Rekordvinst för kommunerna

Sveriges kommunkoncerner gjorde rekordöverskott 2012. Den samlade vinsten inklusive bolag blev 25 miljarder förra året. På bara två år har de ökat sin förmögenhet med 40 miljarder. Men lyckan är ojämnt fördelad, gapet mellan rik och fattig kommun är stort och det växer.

Kommunekonomin går som tåget. 2012 skulle bli knepigt men kommunerna nådde ett rekordresultat på 14 miljarder, kraftigt stärkta av 8 miljarder i återbetalda premier från AFA-försäkringen.

Överskottet motsvarar 3,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, en marginal långt över de 2 procent som brukar anses behövligt över tid.

När bolagen räknas in blir det ännu bättre. Bolagen bidrog med vinster på nära 11 miljarder och förde upp kommunkoncernernas vinst till 25 miljarder. Bolagsvinsterna dippade lite 2011 men brukar ligga över 10 miljarder och det är på bostads- och energiområdet som kassakorna betar frodigast.

200 kommuner når överskott inklusive bolagen på 1 000 kronor per invånare eller mer, vilket redan det är goda siffror.

I toppen är noteringarna mer än goda. De tio vinstrikaste koncernerna gör överskott på över 4 000 kronor per invånare. Flertalet av dem återfinns högst upp också i rankningen av landets rikaste kommuner.

Bland de vinstrikaste finns flera stora växande städer med lukrativa bolag under koncernhattarna: Stockholm (koncernöverskott 5,3 miljarder), Linköping (808 miljoner), Göteborg (2,8 miljarder), Helsingborg (649 miljoner), Skellefteå (564 miljoner). Bolagen står i regel för de största delarna av överskotten.

Allra störst överskottet gjorde Sigtuna, men det beror på reavinster på försäljningar. Kommunen sålde bland annat verksamhetsfastigheter för 394 miljoner. Därutöver sålde Sigtunahem 1 100 lägenheter med 450 miljoner i reavinst. Kommunkoncernens samlade överskott blev hisnande 581 miljoner.

Den snabbväxande flygplatskommunen behöver pengar. Eller rättare sagt mindre skulder.

Vi har väldigt stora ambitioner att bygga ut infrastruktur och kärnverksamhet för alla nya kommuninvånare. Affären ger utrymme för framtida investeringar, säger Stefan Wänglund, biträdande ekonomichef.

De rikaste kommunerna har nästan utan undantag en extra turbo på ekonomin i form av ett eller flera starka bolag. Men det går utan också. I Härjedalen har ihållande ekonomisk långsiktighet och benhård budgetdisciplin skapat fjärde största kommunförmögenheten per invånare. En plattform kommunen väl behöver för att ge förutsättningar för den växande fjällturismen.

I Jämtland finns också exempel på det alltmer delade Kommunsverige. Inget tydligare än grannarna Ragunda och Östersund.

I Ragunda har befolkningen krympt med en tredjedel sedan 1970. Tillgångarna i mark, fastigheter och infrastruktur är belånade till 89 procent. Det egna kapitalet tillhör landets minsta, mindre än 10 000 kronor per invånare. Kommunalskatten är däremot landets högsta. Här finns ingen dold förmögenhet i form av möjlighet att höja skatten, och tillgångarna är svårsålda.

Ragunda delar öde med tjugotalet kommuner som är landets fattigaste. Alla försöker vända sin skuta. Men den svaga ekonomin förlamar deras möjligheter. Och gapet till de välmående växer.

Hos grannen Ös­tersund blomstrar kommunekonomin. Kommunens egna kapital på 78 000 per invånare hör till landets största, och man kan tryggt bygga de skolor och boenden man behöver.

Resultatet i koncernen ligger nära 400 miljoner på knappa 60 000 invånare, och det är varaktigt. Två tredjedelar kommer från bolagen och det mesta från storsatsande Jämtkraft. Östersund äger 98 procent, grannarna Åre och Krokom resten.

Jämtkraft är oerhört viktigt för oss. Inte bara för resultaten. Bolaget är avgörande i arbetet med att bygga ett hållbart samhälle, och en stor arbetsgivare, säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Andersson (S).

Samtidigt som överskotten är stora sparar Östersund i kommunverksamheten.

Det är ett pedagogiskt problem att förklara. Vi har investerat mycket både i kommunen och i bolagen några år. Det kan vi göra tack vare överskotten. Men det skulle aldrig gå om vi inte samtidigt gjorde effektiviseringar.

Jämtkraft avancerar nu utanför Sverige med offensiva miljardinvesteringar i Norge.

Jag är inte orolig. Jämtkraft följer ägardirektiven, vi har sagt att bolaget ska växa genom att bygga eller förvärva och alla ägare är representerade i styrelsen.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 26, 2013

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.