Nyhet
Samhällsutveckling
29 maj 2020 kl 10:50

Så vändes utvecklingen i Landskrona

Landskrona är på gång att vända en långvarig ekonomisk och socialt negativ utvecklingsspiral. Att utveckla och integrera en segregerad stad som Landskrona kräver dock mod att våga prova nya grepp, skriver forskarna Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter på Kungliga Tekniska högskolan.

Vi forskare har på uppdrag av Boverket följeforskat Landskrona stad och arbetet i bostadsområdena Centrum och Öster under 2013–2018. På nära håll har vi följt och analyserat stadens strate­gier för att utveckla Landskrona och Centrum-Öster. Ett stadsutvecklingsarbete som organiserats i en unik bolagsform: Landskrona Stadsutveckling AB (LSAB), ägt av kommunen och privata fastighetsägare. LSAB samverkar med kommunala förvaltningar, myndigheter, polis, invånare, företag, övriga fastighetsägare, verksamheter, skolor med flera. Denna arbets- och organisationsmodell visar nu goda resultat. Landskronas näringsliv växer, nya investeringar görs och Centrum-Öster, såväl som hela kommunen har utvecklats socialt och ekonomiskt.

Landskrona förlorade i samband med industrikrisen under 1980 och framåt cirka 3 000 jobb. Bostäder blev tomma. De som flyttade in, både inrikes- och utrikesfödda, saknade inkomst. Effekten blev ett växande utanförskap: brist på arbetstillfällen, ökad kriminalitet, ökad otrygghet och höga kostnader för försörjningsstöd. Myndigheter, kommun och hyresgästföreningen vittnade om att många människor levde i bostäder med väl­digt låg standard.

Oseriösa och okunniga fastighetsägare, olagliga verksamheter och hyresgäster som hyrde ut undermåliga, utdömda lägenheter dominerade bilden. Social dumpning eller svartepetter­spel förekom, som innebär att tomma lägenheter hyrs ut till personer som saknar inkomst och kommer från andra kommuner. Det innebär att kommuner överför sociala problem på varandra. I våra intervjuer 2014 framkom att en tredjedel av fastighetsägarna fick förfrågningar från andra kommuners socialtjänster och Migrationsverkets etableringslotsar varje vecka. Detta pågick helt utan Landskrona kommuns kännedom.

Sedan 1990-talet har Landskrona varit föremål för flera statliga initiativ i syfte att komma tillrätta med kommunens problematik. Det dröjde dock till 2008 innan regeringen krävde kunskapsunderlag av kommunerna. Det var ett krav för att få vara med i det statliga initiativet ”Urban 15” åren 2008 – 2012.

Landskrona stad tog detta på allvar. Kunskapsunderlaget ”Vägval Landskrona” togs fram i samarbete med forskare, jurister och konsulter som visade på problemen i Landskrona. Kommunen tog fram fem mål som skulle hantera de problem som Landskrona hade och haft i många år. Kraven från regeringen var även att kommunen skulle uppfylla tre kriterier: förvärvsfrekvens under 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet under 70 procent. Landskrona stad uppfyllde alla kriterier och Centrum-Öster blev en av de 15 stadsdelar som fick statligt stöd för att genomföra de mål man hade satt upp utifrån kunskapsunderlaget.

Organisationen som fick ansvaret att arbeta och uppnå målen fick namnet Landskrona Stadsutveckling AB. Landskrona stad har den största andelen i bolaget och resterande andelar innehas av de största privata fastighetsägarna i staden. Det vill säga att staden och de största privata fastighetsägarna samverkar i bolaget.  

Arbetet med de fem prioriterade målområden och strategier för att vända utvecklingen i Centrum-Öster började den 1 januari 2013:

1. Påver­ka inflyttningen till staden i syfte att skapa en mer hållbar social utveckling: gemensam uthyrningspolicy samt en grupp för samråd för uthyrningsärenden.

2. Åtgärder mot oseriöst fastighetsägande, kartläggning av fastigheter med efter­satt underhåll, samt samordning av myndighetsutövning.

3. Balans mellan upplåtelseformer, en ökning av andelen bostadsrätter.

4. Tillföra nya verksamheter och upprustning som skapar fler attraktiva miljöer för verksamheter.

5. Motverka segregation.

LSAB:s arbete startade med uthyrningspolicyn och vi forskare skrev en rapport om uthyrningpolicys i syfte att ge LSAB ett kunskapsunderlag i ämnet som faktiskt inte fanns tidigare.

I dag stöds den gemensamma uthyrningspolicyn av 23 anslutna fastighetsägare som tillsammans har 75 procent av stadens hyresbostäder. Inflyttning sker samordnat och hyresvärdarna samarbetar med myndigheter i frågor om bostadssociala kontrakt, vilka fördelas solidariskt mellan fastighetsägarna och bostadsområden, vilket betyder att segregationen minskas.

Det nära samarbetet mellan fastighetsägare, kommunen och myndigheter har synliggjort potentialer i marknaden som tidigare inte fanns. Det har möjliggjort fastighetsutveckling, nya investeringar i stadsmiljöerna, nyproduktion och att människor i en utsatt boendesituation fått hjälp. Tryggheten har stärkts delvis på grund av den Trygghetscertifiering för fastigheter som LSAB tog fram, men också genom samordnade myndighetsinsatser och utveckling av miljöer. Kriminaliteten har sjunkit och Landskrona har nu lägre nivåer än Malmö, Helsingborg, Lund samt Skåne generellt.

Andelen bostadsrätter har ökat något men stadsdelarna domineras fortfarande av hyresrätt.

Bostadsområdena Centrum-Öster har öppnats och kopplats till omgivande stadsdelar, parker har förnyats med nya växter, träd, belysning, sittplatser, nya lekplatser vid skolor, flera gator och viktiga stråk har förbättrats för bättre tillgänglighet samt ökad trivsel. Många nya verksamheter och arbetstillfällen har etablerats i Centrum-Öster. Dessa förbättringar i staden lockar fler besökare till Landskrona än tidigare. Pendling in och ut har ökat och stadens ekonomiska värden växer, kostnaderna för försörjningsstödet har minskat betydligt, vilket sammantaget möjliggör nya satsningar.

De flesta parametrar i Landskrona stad har utvecklats i en positiv riktning i enlighet med målen. Orsakerna är kunskapsunderlag, mål, samverkan samt hårt arbete, styrka och uthållighet. Konjunkturen har varit gynnsam under de år som vi har följt Landskrona stad. Det återstår mycket arbete för att segregationen ska gå över till integration. Skolresultaten har inte utvecklats enligt målbilden, vilket är mycket oroande. Om inte ungdomarna får kunskaper så kan kriminaliteten öka igen. Det får inte ske helt enkelt. Kommunens jobbsatsning på enkla jobb är framgångsrik och fungerar mycket bra. Men det finns ett behov av att kraftsamla på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.

Landskrona är på gång att vända en långvarig ekonomisk och socialt negativ utvecklingsspiral och det pågår strukturell utveckling i hela staden. Förklaringen är samverkan mot ett gemensamt mål och en tydlig styrning.

Kommunens metod att bilda LSAB tillsammans med fastighetsägarna och arbetet i innerstaden behöver nu spridas. Det krävs tålamod i stadsutvecklingen för att lyckas i integrations- och utvecklingsarbete. Att strukturellt förändra städer och stadsdelar är inga snabba processer. Att utveckla och integrera en segregerad stad som Landskrona kräver mod att våga prova nya grepp, så som i Landskronas fall med LSAB.

Skribenter

Gunnar Blomé
tekn dr i bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan
Kerstin Annadotter
tekn dr i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 29 maj 2020 kl 10:50