Så sponsrar sparbankerna <br/>din kommun

Arenor, konstgräsplaner, simskolor, vägar, lekplatser och löner till kommunanställda. Landets lokala sparbanker skickar mångmiljonbelopp till kommunerna varje år. Och i bankernas styrelser finns det gott om kommunala chefer och politiker.

De 63 svenska sparbankerna är verksamma i 125 kommuner. Många av dem är små i ett riksperspektiv, men helt dominerande på de platser där de verkar. Det är inte ovanligt med marknadsandelar på 60—70 procent. Kommunen är inte sällan bland kunderna.

Tillsammans gjorde sparbankerna ett rörelseresultat 2011 på 3 miljarder kronor. Enligt Sparbankernas Riksförbund går cirka 200 miljoner kronor tillbaka till lokalsamhället genom sponsring och bidrag.

Sparbanker lyder under lagen om bank- och finansieringsrörelse, men också en egen lag, sparbankslagen. Den länkar ihop dem med kommunen genom att hälften av bankens så kallade huvudmän ska utses av fullmäktige i de kommuner där de verkar. Oftast är dessa huvudmän, som i sin tur utser bankens styrelse, lokala politiker.

Dagens Samhälle har grans­kat sparbankerna och i styrelserna bland annat funnit 27 kommunpolitiker, varav 14 sitter i kommunstyrelsen, tre av dem som ordförande. I bankstyrelserna sitter också 13 kommunala tjänstemän, varav fyra kommunchefer och två näringslivschefer.

Sparbankernas filosofi bygger på att de är lokala, ofta har de kontor på orter andra banker lämnat. Men sparbankerna är också ledande i relativt stora och medelstora städer där flera banker är på plats. Och i och med att så mycket av dagens banktjänster är nätbaserade kan man också säga att alla sparbanker konkurrerar med alla andra banker.

Sparbankerna har inga ägare som kräver utdelning. Varje år går i stället en del av vinsten till lokalsamhället i form av sponsring och bidrag. Även små banker kan ge tillbaka 1 till 2 miljoner varje år. Andra satsar runt 10 miljoner.
Inte sällan lägger sparbankerna pengar på sådant som är eller tangerar kommunal verksamhet — kommunala idrottsanläggningar och arenor,skolor, lekplatser, simskolor och satsningar för att utveckla näringslivet.

Ofta är sparbankerna också den största sponsorn av föreningslivet i lokalsamhället. På vissa håll får i princip alla idrottslag från knattar och uppåt stöd.

Lidköping är ett exempel på en nära koppling mellan sparbanken och kommunen. Banken har, via sin ägarstiftelse, gått in med hela 76 miljoner kronor till bygget av den av kommunen ägda Sparbanken Lidköping Arena, en evenemangshall där stadens bandystolthet Villa spelar.

Vice ordförande i bankstyrelsen är kommundirektören Kenth Lindström.
Sparbanken är också kommunens bank, men Kenth Lindström framhåller att han inte deltagit i några beslut kring kommunens upphandling av banktjänster. Beslutet att under tre år sponsra bandyhallen med 76 miljoner kronor togs formellt i styrelsen för bankens stiftelse. Men också i bankstyrelsen har det fattats beslut i frågan. Då har inte Kenth Lindström deltagit.

Så du har inte varit med och drivit på beslutet?
— Jag har haft kontakterna utifrån kommunens sida, men det hade jag haft oavsett om jag satt i bankstyrelsen eller inte.

Så arbetet med att arenan ska komma till stånd och få en finansiering har du gjort som kommundirektör?
— Ja.

Innebär det att du som kommundirektör hade kontakter med sparbanken i den här frågan?
— Ja, men de sköttes mest av politiker.

Varför ska du som kommunal tjänsteman sitta i en bankstyrelse?
—  När jag sitter i bankstyrelsen sitter jag där som Kenth Lindström, privatperson, naturligtvis med en kompetens som jag fått i min roll som kommundirektör.

Kan det vara besvärligt att veta vilken stol man sitter på?
— Jag känner inte att jag har några bekymmer kring det och varken från bankens eller kommunens sida har man varit kritisk.

Lagen om offentlig anställning talar om att man som kommunal tjänsteman inte får ha en bisyssla som kan vara förtroendeskadlig. Har du funderat på det?
— Det har jag gjort och min roll i banken är väl känd för min arbetsgivare och godkänd sedan många år.

Detta med förtroendeskada handlar ju om hur det kan uppfattas av andra.
—  Det kan naturligtvis finnas snack på stan, det kan jag mycket väl föreställa mig, men det kanske jag är den siste som får reda på.

Sparbankerna är ofta aktiva i skolorna. Det kan handla om finansiering av föreläsningar eller information om sparande.

Bergslagens Sparbank betalar till och med under fyra år 60 procent av lön och kringkostnader för två projektledare som pratar entreprenörskap i förskolor och skolor i Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Totalt 2,4 miljoner kronor.

Resterande pengar står de tre kommunerna för. De två projektledarna är formellt anställda av Nora kommun, men sitter i bankens lokaler.

Banken betalar ut sitt bidrag via sin stiftelse. I styrelsen för den sitter Ljusnarsbergs kommunstyrelseordförande Ewa-Leena Johansson (S) och hon deltog också i beslutet. Hon anser inte att det är något märkligt att en bank finansierar kommun­anställda.

—  Det här är ingenting som ingår i den ordinarie verksamheten på så vis att man ska blanda ihop det med vanlig kommunal drift. Det här är något som vi tillsammans brinner för och tror är en överlevnadsstrategi för framtiden i vår bygd, säger hon.

Sparbanken Skaraborg är ett exempel på att även en relativt liten bank kan ge stora pengar tillbaka till bygden. Via sin stiftelse har banken sedan 2001 delat ut närmare 100 miljoner kronor till lokalsamhället.

Vara kommun har fått 2 miljoner kronor för att medfinansiera en planfri korsning vid E 20. Skara har exempelvis fått 300 000 kronor till en förstudie om satsningen Mat från Skaraborg.

I stiftelsens styrelse sitter Elisabet Stålarm (M), ledamot i kommunstyrelsen i Skara. Hon framhåller att hon inte deltar i beslut som rör kommunen.

Ordförande är för övrigt Ulrika Strandroth Frid, kommundirektör i Skara. Hon poängterar att hon inte deltar i bankbeslut som rör kommunen. I vår lämnar hon bankuppdraget eftersom hon anser att det tar för mycket tid.

Research: Johan Delby & Hans Perkiö
Vet du mer? Kontakta redaktionschef Örjan Björklund, 08-452 73 07
Läs mer i Dagens Samhälle nummer 12.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.