M duckar för framtidens äldreomsorgsnota

Moderaterna stoppade nyligen socialdepartementets utredning om den framtida finansieringen av äldreomsorgen. Men M är inte ensamma. Hur äldreomsorgen ska finansieras är den heta potatis som ingen politiker vill ta i.


Med skatter på dagens nivå kommer välfärdens finansieringsunderskott år 2035 att uppgå till runt 200 miljarder, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 

År 2035 kan tyckas ligga långt bort, men redan 2020 fyller de första 40-talisterna 80 år. Rekordstora årskullar innebär behov av mer äldreomsorg – och av högre kvalitet än i dag. 

Socialdepartementet ville tillsätta en bred parlamentarisk kommitté för att bland annat utreda finansieringsfrågan. Men det KD-ledda socialdepartementet stoppades av finansdepartementet och statsrådsberedningen, där Moderaterna har sista ordet. Det blev ett kategoriskt nej till en utredning om finansieringen. 

Arbetet med utredningsdirektiven startade för mer än två år sedan efter mediestormen kring Carema. Stig Orustfjord, som kommit till regeringskansliet från Försäkringskassan där han varit överdirektör, skrev de första utkasten. Han bekräftar att finansieringen ingick i dem. 

– Men det var hela tiden nya bud om åt vilket håll departementet ville gå. De hade inte ens tänkt igenom vad de ville ha gjort. Och då var det ju svårt att skriva direktiv.

Totalt skrev Stig Orustfjord ett tiotal utkast innan han gick vidare till ett uppdrag på Svenskt Näringsliv. 

Nu ska den nya Äldreutredningen arbeta till december 2015. I de direktiv som regeringen fattade beslut om i början av januari 2014 finns inga spår av den framtida finansieringen. Men Stig Orustfjord tror inte att regeringen duckar för att frågan kan vara kontroversiell.

– Problemet är att alla partier har så dålig kännedom om äldreomsorg och att de får så olika bilder av hur samhället kommer att se ut i framtiden. Så man kanske snarare ska säga att duckandet beror på förvirring, säger han.

Genom att inte närma sig frågan ansluter sig Alliansen till en lång tradition som tidigare burits fram av socialdemokratin. Under åren har många aktörer, utan gensvar, framhållit vikten av att finansieringen utreds och får en politisk förankring. 

Inget av de politiska blocken vill befatta sig med frågan, resonerar Per Borg, som ledde den så kallade Borgkommissionen. I juli 2010 presenterade kommissionen sin rapport med en uppmaning till regeringen att ta tag i frågan. 

Fyra år senare kan Per Borg konstatera att uppmaningen inte har hörsammats.

– Regeringen har dragit ner på socialförsäkringssystemen och vill för liv och pina inte bli beskylld för att vi också skulle behöva betala mer för sjukvård.

Per Borg, socialdemokrat med förflutet som statssekreterare i försvarsdepartementet, konstaterar att frågan är minst lika känslig för oppositionen med S i spetsen. 

Förklaringen, menar han, är att en öppen diskussion lätt närmar sig resonemang om ökad grad av privat finansiering av äldreomsorg och annan välfärd.

– Att beskyllas för att inte stå upp för kärnan i välfärdsstaten är något man absolut inte vill. Från lite olika utgångspunkter kommer båda politiska läger fram till att det är skönast att slippa prata om det här.

SKL har stått för det politiskt bredast förankrade initiativet. Mellan 2007 och 2010 ägnade sig en programberedning, med ledamöter från alla dåvarande riksdagspartier, åt frågan. En av slutsatserna var att det krävs politisk debatt.

Trots detta anser Anette Åkesson (M), tidigare kommunalråd i Båstad som var ordförande i programberedningen och nu sitter i riksdagen, att det inte gör något att finansieringen hamnade utanför den nyligen tillsatta utredningens uppdrag.

– Ska man ha en parlamentarisk utredning så måste man komma överens om problembilden och vad man siktar på. Det läget är man inte i just nu, men det är bra att aktörer runtomkring driver på så att medborgarna får medvetenhet om det här, säger Anette Åkesson.

Flera av de tidigare kollegerna i programberedningen tar dock inte lika lätt på att frågan ännu inte hanteras på riksplanet. 

Åke Hillman (S), tidigare kommunstyrelseordförande i Västerås, anser att politiken är kortsiktig men att det ändå tycks ha växt fram en insikt om frågan.

– Vår rapport hissade varningsflaggen. Det här handlar om hur de ledande politiska partierna ska hantera frågan och då brukar det vara parlamentariska utredningar som krävs, säger han. 

Kent Lewén (FP), vice ordförande i äldrenämnden i Karlskrona, drar slutsatsen att framtidsutmaningarna är något som rikspolitikerna inte orkar ta tag i.

– Det finns en bild av att det har löst sig förut, jag tror inte riktigt att man har tagit det på allvar. Hade man gjort det så hade den parlamentariska utredningen varit i gång redan. 

Torsten Larsson (KD), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Vansbro, anser att samhället på sikt inte klarar den solidariska finansieringen av välfärden om hanteringen av frågan fortsätter att skjutas upp. 

– Det är beklagligt att man på nationell nivå inte har gått vidare med en parlamentarisk utredning, säger han.

Redan 2003 försökte den parlamentariska utredningen Senior 2005 föra upp äldreomsorgens framtida finansiering på agendan. Slutbetänkandet innehöll förslaget att den S-ledda regeringen borde låta utreda frågan. Uppmaningen mötte ingen respons. 

– Jag tror att det har att göra med att de som sitter i beslutsposition inte fattar att de själva kommer att bli gamla. Det finns en åldersförträngning och en ungdomsfixering, hävdar Claes-Bertil Ytterberg, tidigare biskop i Västerås stift som ledde Senior 2005.

PROVA/LADDA NED Detta är en av över 20 artiklar om äldreomsorgen i vårt temanummer nr 11/2014. Ladda ned tidningen här eller prova en gratis prenumeration här

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.