Nyhet
8 januari 2015 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Så hårt pressar klimathoten kommunerna

Återkommande värmeböljor och översvämningar – klimatförändringarna är redan ett faktum. Men kommunernas arbete med åtgärder släpar efter, visar nya kartläggningar. Och det är oklart vem som ska stå för notan - klimatanpassningarna kräver åtgärder för miljarder.

Sommarens bränder, skyfall och översvämningar visar att klimatförändringarna redan är här. Men för kommunerna är det inte bara en utmaning att hantera akuta problem. De måste också förebygga ännu värre situationer i framtiden.

I praktiken handlar det om att bland annat bygga kanaler och dammar för att leda bort vatten från skyfall, schakta bort jordlager där det är risk för skred, anpassa vägar för nya tjälförhållanden och installera kylsystem för att färre åldringar ska avlida vid värmeböljorna. 

Och det brådskar om man vill slippa lägga ut gigantiska summor på att reparera akuta skador. Bara i Malmö har försäkringsbolagen tagit emot skadeanmälningar för över en kvarts miljard kronor efter skyfallen i augusti.

Som ett led i arbetet med att utvärdera den svenska klimatpolitiken har länsstyrelserna nu kartlagt kommunernas klimatanpassningsarbete. Inte oväntat har de kommuner som redan har drabbats av klimatrelaterade problem kommit längst i arbetet. 

Något de flesta kommuner brottas med är hur de ska anpassa befintliga byggnader och infrastruktur, det är inte lika svårt att ta hänsyn till klimatförändringarna när man ska bygga nytt. En annan utmaning är att det inte är självklart vem som ska betala för vad. 

– Ibland kan det vara så att problemet ligger inom en kommun, men frågan är ändå av riksintresse. Eller så är flera kommuner berörda, eller till och med flera län, säger Lotta Andersson, utredare på klimatanpassningscentrum på SMHI.

Kartläggningarna visar också att det är oklart hur kostnader ska fördelas mellan det offentliga och privata. En översvämningsdrabbad byggnad är ägarens ansvar, men om många drabbas finns en förväntan att samhället ska hjälpa till.

För det kommer att bli dyrt. I klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 uppskattades att skadorna från klimatförändringar kan kosta samhället mellan 1 000 och 2 000 miljarder kronor.

Samtidigt är problembilden komplex och klimatanpassningen en gemensam fråga för ett flertal politiska områden som stadsbyggnad, miljö, kultur och folkhälsa. 

Lotta Andersson på SMHI ser en fara i att kommunerna fokuserar på ett problem i taget, till exempel att minska risken för naturkatastrofer utan att samtidigt tänka på konsekvenser för naturen. Men överlag tycker hon att kunskapsläget är bättre nu än när klimatpolitiken utformades 2007. I dag finns en uppfattning om vilka effekter som kan väntas av väderförändringarna och kommuner och länsstyrelser har identifierat sina mest sårbara punkter.

– Nu är det dags att gå till genomförandesteget, säger Lotta Andersson.

Men kommunerna har inte råd att på egen hand lösa alla problem, och det är stora skillnader mellan hur och i vilken omfattning de drabbas. 

Skånes tidigare landshövding, Bengt Holgersson, som ledde klimatutredningen 2007, menar att statsbidrag skulle kunna ge en mer rättvis fördelning av kostnaderna och stötta kommunerna i deras arbete. 

Hans utredning föreslog att staten skulle hjälpa till med 100–300 miljoner kronor per år. Men så blev det inte. 2013 hade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ungefär 20 miljoner att fördela, samtidigt som man fick in ansökningar för 142 miljoner. 

Anslagsnivån var densamma 2014. Och den höjning med 150 miljoner kronor som föreslogs av S och MP finns inte med i den av riksdagen antagna alliansbudgeten.

– Alliansregeringen var på alerten till en början, men brydde sig sedan inte. Bidragspengarna har aldrig räckt till, någonsin, säger Bengt Holgersson.

Någon helhetsbild av hur mycket kommunernas förebyggande arbete kommer att kosta finns inte. Men sammantaget handlar om enorma belopp, och enskilda kommuner belastas hårt.

I Östersund ska man till exempel lägga 120 miljoner kronor på en provanläggning för att kunna filtrera bort parasiter och bakterier ur dricksvattnet. 

I Karlstad har kommunen och landstinget tillsammans byggt en vall som ska skydda sjukhuset om Klarälven svämmar över. Kostnad: 58 miljoner kronor. 

I Ystads kommun har man för 10 miljoner kronor fodrat kusten med sand för att skydda mot havserosion, något man räknar med att behöva göra om vart tredje år. 

Skåne är ett av de län som befarar stora konsekvenser av ett varmare klimat. 23 000 bostadshus ligger i farozonen om havsnivån stiger en meter, vilket man tror kan vara en realitet i slutet av seklet.

– Vi har fått bra hjälp av MSB, vi är nog en av de kommuner som fått mest. Men vi var tidiga, det är ju fler och fler som har upptäckt de här problemen nu, säger Pierre Månsson (FP), kommunstyrelsens vice ordförande i Kristianstad. 

Kristianstad ligger till stora delar under havsnivån och skyddas av vallar, som behöver byggas ut och förstärkas. 

– Vi kommer att behöva investera drygt 100 miljoner kronor på ett par års sikt, bara för centrala Kristianstad. Det kan inte vara så att bara kommunerna ska stå för detta, säger Pierre Månsson.

Men det är inte bara finansierings- och ansvarsfrågan som sätter käppar i hjulen. Kommunerna tar i kartläggningen upp problemet med motstridiga lagar. Vad går först om anpassningsåtgärder strider mot naturintressen? 

Vellinge kommun har stoppats av länsstyrelsen i sina planer på att höja gång- och cykelstråk och förstärka vallar på Falsterbonäset, som omges av Natura 2000-områden. 

Länsstyrelsen menar att skyddsåtgärderna inte är ekonomiskt försvarbara och att de skulle påverka naturen negativt. 

– Vi ser att byggnader för 55 miljarder kronor hotas tillsammans med natur- och kulturhistoriska värden, säger kommunstyrelsens ordförande Carina Wutzler (M). 

Kommunen har nu beslutat att ta ärendet till mark- och miljödomstolen. Carina Wutzler hoppas att ansökan ska vara färdig till våren.

– Vi vill visa invånarna att vi tar ansvar och att det finns lösningar. Det är viktig för dem som bor och verkar här.

Fakta
Stora utmaningar i alla län

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 8 januari 2015 kl 05:00
Uppdaterad: 15 januari 2015 kl 09:57