Demokrati

SD kommer att tvingas välja

Sverigedemokraterna vill samarbeta med sina nordiska systerpartier i EU-parlamentet, men samtidigt hålla partier som har nära band till Putin på armlängds avstånd. Dessa två önskningar har visat sig vara oförenliga, och SD kommer snart att tvingas välja.

Sverigedemokraterna i EU-parlamentet påminner lite om högstadieeleven som är på vippen att få vara med i coolaste gänget men aldrig får någon festinbjudan. Som sparar och sparar för att kunna köpa de trendiga jeansen, bara för att upptäcka att de precis blivit passé och att alla pratar om ett annat märke.

När Sverigedemokraterna valdes in i EU-parlamentet för första gången 2014 ville partiet allra helst få vara med i partigruppen ECR, där Dansk Folkeparti och Sannfinländarna redan samarbetade med exempelvis polska regeringspartiet PiS och brittiska Tories. Men ECR gav dem kalla handen. 

Inte heller partigruppen EFDD – som domineras av brittiska Ukip och italienska Femstjärnerörelsen och anses ligga ett steg längre bort från både respektabilitet och makt än ECR-gruppen – accepterade till en början SD. 

Och den samling som Marine Le Pens parti Nationell samling och den italienske inrikesministern Matteo Salvinis parti Lega ingår i – partigruppen ENF som befinner sig ännu längre ut i politikens tassemarker – ville SD själva inte vara med i. 

Det blev så småningom EFDD. För att få bilda en partigrupp i EU-parlamentet, med allt vad det innebär av tunga politiska uppdrag, talartid i kammaren och reda pengar, krävs minst 25 EU-parlamentariker från minst sju olika länder. Ukips och Femstjärnerörelsens partigrupp hade visserligen tillräckligt många ledamöter, men de saknade en nationalitet och släppte därför in svenskarna.

Under hela mandatperioden har SD fortsatt att snegla åt ECR och fick i somras till slut bli medlemmar. Men nu, bara några månader efter att SD äntligen hittat sitt Europapolitiska hem, verkar både Dansk Folkeparti och Sannfinländarna vilja hoppa av. 

Häromveckan utropade Matteo Salvini en ny, populistisk EU-allians med namnet Alliansen för Europas folk och nationer. Och vid hans sida stod representanter från just Dansk Folkeparti och Sannfinländarna.

Det verkar alltså som att den stora populistiska partigrupp i EU-parlamentet som många debattörer varnat för inför årets val faktiskt kan bli av. Om Salvini lyckas kommer den att ha Lega vid rodret och Legas nuvarande samarbetspartier Nationell samling, det nederländska Frihetspartiet och det österrikiska Frihetspartiet som båtsmän. Och nu värvar de alltså tillsammans fler partier, som de danska och finska, till sitt skepp.

Kvar står Sverigedemokraterna i ECR, som ser ut att bli kraftigt decimerad partigrupp utan någon som helst nordisk koppling.

Det är ännu oklart om Storbritannien deltar i EU-parlamentsvaletet. I så fall kommer de nyvalda Toryledamöterna knappast att fokusera på EU:s framtidsfrågor utan bara syssla med brexit. Och deltar inte Storbritannien så försvinner Tories, ECR-gruppens mest respekterade parti, redan före sommaren.

I flera intervjuer har Sverigedemokraternas företrädare i Bryssel fått frågan om vilka man kan tänka sig att samarbeta med i EU-parlamentet, och har då svarat att gränsen går vid partier som samarbetar med Ryssland och Vladimir Putin. Det skulle utesluta bland annat Nationell samling, Lega och österrikiska Frihetspartiet – alltså de partier som utgör basen i den gryende populistiska jättegruppen.

Om Matteo Salvini, Marine Le Pen och andra visionärer på ytterhögerkanten lyckas samla alla de nationalistiska och EU-kritiska partier som idag finns utspridda i tre partigrupper, skulle en sådan partigrupp, enligt de senaste sammanvägda opinionsundersökningarna, bli näst störst i EU-parlamentet, efter konservativa EPP.

Blir jättegruppen verklighet är valet lätt för Sverigedemokraterna att delta. Partiet kommer då att svika sitt vallöfte om att inte samarbeta med Putinvänliga krafter. Fortsätter ytterhögerpartierna att vara uppdelade i ett par mindre partigrupper kommer SD däremot att behöva välja.

Fakta

Heta:

  • EU-valkampanj. Förra veckans plenarsession i franska Strasbourg var den sista. EU-parlamentet stänger nu för säsongen och börjar valkampanjen inför valet den 26 maj.
  • Notre-Dame-insamlingar. Efter branden i Frankrikes nationalklenod Notre-Dame har såväl franska och globala storföretag lovat miljardbelopp till återuppbyggnaden. Men också mindre insamlingar pågår. Bland annat uppmanade EU-parlamentets talman Antonio Tajani ledamöterna att lägga en slant i en insamlingsburk utanför plenisalen.
  • Upphovsrättsdirektivet. EU:s omdebatterade upphovsrättsdirektiv har nu antagits. I den slutliga omröstningen röstade sex länder nej, däribland Sverige sedan en majoritet i riksdagen fällt regeringens förslag att säga ja. EU-direktivet ska införas i EU-ländernas lagstiftning inom inom två år. 

Kalla:

  • Regeringsbildning i Finland. Parlamentsvalet i Finland är det senaste exemplet på de allt mer fragmenterade partisystemen i Europa. I valet blev Socialdemokraterna största parti med bara ett mandat. Det finns nu tre jämstora partier i Finland, och regeringsförhandlingarna väntas ta lång tid.
  • Pressfrihet. Pressfriheten i Bulgarien, Ungern och Malta är bland de sämsta i världen, enligt Reportrar utan gränsers årliga granskning av pressfrihet i världen. Europa är fortfarande den kontinent där reportrar har störst frihet, slår organisationen fast, men utvecklingen i flera länder är negativ. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.