Nyhet
19 december 2013 kl 06:04

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Rekordmånga folkvalda hoppar av sina uppdrag

Sedan valet 2010 har 2 600 lokalpolitiker lämnat sina uppdrag i förtid. Det är 24 procent fler än förra mandatperioden. Avhoppen ökar underskottet på kvinnor och unga, grupper som redan från början är underrepresenterade i politiken. Det visar en granskning i tidningen Dagens Samhälle.

En av dem som fått nog och hoppat av som kommunpolitiker är Anna-Karin Bengtsson (MP) i skånska Osby. Hon tycker att uppdraget i sig varit väldigt roligt och stimulerande.

– Men det blev en hatisk stämning i fullmäktige när jag tog upp frågor om diskriminering och främlingsfientlighet. Till slut var gränsen nådd. Det blev för obehagligt, med skrik och hot.

– Nu känner jag bara … befrielse.

Ledamöter från SD, som fick 13 procent av rösterna i Osby, gillade inte det som Anna-Karin Bengtsson tog upp. När hon även utsattes för hot (som polisanmälts) fick hon nog. 

En av fem fullmäktigeledamöter har slutat i förtid, enligt Valmyndighetens statistik som Dagens Samhälle granskat. Men bland de unga folkvalda under 30 år är omsättningen mycket större: 48 procent. 

Bland partierna står Sverigedemokraterna i särklass. Mer än hälften av deras folkvalda har bytts ut när ett år återstår av mandatperioden.

Redan nu handlar det om fler avhopp än under hela den förra mandatperioden. Vid samma tid under den perioden var antalet avhopp drygt 2 100, jämfört med 2 600 just nu. 

Vad ökningen beror på finns ännu inga studier om. Till en del förklaras den av att förtroendevalda revisorer inte får sitta i fullmäktige efter en lagändring 2011. 

Från tidigare undersökningar vet man att många slutar av privata skäl: hälsa, ålder, familjeförhållanden, nytt jobb, flytt från kommunen. 

Men i en rapport från SCB tidigare i år om de folkvaldas villkor framgår att politiska skäl varit helt eller delvis avgörande för fyra av tio avhoppare. Den undersökningen gällde avhopp från valet 2010 fram till sommaren 2012. 

Politiska skäl kan vara: 

• otrevligt debattklimat, 

• tandlöst fullmäktige, 

• känslor av maktlöshet, 

• för hård styrning inom partiet, 

• missnöje med den egna insatsen. 

Avhopparna tycker kort sagt att demokratin fungerar sämre än vad de ledamöter som sitter kvar tycker.

Mönstret att kvinnor och unga hoppar av i större utsträckning än män och äldre har varit tydligt länge. Läget just nu är att nästan hälften bland de yngsta (under 30 år) hoppat av, jämfört med snittet på 20 procent.

I gruppen 50–64 år, som är överrepresenterad i politikerkåren, har bara 15 procent slutat i förtid. Medan de grupper som redan från början är underrepresenterade i politiken blir successivt ännu mer underrepresenterade.

– Det är det största problemet med avhoppen, säger statsvetaren Gissur Erlingsson, som tidigare gjort avhopparstudie.

– Skevheterna förstärks, och det kan påverka legitimiteten. Att avhoppen nu ökar väcker frågor om kommunpolitikens arbetsformer och hur bra de politiska institutionerna förmår att härbärgera olika grupper.

Gissur Erlingsson konstaterar att de politiska förtroendeuppdragen blivit mer krävande i takt med att antalet uppdrag stadigt minskat. 

– Tidspressen ökar. Det blir fler krockar när fritidspolitikerna lägger sina livspussel.

Det är en synpunkt som också lyfts fram i SCB-rapporten om kommunpolitikernas villkor: ”Svårigheten att kombinera politiken med andra delar av livet”. Möjligheter att underlätta den kombinationen efterlyses.

Sverigedemokraterna är lite av ett specialfall. Deras stora valframgång 2010 skapade problem med att besätta alla nya platser i fullmäktige. Många oerfarna kom in, personer vars namn skrivits på valsedlar utan att de visste om det utnämndes till sin häpnad till fullmäktigeledamöter. 

Oron i SD-leden har varit stor. Det har lett till tomma stolar, politiska vildar – och rader av avhopp. 

Avhopp kan också direkt påverka maktbalansen. På flera håll har Sverigedemokraterna tappat vågmästarroller för att det inte funnits kandidater som kunnat besätta stolarna.

I Västerås fick det rödgröna blocket plötsligt majoritet i fullmäktige när sverigedemokraten Johan Englund kastade in handduken och i en kommentar i Vestmanlands Läns Tidning konstaterade: 

”Det här med politik var nog inte min grej”. 

I Ockelbo har 11 av de 14 moderater som stod med på valsedeln 2010 hoppat av, och det har lett till att Socialdemokraterna fått egen majoritet – tack vare en tom M-stol i fullmäktige. 

En faktor som bidragit till avhoppen är de många hoten och trakasserierna mot förtroendevalda. De som drabbats klart mest är just Sverigedemokraterna.

Men SD-politiker har alltså också själva bidragit till stämningar och debattklimat i fullmäktige som skrämt bort ledamöter från and-ra partier. Det visar exemplet med Anna-Karin Bengtsson i Osby. 

En bidragande orsak till avhopp är upplevelsen av brist på inflytande. I artikeln härintill talar avhopparen Tomas Vedestig (S) i Övertorneå om fullmäktiges sammanträden som spel för galleriet. 

Han är inte ensam om den synpunkten. I en enkät som redovisas i SCB-rapporten Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige fick de som valdes in 2010 ge sin syn på vilka aktörer som har och borde ha inflytande. 

Bilden är tydlig: Kommunstyrelsens ordförande och tjänstemännen har för mycket att säga till om. Fullmäktige och nämnderna har för litet inflytande.

Det växande antalet tomma stolar i fullmäktigeförsamlingarna betyder också att väljarnas preferenser inte har kunnat tillgodoses fullt ut. Just nu står ett 70-tal stolar tomma enligt uppgifter från länsstyrelserna till Valmyndigheten. Men i praktiken är det fler, eftersom ett antal ledamöter som inte deltar på sammanträden inte formellt har avsagt sig uppdraget. Tomma stolar är i hög grad ett SD-fenomen. Men ett tiotal tillhör andra partier: MP, V, KD och M. 

Totalt sett är avhopp mycket vanligare i kommunpolitiken än i landstingen och riksdagen. Bland de folkvalda i landstingen har hittills 13 procent slutat i förtid, bland riksdagsledamöterna 9 procent.

LÄS MER Denna artikel är publicerad i tidningen Dagens Samhälle. Där finns fler diagram och mer text. Dagens Samhälle nummer 45/2013 kan du ladda ner här.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 19 december 2013 kl 06:04
Uppdaterad: 15 april 2014 kl 19:56

Skribent