min ambition är att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv än den varit … haft möjlighet att vara.

Statens schablonersättning är däremot kraftigt sänkt för ensamkommande flyktingbarn. Personalkrävande hvb-hem, i grunden tänkta för ungdomar med stora sociala problem, ska ersättas av en ny form av stödboende som kommunerna ska bygga upp. Osäkerheten kring mängden barn blir förstås vansklig, kalkylerna vingliga.

Lägger ni inte en stor risk på kommunerna här, med en sänkt schablon?

– När vi sänker schablonen sänker vi ju också kraven. Vi gör det också stegvis så att man ska kunna bygga upp de nya stödboendena. 

Ska kommunsektorn ha full kostnadstäckning för flyktingmottagandet?

– Jag är socialdemokrat i en rödgrön regering …

Den inledningen, och fortsättningen, ska förstås som att finansministern väldigt gärna vill att kommuner och landsting ska ha bra förutsättningar för att leverera hög kvalitet. Är dom bra? Här handlar svaret återigen om arbete. Om människor bara kommer ut i arbete, då löser sig finansieringen för kommunsektorn. Finansministern knyter höga förhoppningar till jobbskapande. Subventionerade låglönejobb är Magdalena Anderssons recept. Mer sådana. De finns redan, men fun-gerar inte som tänkt.

– De är inte i någon jättestor volym. Alltså subventionsgraden är hög, men det behöver bli enklare att använda och företagen behöver bli mer medvetna om vilka möjligheter det finns att anställa personer som flyttat till Sverige på olika former av stöd.

I väntan på kraftigt växande skatteunderlag har SKL annonserat risk för skattehöjningar på två kronor fram till 2019. Då ingår förutom flyktingkrisen ett demografiskt dundertryck.

Har SKL rätt?

– Det är saker vi behöver analysera själva.

Vad konsekvenserna blir för till exempel sysselsättningen om skatterna höjs mycket vill Magdalena Andersson inte spekulera i. 

– Det är hypotetiska frågor.

Det är rätt många kommuner och landsting där frågan om skattehöjning just nu inte är hypotetisk utan mycket reell.

– Jo, men sedan ska vi säga att skattenivåerna i Sverige har gått ner rejält under den borgerliga regeringen, man prioriterade det framför att stärka välfärden.

Då finns utrymme att höja skatten, menar du?

– Jag säger att vi har haft ett högre skattetryck. Det är inte så att vi har nått något slags skattetak. Det är inte omöjligt att öka skatteuttaget.

Del två av hennes svar handlar om effektivisering och eventuellt höjda avgifter. Så tycker hon det är effektivt därute? Svaret är med lite krumelurer ”ja”.

– Sedan är effektivisering en del av utvecklingen, du måste alltid hitta sätt att jobba smartare. Men du kan ju inte trösta barn snabbare och snabbare …

Kommunsektorn lyfter gärna fram att alla möjliga riktade statsbidrag är ett hinder för effektivitet.

– Det förstår jag.

Ändå håller ni på?

– Vi ger 10 miljarder som inte är riktade! Men absolut, det finns en poäng. Det är bara att se att vi har olika intressen här, säger finansministern.

– Kommunalt självstyre är viktigt. Men min bild är samtidigt att det finns en önskan hos många medborgare om inte alltför stora skillnader i välfärden. 

Fotnot: Finansministern intervjuades av Dagens Samhälles reporter måndagen den 9 november, innan både moderaternas förslag om gränskontroller och regeringens beslut om att införa tillfälliga gränskontroller offentliggjorts.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.