Kampen om det glesa Sverige Allt om nyheten

SD rycker fram i det glesa Sverige

Sverigedemokraterna är det nya glesbygdspartiet. Dagens Samhälles granskning visar att SD vuxit klart snabbare än något annat parti i de glesbefolkade valdistrikt som ofta ligger långt från kommunernas tätorter.

Dagens Samhälle har tittat närmare på resultatet i höstens tre val – valdistrikt för valdistrikt. SD:s framryckning i det glesa Sverige blir då mycket tydlig.

Vi har sorterat landets 6 000 valdistrikt i tre delar utifrån hur gles- eller tätbefolkade de är. Detta har vi fått fram genom att dela distriktens area med antalet röstberättigade.

De 2 000 mest glesbefolkade valdistrikten finns inte bara i glesbygdskommuner, utan i hela 282 av landets kommuner. Och i 209 av dessa är SD större i de glesa distrikten än i de tätare.

Även i de tätbefolkade valdistrikten har SD vuxit stort. I den tredjedel av distrikten som är allra tätast har de blivit dubbelt så stora i kommunvalet, jämfört med 2010. Men i den glesaste tredjedelen av landets valdistrikt har partiet under samma tid blivit tre gånger så stort.

I riksdagsvalet är bilden ännu tydligare. Där har partiet under samma period ökat från 6,7 till 22,5 procent i de glest befolkade distrikten och är därmed med god marginal näst största glesbygdsparti efter Socialdemokraterna.

Ett annat sätt att mäta Sverigedemokraternas framgång på landsbygden: SD blev i kommunvalet största parti i 239 valdistrikt. 209 av dem tillhör den mest glesbefolkade kategorin.

Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof tror att partiets framgångar i de glest befolkade valdistrikten bland annat har med flyttmönster att göra och exemplifierar med Malmö.

– Många människor har flyttat för att man inte uppskattar den stora invandringen i staden, problemen med sprängningarna och allt elände som händer. Det är väljargrupper som flyttar. Jag vill tro att många av dem röstar på oss, säger han.

Sverigedemokraternas framgångar i det glesbefolkade Sverige har inte gjorts på Centerpartiets bekostnad: C har stått stilla i dessa delar av landet, kring 11 procent i riksdagsvalet och kring 15 procent i kommunvalet. I det sistnämnda var C störst i 345 valdistrikt. 313 av dem tillhör den mest glesbefolkade tredjedelen av valdistrikten.

Partisekreteraren Michael Arthursson bedömer att det är samma grundläggande frågor som ger C framgång på landsbygden och på senare tid i större utsträckning i städerna. Han lyfter synen på småföretagande, tanken att hela Sverige ska utvecklas och idén om ett stort miljöansvar.

Han uppfattar att stödet för SD i det glesa Sverige i hög grad handlar om en protest.

– Jag tror att det finns stora delar av Sverige där människor känner att de kommit på efterkälken. De känner sig inte sedda. Man pratar hela tiden om att det är storstäderna som är tillväxtmotorerna och att det är där som allting måste hända.

Socialdemokraterna har i kommunvalet tappat något mer i de glesbefolkade än i de tätbefolkade valdistrikten. I riksdagsvalet är partiets tapp ännu tydligare sedan 2010: från 32,4 till 27,7 procent, att jämföra med ett tapp på mindre 1 procentenhet i tätorterna.

S är dock fortfarande det största partiet i såväl de glesaste som de tätaste distrikten

Miljöpartiet blev i de glesa valdistrikten klart minst av riksdagspartierna i alla tre valen. De gröna är i kommunerna bara häften så stora i det glesa Sverige som i det täta.

– Rent väljarmässigt hänger det ihop med att vi är mycket starkare bland yngre än bland äldre. Och yngre personer bor i större utsträckning i tätare bebyggelse, säger Miljöpartiets partisekreterare Märta Stenevi.

För de övriga partierna är skillnaderna mindre tydliga över tid mellan tätbefolkade och glesbefolkade valdistrikt. I riksdagsvalet har M tappat ungefär lika mycket i bägge typerna av valdistrikt – men i kommunvalet är tappet något mindre i de glesbefolkade distrikten. 

Vänsterpartiets framgångar på senare år tycks nästan uteslutande bero på en ökande popularitet i de större tätorterna. Partiet har bara vuxit marginellt i glesbefolkade valdistrikt sedan 2010. 

 

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.