Samtycke krävs – annars kan skolpengen kapas

Göteborgs stad ska skicka brev till alla fristående skolor som är verksamma i kommunen. De uppmanas att lämna sitt samtycke till att Statistiska centralbyrån (SCB) lämnar ut uppgifter om elevernas socioekonomiska bakgrund. Vägrar de kan de riskera att få en lägre skolpeng, skriver Dagens Nyheter.

Beslutet fattades nyligen i grundskolenämnden, där S, V och MP fick igenom sitt yrkande eftersom Demokraterna avstod från att rösta. Ledamöterna från L och M blev då nedröstade.

– Det ska bli intressant att se vilka friskolor som vill vara transparenta och öppna, säger kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), som också är ledamot i grundskolenämnden, till Dagens Samhälle.

Sedan i höstas är alla uppgifter som skolor lämnar till SCB kring elevsammansättning och andelen behöriga lärare sekretessbelagda. Det innebär att kommuner inte har aktuellt underlag när de delar ut extra stöd till skolor utifrån deras socioekonomiska förutsättningar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar att ”grundläggande förutsättningar i det svenska skolsystemet rubbas” och att kommuner nu kanske inte kan fördela pengar enligt skollagens bestämmelser. Ett sätt att lösa problemet är enligt SKR just att kommuner begär in samtycke från de enskilda huvudmännen och vidarebefordrar dessa avtal till SCB, som då kan lämna ut de sekretessbelagda uppgifterna.

Det är alltså denna lösning som Göteborg nu ska pröva. Men för att sätta press på de fristående skolorna att verkligen ge sitt samtycke vill nämnden att bara de som gör det ska få extra resurser utifrån sin faktiska elevsammansättning.

Förvaltningen har fått i uppdrag att utreda om skolor som inte lämnar något samtycke skulle kunna få tilläggsbelopp i nivå med den skola i kommunen som har den lägsta socioekonomiska viktningen.

– Men vi kommer nog inte att hinna få in samtycken och genomföra en sådan förändring i tid inför nästa utbetalning, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.

Hon påpekar att Göteborg omfördelar en hög andel av skolpengen, 19 procent, till skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

– Därför är det viktigt att skolorna redovisar vilka elever de verkligen har.

Ordföranden i grundskolenämnden, kommunalrådet Helene Odenjung (L), är emot beslutet att begära in samtycken. Hon tycker att det blir ett onödigt administrativt arbete för både fristående skolor och kommunen.

– Och att tala om att bara betala ut lägsta nivån bygger på ett misstänkliggörande, att skolorna fuskar. Det vänder jag mig emot. Jag gillar inte det sättet, säger Helene Odenjung till Dagens Nyheter.

Hon påpekar att det socioekonomiska indexet baseras på de två senaste årens mätningar och att det förändras långsamt för de flesta skolor. Till nästa år räknar hon med att regeringens förslag om nya sekretessbrytande regler ska ha löst problemet.