Så uppblåsta är kommunernas vinster

Kommunerna visar rekordresultat. Men de kommunala rekordöverskotten ljuger, boksluten är dopade. Sanningen är att hundratalet kommuner hade gjort förlust utan AFA-miljarderna.

Kommunernas preliminära ekonomiska resultat för 2013 ser strålande ut. Igen. 15,7 miljarder kronor lyder överskottet på. Bara 26 kommuner redovisar förluster. Många gör mycket goda överskott, totalnoteringen motsvarar mer än 3 procent av skatter och statsbidrag. Det betyder att åtminstone 180 kommuner når tumregeln om god ekonomisk hushållning, det vill säga överskott på minst 2 procent. 

Det är frid och fröjd och lite till, för ungefär så här har det sett ut ända sedan 2005. Kommunernas överskott dessa nio år summerar till 101 miljarder. 

Bekymret är att den här sköna målningen inte riktigt håller färgen vid en djupgranskning. Det syns inte på ytan men tiderna är sämre – kostnaderna har ökat trycket. 

De senaste två åren har kommunerna fått 15 miljarder kronor i återbetalda premier för sjukförsäkring från översolida AFA. Välkomna, bra pengar. Men det är engångspengar, som kan jämföras med guldkuverten i Postkodlotteriet. Långsiktigt har kommunekonomin inga AFA-pengar att lita till. Den kommun som lutar sig mot AFA i ett längre perspektiv har problem som riskerar att växa.

Vid 800 kronor i överskott per invånare går det vi kan kalla AFA-strecket, alla kommuner som har lägre överskott än så gjorde i realiteten förlust. Se grafiken, till höger eller under artikeln (mobilen), över kommunernas överskott i kronor per invånare 2013. 

I alla kommuner som hade överskott motsvarande 800 kronor eller mindre per invånare gjorde i realiteten förlust – i alla dessa kommuner räddades kommunekonomin av AFA-pengarna. Det gällde hela 94 kommuner. Och många fler än så hade långt till en sund långsiktig ekonomi, AFA-miljarderna borträknade.

– Egentligen är den underliggande ekonomin i många kommuner risig, säger Annika Wallenskog, tf chefekonom på SKL.

– Vi har successivt ökande kostnader, men det har inte gjort så mycket för resultaten eftersom man haft AFA-pengarna. I år ser vi att många kommuner har svårt att få det att gå ihop, fortsätter hon.

Kommunerna försöker hålla sig till att låta de tillfälliga pengarna gå till tillfälliga kostnader. Vissa åtgärder hade man kanske avstått ifrån om AFA-medlen inte funnits. Men risken finns att lockas in i lyxfällor när kontona är laddade med så mycket extrapengar. Investeringar kan vara en sådan. Mer än 50 kommuner har medfinansierat statliga vägar och järnvägar. Skolor, förskolor och boenden, och övrig kommunal infrastruktur produceras som aldrig förr.

– Man investerar oerhört mycket och här kan vi se en risk. Det är långsiktiga åtaganden som kommer att påverka kommunerna lång tid framöver när de ska börja skrivas av och räntorna ska betalas.

Stora delar av det kommunala Sverige i form av skolor, simhallar, äldreboenden, VA-sy­stem, idrottsplatser med mera behöver fräschas upp.

– I grunden är det behoven som styr. Men att det just nu finns utrymme ökar nivån på investeringarna. Höjs räntorna så kan det bli kännbart, säger Annika Wallenskog.

Den vackra ekonomiska ytan har också sprickor. Somliga har stora problem trots extra­pengarna. Störst problem har de små. Genomsnittligt antal invånare i de kommuner som går med underskott är 12 000, påpekar Annika Wallenskog.

De större kommunerna klarar sig i regel bra ekonomiskt. Ett undantag är Uppsala, även om staden tronar i topp med Kommunsveriges största vinst 2013. Men 920 miljoner i överskott förklaras av interna affärer. Kommunen har sålt verksamhetsfastigheterna till eget bolag. Reavinst 989 miljoner. I praktiken var överskottet marginellt. Staden behöver mer.

– Men vi har lyckats med ett trendbrott. För första gången på många år ökade skatteintäkterna mer än nettokostnaderna och det är långsiktigt det absolut viktigaste nyckeltalet, säger Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens ordförande.

Uppsalas AFA-lott gav 136 miljoner kronor 2013, där det mesta har gått till investeringar. Uppsala har haft en lång uppförsbacke skapad av stora underskott på 1990-talet och början av 2000-talet. Nu menar ks-ordföranden att Uppsala har gjort mycket av det tunga jobbet.

– Balansräkningen är stark, skatteintäkterna ser bra ut och demografiskt har vi en fördel med vår unga befolkning. Det viktiga är att vi håller koll på nettokostnadsökningen – annars får vi problem.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.