Särskolan farligare än polisstationen

Särskolan är den arbetsplats där störst andel av de anställda är borta från jobbet till följd av hot och våld. Varken poliser eller väktare har lika mycket jobbfrånvaro.

Åtta av tio av de arbetsplatser med mest sjukfrånvaro på grund av hot eller våld är sådana som ofta finns inom kommunal eller landstingsdriven verksamhet. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket som Dagens Samhälle har tagit del av.

Värst är det på särskolor, sett i relation till hur många som jobbar på olika arbetsplatser. 

– Det förekommer att elever rivs, bits och sparkas. Om de slåss med varandra behöver de anställda gå emellan och då kan eleverna ge sig på personalen i stället, säger Barbara Kowalska, skolområdeschef i Uppsala kommun som tidigare själv arbetat som lärare inom särskolan.

Hon är inte förvånad över att särskolorna sticker ut som de farligaste arbetsplatserna.

– Det finns två nivåer i särskolan där de som har de svåraste förståndshandikappen går i träningsskolan. Det kan vara elever på högstadiet som är stora och starka, men begåvningsmässigt befinner sig på en tvåårings nivå. När de får utbrott finns det risk för att personal kommer till skada. Vi arbetar mycket med sätt att kommunicera för att förebygga känsloutbrotten och med lågaffektivt bemötande för att hantera ilska hos elever.

Som en jämförelse kan sägas att polisen inte ens har en tredjedel så hög sjukfrånvaro på grund av hot och våld som anställda i särskolan, när man tar hänsyn till hur många som är sysselsatta inom respektive område.  

Efter särskolan är det den slutna psykiatriska sjukvården som medför störst risk för anställda. Därefter följer arbete på boenden för personer med utvecklingsstörning eller psykiskt funktionshinder.

Flera chefer inom kommuner som Dagens Samhälle talar med påpekar att det våld som anställda inom kommunal verksamhet utsätts för i vissa fall sker oavsiktligt.

– På hem för personer med utvecklingsstörning kan det handla om att den boende inte blir förstådd. I vissa fall saknar personen ett verbalt språk och blir då i stället fysiskt utåtagerande när han eller hon inte lyckas kommunicera, säger Lise-Lotte Ardell, affärsområdeschef för LSS-boenden i Linköpings kommun.

Även problematiken inom särskolan kan i många fall förklaras på liknande sätt. 

– Elever kan vara frustrerade för att de inte förstår. Det handlar sällan om illvilja, säger Barbara Kowalska.

I statistiken från Arbetsmiljöverket görs ingen skillnad mellan avsiktligt och oavsiktligt våld och det går därför inte att säga hur ofta det handlar om olyckor och hur ofta det rör sig om våld med uppsåt. Men det står klart att skola, vård och omsorg är relativt farliga arbetsplatser. Statistiken gäller endast anmälda arbetsolyckor som har lett till sjukfrånvaro, vilket innebär att det sannolikt finns ett stort mörkertal.

Dagens Samhälle har också begärt ut statistik från Arbetsmiljöverket över vilka yrkesgrupper som har haft mest sjukfrånvaro på grund av hot och våld totalt sett, alltså oavsett antal sysselsatta. 

Den yrkesgrupp som sticker ut är undersköterskor. 3 439 gånger har anställda i den yrkeskategorin varit borta från jobbet till följd av hot och våld de senaste fem åren. 

Ann Georgsson, förbundsombudsman på Kommunal som organiserar bland annat undersköterskor, är inte förvånad.

– Det händer att våra medlemmar blir rivna, klösta och även slagna på jobbet. Det kan vara både vårdtagare och anhöriga. Ibland är det kompisar till missbrukare som är våldsamma mot personalen, säger hon.

Yrkesgruppen med undersköterskor är också den största yrkeskategorin i Sverige, men även räknat i relation till antal sysselsatta är våldet som undersköterskor utsätts för på jobbet oproportionerligt vanligt förekommande. Andra grupper som är särskilt drabbade är hemvårdsbiträden, personliga assistenter, förskollärare och lärarassistenter.

– Bland Kommunals medlemmar ser vi att personal som gör hembesök ensamma är mer utsatta än andra. Ofta är problemen inte tillräckligt synliga och det finns tyvärr många gånger en kultur av att man ska tåla en del i sitt yrke, säger Ann Georgsson.

Statistiken som visar att undersköterskor ofta är drabbade är i linje med en undersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) nyligen presenterade. I undersökningen, som bygger på telefonintervjuer, var det anställda inom vård och omsorg som i högst grad svarade att de blivit utsatta för hot eller våld. Undersökningen visar också på en generell ökning av problemen för samtliga yrken. Sedan 1980-talet har andelen personer som uppger att de blivit utsatta på jobbet mer än dubblerats.

Ann Georgsson på Kommunal framhåller att hot och våld behöver förebyggas systematiskt och kontinuerligt, och att det måste prioriteras.

– Det finns patienter som är väldigt utåtagerande och de behöver få ett bra bemötande. För att det ska ske, och för att personalen samtidigt ska vara trygg, krävs utbildning av alla på utsatta arbetsplatser. Det räcker inte med enstaka utbildningsdagar och att endast de fast anställda får vara med på arbetsplatsträffar och andra möten med viktig information.

Källa: Arbetsmiljöverket

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.