Demokrati

Så var debattvåren 2019

Hösten 2018 präglades av visst stiltje i svensk samhällsdebatt – många debattörer bidade sin tid i väntan på en regering. Efter regeringstillträdet var suget efter diskussion därmed uppdämt och konfliktnivån hög, vilket också har märkts på Dagens Samhälles debattsida.  

  1. Mest läst under våren blev organisationen VidDinSidas grundare Jeanette Höglunds debattartikel i vilken hon bjöd in Stefan Löfven att närvara vid en demonstration för att uppmärksamma samhällsproblemet hemlösa pensionärer.
  2. Två moderata kommunalråd höll i pennan när vårens näst mest lästa debattare skrevs. Oliver Rosengren i Växjö och Lars Rådén i Solna reagerade på statsministerns regeringsförklaring och beskrev regeringens arbetslöshetsmål som ett praktfiasko som slår mot kommunerna.  
  3. När terminssluten närmade sig sköt läraren och Liberalen Christina Örnebjärs artikel i höjden och delades och lästes ymnigt. Budskapet att föräldrar till skolbarn borde sluta samla in pengar för att ge lärare presenter, slog uppenbarligen an en sträng.
  4. En annan häftig skoldebatt under våren var den om lågaffektivt bemötande, som började med en artikel i Skolvärlden, men som spred sig även in på våra debattsidor. Begreppets upphovsman Bo Hejlskov Elvén skrev tillsammans med 15 psykologer en artikel till metodens försvar.
  5. Diskussionen om hur IS-terrorister som återvänder till Sverige ska hanteras var en annan central fråga, som bland annat diskuterades av imamen Kashif Virk, som menade att vägen tillbaka för dessa återvändare bör gå genom rättsväsendet, snarare än genom stängda gränser.  

Så långt Topp Fem bland debattartiklarna. Strax under dessa har sajtens opinionsmaterial förstås kompletterats med mycket annat, väl läst och delat. Frågan om barn och unga med olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har återkommit i många artiklar. Autism- och Aspergerförbundet belyste i en mycket delad text hur barn med autism far illa i tvångsvården och i en av våra mest lästa Perspektivartiklar, beskrev KI-professorn Sven Bölte samhällets NPF-misslyckande som något som kostar både pengar och liv.

Frågor som rör migration och integration är ständigt heta, vilket har synts inte minst bland de mest lästa krönikorna, där i synnerhet Malcom Kyeyune och Paulina Neuding dominerar med flera texter i ämnet. Också bland debattartiklarna återkommer dessa frågor, som när Mustafa Panshiri och Callis Amid beskriver Magda Gads journalistiska gärning i utlandet genom ett inrikesfilter, eller när professorn Mats Hammarstedt i ett Perspektiv beskriver de svårigheter som väntar nyanlända som bosatt sig i kommuner med dåligt arbetsmarknadsläge – och de svårigheter som därmed väntar kommunerna i fråga. En annan kontroversiell debatt i häradet är den om migrationens eventuella påverkan på brottsligheten. En text på temat som lästes av många författades av debattören Mattias Lindberg, som frågade sig varför brottsforskarna inte vill forska.

Kvinnorättsfrågor och feminism är ett annat viktigt spår i debatten. Abort och samvetsfrihet är en återkommande träta som aktualiserades under våren, i en krönika av Nils Karlsson, men också när organisationen Människovärde pläderade för att barnmorskor inte ska tvingas sätta in spiral. Och på Perspektiv återkom också preventivmedelsfrågor. Hit hör också slöjdebatten, vilken fick fart efter att Simförbundets Ulla Gustavsson uttalat sig negativt om plagget – och fick stöd av en mängd kvinnorättsaktivister i en debattartikel. Frågor om hederskultur och forskning på området diskuterades även på Perspektivsidan.

Nu tar debattredaktionen sommarpaus. Skärmfritt och debattfritt. Väl mött igen i augusti! 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.