Nyhet
Klimat
22 september 2020 kl 11:18

Så upphandlas första fossilfria förskolan

Nu är bygget av Sveriges första (nästan) fossilfria förskola i gång. Upphandlingen var en stor utmaning, men lärdomarna kommer att minska Göteborgs fossila avtryck. Projektledaren ger sina bästa tips för klimatsmart byggupphandling.

Lokalförvaltningen i Göteborgs stad är en av landets största fastighetsförvaltare med en investeringsbudget på över 2 miljarder kronor varje år. Om alla deras nya fastigheter skulle ge minimal klimatpåverkan, både under byggtiden och när fastigheten används, skulle det göra skillnad på riktigt. 

Ungefär så är tanken bakom att försöka bygga Sveriges första fossilfria förskola – förskolan Hoppet. 

– Det här har varit en speciell upphandling där vi har fått använda fler utvärderande aspekter än vanligt. Det är svårt att handla när man inte riktigt vet vad man ska ha, säger Anders Hall, projektledare vid lokalförvaltningen i Göteborgs stad.

Men nu är bygget i gång på Hisingen i Göteborg, där 144 barn från tre förskolor ska få nya lokaler.

För några veckor sedan fanns här en skog. Nu står flera grävskopor på marken mellan högar av grus och kross i olika grovlekar. I ett hörn av tomten ligger travar av bruna plaströr och vindor med svarta slangar.  

Foto: Johanna Svensson/Bildbyrån

Plasten i rören och slangarna är i så stor utsträckning som möjligt återvunnen, förklarar Gustaf Hagman, platschef på Derome som blev byggets totalentreprenör.

– Det är en fråga vi får: ”Är allt verkligen fossilfritt, det står ju maskiner där till exempel?” Men de körs på HVO-diesel och alla transporter registreras och rapporteras, säger han. 

Vägen till byggstart har varit lång och involverat många människor. Under en lång period hade man en projekteringsgrupp på omkring 50 personer som samlades till diskussion varje vecka för att vrida och vända på varenda detalj och varje material i den blivande förskolan.

– Vi har haft många intressanta lösningar på bordet, till exempel att bygga med lera. Utmaningen är att alla lösningar inte är tillräckligt utvärderade med avseende på funktionskraven, säger Gustaf Hagman. 

Men kanske kommer man återanvända takplattor från hus som ska rivas. Det är krav på fossilfria transporter till och från bygget och byggavfallet ska sorteras noga och återvinnas.

Känner du att ni gör skillnad?
– Det är bra att lokalförvaltningen gör det här och att vi får vara med och bidra till deras vision. Det är viktigt med aktörer som går i täten för att förändra tänket i byggbranschen som ibland varit långsam att förändras, och utveckla den mot en lägre klimatpåverkan, säger Gustaf Hagman.

Förskolan ska ha en fasad med obehandlat trä. Målet är att slippa använda målarfärg på fasaden. ”Det bästa sättet att bli fossilfri är ju att använda så lite som möjligt, vi har stort fokus på att minimera använt material”, säger platschefen Gustaf Hagman. Illustration: Link arkitektur

Att klimatberäkna fastigheter är inget nytt, men unikt för förskolan Hoppet är att varje del av bygget har räknats med. Det handlar alltså inte bara om energiförbrukning och miljövänliga färger, utan även om hur mycket olika material släpper ut redan när de tillverkas och transporteras till Hisingen. 

Därför har man fokuserat mycket på grund och stomme, som står för ungefär 70 procent av en byggnads totala klimatpåverkan. I stället för betong och stål, som är det vanliga, läggs en grund i materialet foamglas, gjort av återvunnet glas, och husets stomme byggs i trä.

Att det skulle bli just de materialen hade lokalförvaltningen dock ingen aning om när man började planera.

– Vi visste bara vad målet var, inte hur vi skulle ta oss dit, säger Anders Hall. 

I upphandlingsprocessen har man därför sökt efter entreprenörer med kunskap och öppenhet för att testa nya lösningar.

Upphandlingen av entreprenören skedde i tre steg. I maj 2018 fick företag anmäla intresse, tretton stycken hörde av sig. I steg två lämnade fem företag skriftliga anbud som bedömdes och poängsattes enligt en särskild mall. De tre entreprenörer med högst betyg fick komma på intervju.

Anders Hall suckar och skrattar samtidigt när han säger att han inte kan rekommendera att göra den här processen igen. Det har varit intensivt och jobbigt.

– Allt vi visste var att vi skulle ha 144 barn plus personal och kök, men vi visste inte ens vad vi skulle ha för golv, vi har fått gissa oss fram efterhand. Varje vecka efter projekteringsmötet kändes det som om man kom ut från en torktumlare. 

Var det värt det?
– Ja. Tittar man på resultatet så trodde jag faktiskt inte att vi skulle kunna sänka klimatpåverkan så mycket i en ganska traditionell byggnad.

Och nu går man över till nästa steg: att översätta erfarenheterna till krav i kommande upphandlingar.

– Vi försöker jobba fram en ny typ av kravställning. Målet är att omsätta det vi lärt oss till ett kommunicerbart krav som ändå lämnar viss frihet för entreprenörerna när de ritar, säger Anders Hall. 

Kommer det att göra skillnad för hur Göteborgs stads byggen påverkar klimatet? 
– Ja, det tror jag faktiskt. Det börjar bli lättare att ställa krav, för nu vet vi att det finns alternativ och behöver inte göra som vi alltid brukat göra. 

Kostnaden då? Ja, det blir dyrare att bygga med andra material än de klassiska, men kanske inte så mycket dyrare som man kan tro. Enligt Anders Hall blev grund och stomme i foamglas/trä till exempel 2,4 procent dyrare än betong/stål. Lösningen sänker dock utsläppen med 70 procent och dessutom kortas byggtiden.

Men blir det verkligen helt fossilfritt? Det beror på hur man räknar. Enligt en del beräkningsmodeller får man räkna trä som en minuspost, eftersom trä lagrar kol medan trädet växer. I så fall skulle Hoppet kunna hamna på minus i klimatavtryck.

Men Anders Hall vill helst inte räkna så utan se vad man hamnar på utan att ta med kolinlagringen från trä.

– Jag tror, enligt det vi har räknat på hittills, att vi då hamnar på noll eller nära noll, säger han.

Projektet har stor betydelse för byggbranschen, hävdar Anna Ryberg, hållbarhetschef på Derome.

– Även om vi inte når 100 procents fossilfrihet så leder det till att leverantörer inser att de behöver göra anpassningar för att minska sin klimatpåverkan. Jag tror att de här innovationsprojekten är jätteviktiga för att driva branschen framåt.

– Många offentliga aktörer väntar på vårt resultat. Vi har visat att det här går att göra och kan berätta hur vi gjorde. Jag tror att det offentliga måste gå före i de här frågorna, testa nya lösningar och våga lägga lite pengar på det, säger Anders Hall.

Fakta
Anders fyra tips för klimatsmart byggupphandling
  1. Fokusera på några få men viktiga områden. Det finns beräkningar på vad som släpper ut mest - ställ hårdast krav där.
  2. Ställ inte för specifika krav i upphandlingen, utan ange hur stora byggnadens utsläpp maximalt får vara.
  3. Rita smartare. Det kan ge både lägre kostnader och lägre utsläpp. Exempelvis färre eluttag innebär lägre installationskostnad och mindre underhåll, men också att mindre material går åt vilket är bra för klimatet.
  4. Kräv fossilfria transporter, till exempel från fabrik till byggplats. Det är lite för billigt i dag att släppa ut koldioxid genom långa transporter.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 22 september 2020 kl 11:18
Uppdaterad: 23 september 2020 kl 13:04