Nyhet
Välfärden
31 december 2019 kl 05:05

Så var debattåret 2019

Fattiga pensionärer, politiska praktfiaskon, kommunernas kris, NPF-elevers inkludering, upprop i välfärden och IS-återvändare. Dagens Samhälles debattredaktion har gått igenom artiklarna som publicerades under året för att kunna ge svar på vilka artiklar som blev mest lästa och ringa in några av de ämnen engagerade flest debattörer under året.

Årets mest lästa artikel handlade om den ökande hemlösheten bland pensionärer. Artikelförfattaren och initiativtagaren till organisationen ”Vid din sida Stockholm” Jeanette Höglunds fråga till statsminister Stefan Löfven (S) om det är värdigt ett välfärdssamhälle att frivilliga organisationer ska förse hemlösa pensionärer med mat, kläder och SL-kort ringade även in ett ämne som engagerade debattörer under hela  året. Vilket ansvar staten har för att upprätthålla välfärden, då kommunerna inte kan, vill eller förmår?

”I dag kommer det mellan 30-50 äldre hemlösa pensionärer varje gång vi har öppet. Frusna, hungriga och trötta. Rånade och misshandlade om vartannat.” 

En annan aspekt av frågan om vem som ska bära kostnaderna togs upp i årets näst mest nästa artikel som skrevs av två moderata kommunalråd Oliver Rosengren i Växjö och Lars Rådén i Solna efter statsministerns regeringsförklaring. De beskrev regeringens arbetslöshetsmål som ett praktfiasko och att notan för flera års misslyckad jobb- och integrationspolitik landar hos kommunerna.  

Kommunernas och regionernas ekonomi och möjlighet att upprätthålla välfärden var ett återkommande ämne under året inte minst sedan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnat för konsekvenserna av den lågkonjunkturens som väntas nästa år. Det kommunala skatteutjämningssystemet är en grundläggande förutsättning för många kommuner och regioner att ha råd med skola, vård och omsorg. Men regeringens förslag till ett nytt kostnadsutjämningssystem fick ett blandat bemötande av debattörerna.

”Kommunerna står inför betydande finansieringsproblem. Förväntningarna på välfärden växer snabbare än skatteintäkterna [...] ”

Den fråga som dominerade årets tio i topp-lista är dock skolan. Ämnet som spann över förskolan till gymnasiet återfinns på plats tre till sju på listan.

På tredje plats hamnade en artikel från Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention om att barn med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) fråntas sin skolgång då de inte får det stöd de har rätt till. Det var ingalunda den enda artikeln under året som tog upp elevers rätt till inkludering i skolan och hur detta ska gå till. En färsk dom från Malmö tingsrätt slår dock fast att det är diskriminering när skolor inte sätter in särskilt stöd i tid till elever. Artikeln om domen hamnade på plats sju.

”Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är hög att de blir ännu fler nu.”

På plats fyra hamnar läraren och liberalen Christina Örnebjärs artikel om att föräldrar till skolbarn borde sluta samla in pengar för att ge lärare presenter vid terminsslutet. Artikeln slog an en sträng hos många läsare inför sommarlovet och kan även ha påverkat synen på presenter till läraren i slutet på höstterminen.

På femte plats hamnade en artikel som rör en av årets hetaste skoldebatter – huruvida metoden lågaffektivt bemötande är effektiv för att bemöta trilskande elever eller inte. Begreppets upphovsman Bo Hejlskov Elvén skrev tillsammans med 15 psykologer en artikel till metodens försvar.

 ”Barn är våldsammare än vuxna, och har personalen inte någon metod för att hantera det, blir det våldsamt.”

Under året skrevs flera artiklar som rörde möjligheterna att erbjuda en god och likvärdig  undervisning i skolan. En av artiklarna: ett upprop för en likvärdig och hållbar förskola, som undertecknades av 51 forskare och programansvariga vid 18 lärosäten, två fackförbundsordföranden och en vd, blev årets sjätte mest lästa artikel.

Frågor som rör migration och integration är ständigt aktuella i samhällsdebatten. I årets åttonde mest lästa artikel  beskriver Mustafa Panshiri och Callis Amid Magda Gads journalistiska gärning i utlandet genom ett inrikesfilter och förklarar hur hennes rapportering kan bidra till en bättre utformad  integrationspolitik. 

”Uppfattningen att alla genast blir som svenskar om de bara kommer hit för att de vill bli svenskar är lika fel som att människor inte kan förändras.”

En annan fråga som varit ständigt aktuell under året är hur Sverige ska hantera de återvändande IS-krigarna? Frågan engagerade flera debattörer. En artikel  av imamen Kashif Virk, som menar att vägen tillbaka för dessa återvändare bör gå genom rättsväsendet, snarare än genom stängda gränser, blev dock mer läst än de andra och hamnade på plats nio på listan.  

På tionde och sista plats på debattredaktionens tio i topp-lista över årets mest lästa artiklar återfinns en artikel från Autism- och Aspergerförbundet om barn och unga med autism är överrepresenterade inom tvångsvården, trots att LVU-placeringen ofta förstärker svårigheterna för barnen.

”När barnet LVU-placeras förvärras ofta barnets tillstånd, eftersom man sällan har rätt kompetens för att ge adekvat stöd och omvårdnad.”

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 31 december 2019 kl 05:05
Uppdaterad: 31 december 2019 kl 05:00