Analys
Analys
6 november 2019 kl 11:00

Så hamnar Svarte Petter i kommunernas knä

Historiskt har Centerpartiet och Socialdemokraterna varit landsbygdens viktigaste partier. Nu måste de tillsammans lyckas med reformeringen av Arbetsförmedlingen – och i händelse av kollaps kunna skylla på varandra.

”Vi i kommunerna är vana vid att bli Svarte Petter när det statliga uppdraget inte fungerar. Det låter som att det är så man tänker sig att det ska bli framöver …”

Så suckade en kommunal chefstjänsteman från Karlstad vid en av alla konferenser om hur arbetsmarknadspolitiken ska bedrivas i en ny tid.

”Svarte Petter? TVÄRTOM!!!!”, svarade representanter för Socialdemokraterna och Centerpartiet med en mun. ”Det kommer att bli mycket bättre för kommunerna! De privata aktörerna som ska ta över matchningen kommer få betalt främst i efterhand! De kommer att kontrolleras hårt! Om kommunerna skulle få någon sorts matchningsuppgift i glesbygd eller för särskilt knepiga fall så får de kompensation! Kommunerna kommer INTE att lämnas i sticket!”

Men kan januariavtalspartierna verkligen leverera på alla sina utopiska utropstecken?

I förra veckan kom Arbetsförmedlingens egen analys av hur den gigantiska reformen av myndigheten ska genomföras. Sällan har orosmolnen hängt så tungt över en reformprocess. ”Inte i min vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig dagens kaos”, har den vanligtvis forskarförsynte ekonomiprofessorn Lars Calmfors sagt tidigare, och i förra veckan gav han sin hittills strängaste dom: ”Det är nästan som att det är utformat för att processen ska gå så dåligt som möjligt.” (Studio Ett, SR, 31/10).

Han pekar främst på tre saker. Det är till att börja med inte säkert att jobbmatchningen görs bättre av 100 procent privata utförare. Den forskning som finns antyder närmast motsatsen. För det andra, menar Calmfors, är det ”obegripligt” att regeringen inte i vårändringsbudgeten tillförde de pengar som Arbetsförmedlingen förlorade i och med M-KD-budgeten i januari. De pågående nedskärningarna försvagar myndigheten just när den behöver stå som starkast. Och för det tredje: det går för fort. Reformen ska vara i kraft redan 2021. Det hade varit bättre att börja med småskaliga försök.

Eftersom allt pekar på att kommunerna framöver måste spela en större roll för denna i grunden statliga uppgift, alltså arbetsmarknadspolitiken, måste kommunerna få sin repertoar utvidgad. En mikrofon stacks under näsan på juridikprofessorn Olle Lundin, specialist på kommunrätt. Han var inte mindre tveksam. Flera viktiga principer i dagens kommunrätt måste ”kopplas ur” om ekvationen ska fungera. I sig ett tecken på att kommunerna kanske inte ska ”vara där”, sa Lundin.

Jämfört med chefstjänstemannen från Karlstad drog han närmast den motsatta slutsatsen. Svarte Petter hamnar inte hos kommunerna, som ju faktiskt inte behöver gå med vinst och heller inte kan gå i konkurs. I stället kan det fruktade kortet landa hos de privata arbetsförmedlarna.

Men en av räkningarna för en ineffektiv arbetsmarknadspolitik skulle hur som helst hamna hos kommunerna. Det är de som tvingas betala ut försörjningsstöd om den misslyckas.

Kommunerna behöver dock inte vänta till 2021 för att hitta Svarte Petter, hin är redan uppenbarad på de 130 orter i landet där Arbetsförmedlingen har stängt kontor. Boven bakom just detta drama kan vara M-KD-budgeten, alternativt en centraliserande kraft i myndighetens ”deep state”, beroende på vem man frågar.

Januaripakten gifter ihop de två partier som historiskt har varit de starkaste på landsbygden, C och S. Men på arbetsmarknadsområdet har de ofta tyckt olika. Det säger mycket om Socialdemokraternas försvagning i svensk politik att själva kyrksilvret, sysselsättningspolitiken, nu främst hanteras av liberaler. Centerpartiet satsar allt på att en Australienvariant med privat jobbmatchning är en framgångsväg. Får de rätt kommer C att ta äran och Socialdemokraterna får se även denna politiska arvedel övertas av ett annat parti. Har Centerpartiet fel kommer hela valhimlen 2022 att förmörkas av kringkastade Svarte Petter-kort.

Det räcker ju faktiskt med att en annan del av reformen går snett, den som handlar om att Arbetsförmedlingen följer upp och kontrollerar de många privata utförarna. ”Den organiserade brottsligheten riktar in sig på bidragsbrott och välfärdsbrott”, varnade Arbetsförmedlingens avgående generaldirektör Mikael Sjöberg i förra veckan.

Hur allt detta har förändrat läget för kommunerna år 2021 – eller inför valet 2022 – går förstås inte att veta i dag. Men det luttrade citatet från chefstjänstemannen i Karlstad – ja, det bör förstås Stefan Löfven och Annie Lööf ha uppsatt på kylskåpet. I tre år.

Fakta
Trender

UPP:

Ordning och reda
Debattören Isak Skogstad har satt tydlighet och konsekvens i klassrummet överst på skoldebattens agenda efter sin sammandrabbning i TV4 med det ”lågaffektiva bemötandets” frontfigur Bo Heljskov Elvén.

UPP:

SJ
Tågresandet ökade med 15 procent under tredje kvartalet jämfört med i fjol, noterar SJ vars nettoomsättning blev över 2 miljarder kronor. Nu investeras i ännu fler tåg för allt mer miljömedvetna resenärer.

UPP:

Medaljer
2019 är ett av de medaljtätaste åren någonsin i Försvarsmakten. Detta efter fjolårets beslut att dela ut tjänstgöringsmedaljer även till personal i Hemvärnet.   

NER:

Torskfiske
I Östersjön råder nödstopp för torskfiske sedan i somras. Förbudet ska gälla även 2020. Inom kort avgörs om samma stopp ska införas i Kattegatt efter årsskiftet.

NER:

Provläckor
Skolorna har blivit bättre på att hantera nationella prov. Spridningen i förväg har minskat, konstaterar Skolinspektionen i en rapport. Spännande notis att ha i bakhuvudet inför kommande debatter om skolresultat när Pisa 2018 släpps i december.  

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 6 november 2019 kl 11:00
Uppdaterad: 6 november 2019 kl 11:06

Skribent