Perspektiv
Vårdkvalitet
27 mars 2020 kl 11:10

Så skapas en god och nära vård

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora förändringar: Vården förväntas ges på patientens villkor, inte vårdens. Befolkningen blir allt äldre. Medicinska framsteg ger nya behandlingsmöjligheter, vilket leder till stora behov av evidensbaserade prioriteringar. Vården blir alltmer digitaliserad. Om dessa förändringar blir problem eller möjligheter beror på hur vi väljer att möta dem.

Regeringens utredare Anna Nergårdh har i betänkandet ”God och nära vård” redovisat ett antal grundläggande principer för hur framtidens sjukvård bör utformas. Överenskommelsen spänner över fyra angelägna teman: barnsjukvården, en stärkt primärvård, fortsatt digitalisering inom vården och att åstadkomma goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Förslagen har ett brett politiskt stöd och regeringen har nyligen beslutat avsätta mer än 6 miljarder kronor under 2020 för att stödja omställningen till en god och nära vård.

Det är naturligtvis mycket positivt med ökade resurser, men för att hälso- och sjukvården ska kunna förändras i linje med utredningens förslag krävs också en kulturförändring. Personalens kunskap måste tas till vara för att utveckla kvaliteten, och utbytet mellan vård och forskning måste stärkas. Gemensamt för samtliga fyra utvecklingsområden i överenskommelsen är att omställningarna kräver ett uthålligt och systematiskt utvecklingsarbete.

Brist på tillit i dagens produktionsbaserade styrsystem är en orsak till de svårigheter som vården nu har. För det första tar dagens modeller med att rapportera produktionsenheter inte bara tid under en arbetsdag. De vrider också vårt fokus till att styra mot produktion och det som ska rapporteras. På så sätt stjäls energi från det riktiga målet: att vårda och ta hand om patienterna.

För det andra ligger besluten om vad som ska styras och mätas alltför långt från de operativa ledarna och medarbetarna i hälso- och sjukvården i dag.

För det tredje behöver hälso- och sjukvården bättre förutsättningar att jobba med den egna verksamhetens kunskapsutveckling. Arbetet ska ske nära medarbetarna och patienterna för att bli en del av vardagen, och utbytet mellan vård och forskning i Sverige behöver stärkas igen. Det är i det dagliga arbetet som kunskapen om kvalitet och utveckling genereras.

Sammantaget orsakar detta en dålig arbetsmiljö för engagerade och kompetenta medarbetare. Det menar vi leder till de svårigheter vården nu har med personalförsörjning och minskande antal vårdplatser. I stället måste styrsystemen grunda sig på tillit till personalens engagemang och kompetens och en kultur som präglas av starkt utbyte mellan vård och forskning.

För att påbörja denna förändringsresa vill vi att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ansvariga regionpolitiker i respektive region ger hälso- och sjukvården ett kunskapsuppdrag som utvidgar den nationella kunskapsstyrningen och som består av tre delar:

  • Arbeta systematiskt för att forskning, förbättringsarbete och lärande ska bli en naturlig del av sjukvårdens vardag. Fokus ska både vara på att utveckla den medicinska kvaliteten och på hur patienter och anhöriga upplever att deras behov av vård tillgodoses. Det senare kräver att patienter och anhöriga blir mer delaktiga i vårdens utveckling. Sverige ligger i det avseendet långt efter många andra länder. I internationella jämförelser hamnar till exempel Tyskland och Nederländerna högt upp vad gäller delaktighet och förtroende för vården, och där finns lärdomar för Sverige att dra. Bland annat har dessa länder krav på vården att registrera och redovisa patienternas upplevelse. Detta har blivit omdiskuterat därför att man upplever att underlagen inte använts för att förbättra vårdens kvalitet. Här skulle Sverige kunna bli ett föregångsland – knyt uppföljningen av patienternas upplevelser till ett system för kontinuerligt förbättringsarbete både lokalt, regionalt och på nationell nivå.
  • Ta fram mätbara mål och strategier för att snabbare ta till sig ny kunskap som utvecklar den egna verksamheten. Sjukvårdens forskningsstrategier har tidigare främst fokuserat på att skapa goda förutsättningar för den forskning som bedrivs av universiteten. Detta har varit viktigt för den internationellt starka kliniska forskning Sverige har i dag, men har samtidigt gjort att den forskning sjukvården behöver för att utveckla den egna verksamheten har blivit eftersatt. Därför behöver till exempel sjukvårdens it-plattformar utvecklas så att medicinska data automatiskt görs tillgängliga för forskning som syftar till att förbättra vården och där kompetens inom artificiell intelligens (AI) kan utnyttjas för analyser.
  •  Utveckla ett styr- och ledningssystem som låter proffsen vara proffs och stimulerar långsiktigt utvecklingsarbete, forskning och utbildning. De ekonomiska styrsystem som i dag dominerar inom svensk sjukvård karaktäriseras av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning. Det har gått ut över medarbetarnas arbetsmiljö och möjligheter att på bas av sitt professionella kunnande utveckla den egna verksamheten. I Tillitsutredningen har regeringen tagit fram förslag till nya styr- och ledningssystem för offentlig sektor. SKR behöver ta utredningens förslag vidare och utforma konkreta förslag på hur tillitsbaserade ekonomiska styrmodeller kan tillämpas i sjukvården.

Besluten som behöver fattas ligger hos varje region i Sverige, vilket gör frågan än mer komplicerad. Det ger också fina möjligheter att lära av varandra, genom att ingen region behöver göra resan själv och uppfinna egna hjul. För att få fart på arbetet behöver regeringen ta en aktiv samlande roll, där socialminister Lena Hallengren (S) bör arbeta för en ny strategisk samverkansgrupp på temat ”God och nära vård” med representanter från SKR och regionerna.

Förändringarna kommer att ta tid, och vägen dit är genom samarbete. Med arbetet i tankesmedjan Vård & Vetenskap vill vi bidra med kunskap och perspektiv. Vi tar gärna en aktiv roll i att följa upp utvecklingen.

Nu behöver vi ta tag i de stora organisatoriska och kulturella förändringar som krävs för att nå målsättningen med ”God och nära vård”. Att forma morgondagens hälso- och sjukvård är långt mer än en ekonomisk fråga.

Skribenter

Jan Nilsson
professor/överläkare. Lunds universitet/ Skånes universitetssjukhus
Stefan Lindgren
professor/överläkare. Lunds universitet/ Skånes universitetssjukhus
Ingalill Rahm Hallberg
leg sjuksköterska, professor emerita, Lunds universitet
Hannie Lundgren
forskningschef Region Skåne
Lars B. Dahlin
professor/överläkare, Lunds universitet/ Skånes universitetssjukhus
Kristina Sparreljung
generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Ami Hommel
leg sjuksköterska, professor Malmö universitet, ordförande Svensk sjuksköterskeförening
Ingemar Petersson
professor, forskningschef Skånes universitetssjukvård
Kristina Åkesson
professor/överläkare. Lunds universitet/ Skånes universitetssjukhus

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Publicerad: 27 mars 2020 kl 11:10
Uppdaterad: 27 mars 2020 kl 11:12