Nyhet
Karriär
5 mars 2020 kl 08:11

Så styr siffrorna socialtjänsten

De ökade kraven på mätbarhet i socialtjänsten ökar administrationen och förskjuter fokus från klienterna. Detta enligt en ny avhandling från Lunds universitet.

Teres Hjärpe, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet, lade nyligen fram sin avhandling ”Mätning och motstånd – sifferstyrning i socialtjänstens vardag”. Idén till den fick hon för några år sedan då hon var assistent i ett annat forskningsprojekt och fick till uppgift att observera ett antal chefer inom socialtjänsten på kurs.

– Det var en väldigt tidstypisk ledarskapsutbildning. Mycket gick ut på att de skulle lära sig använda mätningar och statistik som underlag för styrning. Det sattes stor tilltro till att om man bara började mäta och få koll på det man upplevde som sanningen så skulle man kunna lösa alla problem, säger Teres Hjärpe.

Hon gick igenom dokument och riktlinjer från exempelvis Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Socialstyrelsen och såg hur dessa understödde tanken på att mäta mer.

– Man förmedlade starkt att nu ska vi sluta känna, tycka och tro som vi alltid gjort i socialtjänsten. Nu ska vi börja mäta och ha ett rationellt underlag att styra efter.

Genom ett stort antal intervjuer, observationer under möten och granskningar av dokument har Teres Hjärpe under 1,5 år studerat vardagen för socialsekreterare i fem kommuner i södra Sverige. Målet har varit att undersöka hur mätningar används och påverkar socialsekreterarnas arbete i barnavårdsärenden och vid biståndsbedömningar. De fem kommunerna är anonymiserade i avhandlingen.

Teres Hjärpes slutsats i korthet: Socialsekreterarnas förhållningssätt till sin uppgift förändras när de fokuserar på mätning och administration. Hur den egna prestationen framstår i statistiken blir viktigt och styr vad man väljer att göra. Detta skulle kunna få betydelse för kvaliteten för klienterna, men är något som behöver studeras ytterligare.

– Makt och inflytande över vad som ska göras på arbetsplatsen förskjuts till att handla om kvantitet och statistik. Eftersom siffror redan från början har ett objektivitetsskimmer över sig i förhållande till andra kunskapskällor för de med sig en särskild auktoritet. Kvantifiering har därmed blivit en strategi även för anställda som vill driva sin agenda, säger hon.

Allt fler kommuner har infört hård tidsstyrning av socialsekreterarnas arbete. Dessutom görs ofta jämförelser både mellan kommuner och mellan individuella handläggares prestationer.

– Tidsgränserna blir styrande. Men även jämförelserna i sig blir en viktig styrande faktor, säger Teres Hjärpe.

Hon tar ett konkret exempel på vad hon sett under sina besök i kommuner: Varje morgon samlas handläggarna vid en ”pulstavla” där allas namn står uppskrivna och där det framgår hur många ärenden de har, hur många av dem som är försenade och hur många uppföljningar de hunnit göra.

– Man säger att man inte gör detta för att peka ut någon, utan för att kunna fördela om. Men jag märkte att det individuella synliggörandet fick stor betydelse. Flera beskrev att om de hade sämre statistik drevs de av att förbättra sin siffra snarare än att göra uppgiften så som de tyckte att den skulle göras.

Vad som också händer är att socialsekreterarna börjar föra in egna parametrar som ska mätas – det blir en del av den uppmärksamhetsförskjutning som Teres Hjärpe vill visa på. Det kan handla om att man vill mäta ärendenas tyngd, vilken erfarenhet en handläggare har eller hur ofta en medarbetare hjälper eller täcker upp för kollegorna.

– Och på något möte talade man om att man har olika definitioner av när man är klar med ett ärende. Då krävs en rutin för det. Sakta ökar administrationen, och allt blir kopplat till vad man ser på tavlan.

Så i stället för att göra motstånd mot metoden att mäta det mesta tillför socialsekreterarna själva ännu fler parametrar med förhoppningen att det ska öka rättvisan.

– Även andra forskare har beskrivit att uppmärksamheten förskjuts. Mitt tillägg är att den ökar underifrån, genom socialsekreterarnas agerande. De gör ett slags reproducerande motstånd. De går in i den kvantitativa logiken och försöker förbättra den i stället för att motsätta sig den.

Såväl chefer som medarbetare har i den mätkultur som råder starka drivkrafter för att sätta siffror på sina argument.

– När de gör det så blir de framgångsrika. Politikerna lyssnar på dem. Det kan handla om att med ett diagram visa hur mycket deras ärenden har ökat de senaste tre åren utan att de fått fler tjänster. Det är väldigt bra ammunition att använda sig av, säger Teres Hjärpe.

Anser du att socialtjänsten är en verksamhet som lämpar sig särskilt dåligt för mätande?
– Självklart finns där väldigt många aspekter som är svåra att mäta. Jag anser att man absolut ska mäta vissa saker, men måttligare och mycket mer utvalt. Jag tycker framför allt att det som ska mätas ska efterfrågas underifrån, från klienter och socialsekreterare.

Det starka fokuset på mätbarhet har drivits på av att den marknadsinspirerade styrmodellen New Public Management haft en stark ställning inom offentlig sektor. Nu pågår en omställning mot tillitsbaserad styrning, där tanken är att utvecklingen i hög grad ska drivas av medarbetare och chefer i kärnverksamheten.

– Det skulle vara roligt som nästa forskningsprojekt: att undersöka vilken roll som siffror och mätning skulle kunna ha i en tillitsbaserad styrning, säger Teres Hjärpe.

Skribent

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 5 mars 2020 kl 08:11