Så har det gått för kommunernas oheliga allianser

”Trodde aldrig jag skulle sätta mig i en sådan konstellation”, säger Annicki Oscarsson (KD), ks-ordförande i Ödeshög. 100 kommuner har blocköverskridande styren - DS granskar hur det gått. 

I rikspolitiken tror de flesta på ett minst lika osäkert parlamentariskt läge efter nästa val som i dag. Många talar om vikten av lösningar över blockgränsen. I lokalpolitiken är det redan verklighet i 100 kommuner och fyra landsting. Vi räknar här när S och/eller V styr tillsammans med ett eller flera borgerliga partier. Utöver det finns 30 kommuner och tre landsting där borgerliga partier styr ihop med MP. De gröna har länge funnits i stort sett lika frekvent i S-styren som bland de borgerliga. De går därför inte att räkna som blocköverskridande på samma sätt.

Vår granskning visar att 23 styren i kommuner och landsting spruckit sedan början av 2015. Antingen har de helt skiftat politisk färg, eller så har ett eller flera partier hoppat av eller tvingats lämna. Blocköverskridande styren är stabilare än de traditionella som bygger på antingen enbart röda eller rödgröna partier eller allianspartier. Endast 4 av de ursprungligen 100 styrena över blockgränsen har fallit. Samtidigt har elva rödgröna styren fallit eller förändrats. Fyra styren med Allianspartier har spruckit genom att ett eller flera partier lämnat sedan 2014. Här blir andelen något högre än för block­överskridande eftersom de endast var 66 från början. 

En av kommunerna med blocköverskridande styre är Västerås. Kommunen styrdes länge av S. 1998 breddades det till S+V+MP. 2006–2010 tog Alliansen över, men förra perioden leddes kommunen åter av S+V+MP.
– Det var i minoritet. Inte minst jag själv var rätt trött på det och inriktad på en blocköverskridande lösning för att hitta fram i politiken. Och jag är glad över att KD och C ville vara med i samarbetet, säger Anders Teljebäck (S), kommunstyrelsens ordförande.

Villkoret var att V inte skulle vara med. Men S+MP+KD+C, kunde enas kring ”Samarbete för Västerås”.
– Vi jobbade igenom de stora frågorna och kom överens om 130 punkter. Visst var det en process för de som varit i ett allianssamarbete, men det fanns en respekt för varandra och vi undvek konflikter i onödan, säger Anders Teljebäck.
Amanda Agestav (KD), förste vice ks-ordförande håller med: 
– Samarbetet fungerar jättebra. Vi bestämde oss från början för hur vi skulle hantera oenighet. Då får en person per parti lösa frågan i en ”knäckgrupp”, säger hon.
Men har ett parti i styret en avvikande uppfattning ska det finnas utrymme för det.
– MP profilerade sig hårt i valrörelsen på frågan om att lägga ner flygplatsen. När vi andra ville satsa på den lade de ner rösterna och skrev ett särskilt yttrande, säger Amanda Agestav.

s

sSedan i våras styrs Hofors av S+L+C. Borgerliga partier är för första gången med i kommunstyret. V fick lämna.
– Vi såg behovet av samarbete för att utveckla kommunen. Vänsterpartiet var mer för konfrontation, det skapade allt fler konflikter och vi valde att avbryta samarbetet med dem. Det nya samarbetet går jättebra, säger Linda-Marie Anttila (S), ks-ordförande i Hofors sedan årsskiftet.

Inför valet 2018 har S på riksplanet pekat ut M och SD som sina huvudmotståndare. Men i 25 kommuner och ett landsting styr S ihop med M.
– Men det är stor skillnad på kommunal och nationell nivå. Det fungerar bra i Strängnäs, men jag är tveksam till att det skulle fungera på nationell nivå, säger Jacob Högfeldt (M), ks-ordförande i Strängnäs där S och M har majoritet med 31 av 55 mandat.
Strängnäs hade blocköverskridande även förra perioden, men då med C+FP+S+MP. M gick fram i kommunvalet 2014 och blev största parti.
– Ett borgerligt styre hade inte fått majoritet, så vi hamnade i knät på dem. Och det har gått riktigt bra. Vi enades kring ett styrdokument, en majoritetsförklaring, säger Monica Lindell Rylén (S), ­förste vice ks-ordförande.
I fyra av nio Sörmlandskommuner samarbetar S och M.
– En fördel när två stora partier samarbetar är att något av dem kommer att vara i majoritet även nästa period. Är vi överens nu kring långsiktiga frågor kommer vi eller M att föra det vidare, säger Monica Lindell Rylén.

I Åtvidaberg är S och M och inne på sin tredje mandatperiod tillsammans. 2006 gick de två partierna till val på att sanera kommunens ekonomi och det blev utgångpunkten för ett samarbete som hållit. I valrörelsen 2010 gick man till och med till val med en gemensam plattform, men den modellen övergavs 2014.
– Det berodde inte på någon osämja men vi kände att det fanns en risk att vi glömde bort våra egna frågor. Hur det blir 2018 är inte bestämt, säger ks-ordförande Elisabet Edlund (S).
I Åtvidaberg handlar det ”mindre om värderingsfrågor och mer om sakfrågor”, menar hon. Som exempel på givande och tagande nämner hon uppgörelsen om att andelen privat verksamhet ska vara 40 procent.

I Ödeshög är kristdemokraten Annicki Oscarsson ks-ordförande. De första två åren av mandatperioden styrde hon ihop med M och C. När M hoppade av, hoppade S på.
– Jag ska erkänna att jag aldrig trodde att jag skulle sätta mig i en sådan konstellation. Men det handlar om kommunens bästa.
Hon tror inte att KD skulle kunna göra något liknande på riksplanet.
– Där är det ideologiska starkare. I en liten kommun är vi i det dagliga och jobbar konkret. Det handlar om bostäder och bredband.

Men Anders Teljebäck i Västerås vill gärna se en Västeråslösning även på riksplanet:
– Enda möjligheten är att skapa majoriteter över blockgränsen. En regering med kärnan i mitten vore bra för Sverige. En lösning som vi har, med samarbete med KD och C, eller med L, vore bra, säger Anders Teljebäck.

Ulricehamn hade i fyra perioder styrts av de borgerliga när S och V tog över efter valet 2014. Men det höll knappt ett år. Nu styr S ihop med C och L.
– Jag tror inte det är omöjligt med regeringssamverkan S ihop med C och L efter nästa val. Då får vi en stark mitt i politiken, säger Mattias Josefsson (S), ks-ordförande.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.