S + M = Kärlek som håller?

Tio kommuner och en region styrs i dag av Socialdemokraterna och Moderaterna i koalition. Ett samarbete som hyllas av ­partiernas lokala politiker och kan bli verklighet på fler håll efter höstens val. 

De avbryter ofta varandra och fyller på med saker som den andre missat. Eller bryter in med en liten vänlig rättelse. Beter sig lite som ett förälskat par. Men Ann-Marie Johansson (S) och Christer Siwertsson (M) är inget kärlekspar privat. Tillsammans utgör de det radarpar som styrt Region Jämtland Härjedalen sedan hösten 2015, då Socialdemokraterna och Moderaterna inledde sitt samarbete. Ett samarbete som, om det varit en kärleksrelation, skulle ha kunnat beskrivas som både passionerat och genomtänkt. 

– Hela majoritetens styrelsegrupp är förvånad över att det går så lätt. Det har varit väldigt enkelt att prata med varandra och att hitta praktiska lösningar, säger Ann-Marie Johansson, regionstyrelsens ordförande. 

Socialdemokraterna bjöd in Moderaterna när de rödgröna samarbetspartierna inte gick med på de besparingar som S ville genomföra. Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville i stället se en skattehöjning. Trots att den rödblå koalitionen har haft ekonomin som sin högsta prioritet sedan dess har det fortsatt att gå åt fel håll. Förra året slutade underskottet på 233 miljoner kronor. 

– Jag vill inte påstå att vi inte har lyckats med någonting. Det hade varit ännu värre om vi inte hade gjort det här. Sedan 2015 har vi sänkt kostnaderna med bortåt 150 miljoner, säger Christer Siwertsson, regionråd och vice ordförande i regionstyrelsen. 

Nu finns en plan för omställning till nära vård som ska minska antalet vårdplatser på sjukhuset i Östersund och reducera behovet av hyrpersonal. Om S och M får fortsätta att genomföra planen avgör väljarna. Och partiernas medlemmar. I höst går partierna till val var för sig och de har inte beslutat sig för om de vill fortsätta samarbeta. Christer Siwertsson, som slutar som regionråd efter valet, har däremot en tydlig uppfattning. 

– Som läget är och som det här samarbetet har gått så är det absolut nödvändigt att det fortsätter, säger han. 

När samarbetet i Jämtland Härjedalen inleddes gick partierna igenom olika frågor. En lades åt sidan eftersom de var överens om att de inte skulle kunna enas. Det var den om storregioner, där M sa tvärt nej medan S var för. 

Frågan kom dock aldrig upp på bordet, då regeringens regionförhandlingar bröt samman. Några andra stötestenar har inte dykt upp. Men det finns en krishanteringsplan där sådant som regionpolitikerna inte kan lösa ska lyftas till partidistrikten. En plan som ännu inte har behövt användas. 

Liknande lösningar med frågor som lagts åt sidan finns i flera av de tio kommuner som Socialdemokraterna och Moderaterna styr tillsammans. I småländska Tingsryd gick M med på att inte driva kravet på att införa lagen om valfrihetssystem, LOV, och S lovade att inte driva en skattehöjning. Efter det har samarbetet flutit på i det närmaste problemfritt. 

– Det finns inte lika mycket utrymme för plakatpolitik på kommunnivå som det finns i Stockholm, konstaterar Patrick Ståhlgren (M), kommunstyrelsens vice ordförande i Tingsryd. 

Pragmatism är ordet som många av kommunpolitikerna använder för att beskriva hur två partier som målat ut varandra som huvudmotståndare i rikspolitiken kan samarbeta smärtfritt på lokal nivå. 

– Det handlar om två stora partier som vill ta ansvar för samhällsutvecklingen. Det har vi gjort tillsammans, säger Katarina Hansson (S), kommunalråd i Kumla. 

Dagens Samhälle har talat med ledande socialdemokrater och moderater i de tio kommuner där de två partierna styr tillsammans, och där inga andra partier ingår i koalitionen.

Bilden de samstämmigt ger är att konflikterna är få. I de fall det ändå uppstått oenighet har det exempelvis handlat om privata entreprenader, försäljningar av kommunala verksamheter eller införande av LOV. Oenighet som lösts med kompromisser eller genom att frågan lagts åt sidan. Kommunalråden i de tio kommunerna lyfter hellre fram de många frågor där de båda partierna står nära varandra. 

– I de realekonomiska frågorna, om att ha en god ekonomi i balans, kommer vi väldigt bra överens med Socialdemokraterna, säger Tomas Peterson, Moderaternas kommunalråd i Vimmerby som fått rollen som kommunstyrelsens ordförande trots att Socialdemokraterna är dubbelt så stora. 

I Vimmerby fanns ett stort underskott som M och S lyckats utradera under mandatperioden. Tillsammans har de fattat beslut som varit obekväma för båda partierna. Som att höja skatten med 50 öre och att dra i nödbromsen för investeringar i vård, skola och omsorg. 

I Fagersta lyfter det rödblå styret fram näringslivsutveckling som en fråga där de båda partierna varit rörande överens. 

– Vi har inrättat en ny näringsenhet som ska främja nya investeringar och företagsetableringar. Vi är helt överens om att vi behöver fler arbetsgivare i kommunen, berättar Marino Wallsten (S), kommunstyrelsens ordförande. 

Men det är inte i första hand politisk enighet som har drivit moderater och socialdemokrater i varandras armar. Ett växande SD finns som fond till många blocköverskridande samarbeten. Det handlar ofta om situationer där ett samarbete mellan S och M varit enda lösningen för att hindra Sverigedemokraterna från att få en vågmästarposition. 

I Eslöv fällde SD 2009 den styrande S-V-MP-minoritetens budget. Ovanligt då, men närmast vardagsmat i kommunerna på senare tid. I Eslöv ledde det till att M och S bildade majoritet efter valet 2010. Och de har fortsatt på det spåret.

Kommunstyrelsens ordförande Johan Andersson (S) betonar vikten av stabilitet och långsiktighet. Erfarenheten från 2009 gör att S skyr minoritetsstyret.

– Utvecklingsfrågorna är viktiga, inte minst för en kommun i en tillväxtregion. Det är tydligt att det är mycket svårare att driva dem om man inte har majoritet, säger han.

I Karlsborg styrde först Alliansen i minoritet efter valet 2014. Men när SD valde att rösta igenom Socialdemokraternas budget insåg S och M att de behövde lägga sin rivalitet åt sidan om det skulle gå att uppnå ett stabilt majoritetsstyre i kommunen. 

– Om man låser fast sig vid olika konstellationer så ger man ett litet parti väldigt stort inflytande, säger Peter Lindroth (S), kommunalråd i Karlsborg. 

I Karlsborg, liksom i de övriga kommuner som styrs av socialdemokrater och moderater, går partierna till val var för sig i höst. På de flesta håll finns dock en öppenhet för att styra tillsammans även under nästa mandatperiod, beroende på hur det går i valet. 

– Jag ser möjligheter att fortsätta samarbeta med Moderaterna, men också med andra partier. Det avgörande kommer att bli hur lätt vi har att samarbeta, och med Moderaterna har det varit lätt, säger Helen Nilsson (S), kommunalråd i Vimmerby. 

I Eslöv har S och M under de två mandatperioderna skrivit gemensamma handlingsprogram. Dessutom har man formulerat en -”visionsdel” som sträcker sig ända till 2025. De betyder dock inte att de två partierna räknar med att styra ihop på så lång sikt. De går till val var för sig.

– Men det handlar om att verksamheterna ska veta vad de ska jobba efter på längre sikt, säger Johan Andersson (S).

I ett par kommuner ser Moderaterna en fortsatt koalition med Socialdemokraterna som ett sistahandsalternativ.  

– Mitt ingångsvärde är att få till ett allianssamarbete och helst ett majoritetsstyre. säger Torbjörn Colling (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Karlsborg.

Åtvidaberg är inne på sin tredje mandatperiod med S-M-styre. Socialdemokraten Elisabet Edlund har varit kommunstyrelsens ordförande under hela perioden.

– Det handlar mycket om personkemi, konstaterar hon som så många andra.

Moderaterna har haft tre kommunalråd under de tre mandatperioderna. Elisabet Edlund har fått till kemin med dem alla och ger en förklaring till vad det kan bero på:

– Vi har inte socialdemokrater som är väldigt mycket vänster och inte heller moderater som är väldigt mycket höger.

När S och M tog över i Åtvidaberg efter valet 2006 var målet att sanera den sargade ekonomin.

– Det har varit en lång resa, men nu börjar vi närma oss målet, säger moderata kommunalrådet Bo Hasselblad.

Målet var en soliditet runt rikssnittet. Det ligger i dag på 49 procent. Åtvidabergs är 43 (100 kommuner är sämre). Så sent som 2012 låg Åtvidaberg på 21 procent.

På vägen har tuffa beslut tagits. För tio år sedan såldes det kommunala bostadsbolaget. Bland besparingarna finns nedläggningar och sammanslagningar av skolor.

I Katrineholm har Göran Dahlström (S) och Lars Härnström (M) snart styrt tillsammans i åtta år. Socialdemokraterna har i alla tider hållit i ordförandeklubban i kommunstyrelsen. 2006–2010 styrde S, med Göran Dahlström som kso, med egen majoritet.

Men i valet 2010 backade S och kunde inte längre regera i eget majestät. Ett samarbete med V och MP hade gett majoritet, men så blev det inte.

– När vi såg utmaningarna som Katrineholm stod inför tyckte vi att det såg mest stabilt ut att försöka klara det tillsammans med Moderaterna, säger Göran Dahlström.

Lars Härnström ansåg att det var dags att ta chansen.

– S har ju varit vår huvudmotståndare. Men vi har insett att under de tidigare 95 åren har vi inte kunnat vara med och påverka med vår politik. Vi har bara fått vara emot saker, aldrig för något. Och det vill vi ju vara.

Utmaningarna har bland annat handlat om att förbättra ekonomin och få fart på tillväxten och bostadsbyggandet. De två partierna har inför mandatperioderna formulerat sina ambitioner i en kommunplan.

– Kommunplanen är det bästa vi gör. Vi bestämmer vad vi ska göra under de fyra åren och så gör vi det, säger Göran Dahlström.

Dahlström och Härnström är påtagligt nöjda med vad de uträttat. Bland annat kan de peka på att kommunen på Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet på tio år gått från plats 280 till plats 59.

Strängnäs har haft flera olika blocköverskridande styren genom åren. Nu är det S och M som gäller. Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) bedömer att tidigare koalitioner, där flera partier ingått, ”har kostat kommunen en hel del”. Det har blivit många kompromisser där alla parter ska få igenom något.

– Därför tror jag att Strängnäs mått bra av att vi har kunnat lägga ett bredare fundament och att vi tar tag i ett antal större frågor, sådant som man inte har kunnat göra i andra konstellationer, säger han.

Inte minst har det handlat om att ändra ”skolstrukturen”, vilket i klartext bland annat har handlat om nedläggningar av skolor. I samband med kommunvalet blir det en folkomröstning i frågan.

Det socialdemokratiska kommunalrådet Monica Lindell Rylén håller fram skolfrågan som ett exempel på att S-M-majoriteten orkar ta tag i det svåra.

– Många tycker att det är helt idiotiskt att vi gör detta i en valrörelse. Men vi har sagt att vi försökte göra detta 2015, fast då orkade vi inte riktigt ända fram. Nu måste vi ta tag i det.

I Gnesta brukar valen bli jämna och majoriteterna har skiftat. Kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) tycker att det har lett till en viss försiktighet. Han framhåller att samarbetet mellan de två stora partierna ger en stabilitet som gör det möjligt att ”sätta hög fart i de stora frågorna”, exempelvis bostadsbyggandet.

Både han och koalitionskollegan Ann-Sofie Lifvenhage (M) lyfter storsatsningen på att rusta VA-systemet som bevis på att ett stadigt styre också kan ta tag i ”surdegar”.

– Tidigare har ingen velat prioritera det. Det är ju inte så politiskt sexigt med vatten- och avloppssystem, säger Johan Rocklind.

Inför höstens valrörelse pratar de flesta kommunpolitiker från M och S som Dagens Samhälle varit i kontakt med om att skilja på rikspolitik och lokalpolitik där de angriper varandra i riksfrågorna men försvarar det de åstadkommit lokalt tillsammans. 

I bland annat Tyskland har samarbete mellan de två stora partierna blivit verklighet även i regeringsställning på riksnivå. En sådan modell på riksnivå i Sverige avfärdas dock av de flesta moderata och socialdemokratiska kommun- och regionpolitiker som Dagens Samhälle talat med.

– I rikspolitiken är värderingsfrågorna starkare. Om hur landet ska se ut. Och där står vi för långt ifrån varandra, säger Helen Nilsson (S), kommunalråd i Vimmerby. 

Ett undantag är Fagersta där både Socialdemokraternas och Moderaternas ledande politiker ser positivt på en regering med sina respektive partier på riksnivå.

– Det kan vara så att de andra alternativen är sämre efter valet. Beroende på hur det går för SD. Vi och Socialdemokraterna ligger ganska nära varandra, och det borde gå att samarbeta om man kan sätta sig ner och samtala om de frågor där vi inte är överens, säger Jan Nilsson (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen. 

– Det skulle vara en politisk majoritet som är stabil. Varför inte försöka att lösa de frågor där man inte är överens? Jag tror inte att det kommer att gå,  men om det skulle gå tror jag inte att det skulle vara dåligt för Sverige, säger socialdemokraternas kommunalråd Marino Wallsten. 

Även Göran Dahlström (S) i Katrineholm vill se en regering med S och M. Han tror att Sveriges framtida problem med ekonomin, demografin och kompetensförsörjningen kommer att tvinga fram en sådan

I personalrestaurangen på Östersunds sjukhus avslutar Ann-Marie Johansson (S) och Christer Siwertsson (M) sin lunch för att återvända till regionhuset bredvid sjukhuset och eftermiddagens sammanträden. 

De tror båda att fler kommuner och regioner kommer att styras av moderater och socialdemokrater tillsammans efter valet i höst. 

– Om man ska hålla SD utanför kommer det att behövas, säger Ann-Marie Johansson.

– Vi är statsbärande partier bägge två. Det är klart att vi har ett särskilt ansvar för sakernas tillstånd, både lokalt och nationellt, säger Christer Siwertsson.

Fakta
Majoritetsstyre över blockgränserna

Tio kommuner och en region där S och M styr tillsammans.

I ytterligare 16 kommuner ingår de i en koalition tillsammans med ett eller flera andra partier: Eskilstuna, Gislaved, Hällefors, Grythyttan, Kinda, Kiruna, Lysekil, Nässjö, Ovanåker, Perstorp, Svalöv, Söderköping, Torsås, Ydre, Åre och Årjäng.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.