Rapport: Ändra lagen för att stoppa social dumpning

I februari i år gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga förekomsten av det som brukar kallas social dumpning och komma med förslag på hur problemet kan motverkas.

Nu är rapporten klar.

Totalt har socialchefer i 191 kommuner svarat på den enkät som ligger till grund för kartläggningen. 63 procent säger sig ha fått nya invånare 2019 och 2020 som följd av att andra kommuner uppmanat människor att flytta. Samtidigt uppger 25 procent av de svarande kommunerna att de för att bevilja ersättning ställer krav på att bostad söks även i andra kommuner och sju procent att de betalat både minst en hyra och flyttkostnader för personer som lämnar.

Statskontoret föreslår i rapporten att länsstyrelserna får i uppdrag att initiera samverkan mellan kommunerna för att motverka aktiv medverkan.

– Aktiv medverkan handlar ytterst om hur kommuner tar hand om sina mest utsatta invånare. Det är därför viktigt att kommunerna förbättrar sin samverkan för att motverka de problem som aktiv medverkan kan leda till, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i ett pressmeddelande.

Den viktigaste faktorn bakom aktiv medverkan är tillgången på bostäder. Bristen på bostäder bidrar till att vissa kommuner bara erbjuder bostad för nyanlända under de två år då staten betalar ut etableringsersättning. Nyanlända som inte har lyckats hitta bostad under dessa två år kan då få hjälp av hemkommunen att skaffa bostad i någon annan kommun.

För att stävja den sociala dumpningen föreslår Statskontoret i sin rapport bland annat att tydliggöra att det inte är tillåtet att ställa krav på flytt för bibehållen ekonomisk ersättning, ökad samverkan mellan kommuner nationellt och inom samma län och att göra en översyn av bosättningslagen.