Nyhet
30 april 2015 kl 12:05

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Pressade vinster i välfärden

Regeringens utredare Ilmar Reepalu ska de kommande åren undersöka hur ”vinster i välfärden starkt ska begränsas”. Men verkligheten tycks ordna det av sig självt: vinstmarginalerna är blygsamma. Det visar DS granskning av de 16 största privata välfärdsjättarnas bokslut för 2014.

Välfärdsjättarnas samlade vinstmarginal före skatt 2014 låg på blygsamma 3 procent. Det visar bolagens preliminära siffror för förra året. 

– Marginalerna är relativt stabila om än sjunkande. Lönsamheten har tryckts tillbaka något, och under 2014 tog kommunerna tillbaka en del verksamheter. Generellt är lönsamheten lägre i de här företagen än i andra tjänsteföretag, säger Mats Fagerlund, ansvarig för vård- och omsorgsbranschen på revisions- och konsultföretaget Grant Thornton. 

De 16 storföretagen inom vård, omsorg och skola omsätter tillsammans 53 miljarder kronor och har 76 000 anställda. Under 2014 ökade de sin omsättning med 10 procent. 

Mest växte skolföretaget Thoréngruppen och omsorgsföretaget Humana efter uppköp av andra företag.

Storbolagens samlade rörelseresultat, före bankräntor och avskrivningar på investeringar, var 3,9 miljarder kronor, eller drygt 7,4 procent av omsättningen. Totalt uppgick vinsterna före skatt till endast 1,4 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,7 procent av omsättningen. 

Friskoleföretagen har hög­re marginaler än vård- och omsorgsföretagen. De fem största skolkoncernerna har en vinstmarginal före skatt på i snitt 5 procent. 

Vård- och omsorgföretagen ligger på 2,2 procent för 2014. Jämfört med andra tjänsteföretag är det dåliga vinstmarginaler, och någon ”överlönsamhet” syns inte.

Av de två miljarder som har gått till vinstutdelning till ägarna under 2012 till 2014 står Praktikertjänst för nästan allting. Det beror på ägarformen. De har cirka 2 000 delägare som verkar som lokala praktiker. Partner­ägandet gör det skattemässigt gynnsamt att ta ut pengar i utdelning i stället för som vanlig lön genom de så kallade 3:12-reglerna.

Mångfalden i privata välfärden riskerar att minska. Krav på vinsttak och tuffare reglering slår mot småbolag och gör att jättarna kan växa sig ännu starkare, visar Dagens Samhälles granskning av välfärdsmarknaden 2014.

I vinstdebatten har särskilt riskkapitalisterna hamnat i skottgluggen. 10 av de 16 största bolagen har riskkapital som majoritetsägare. Riskkapitalfondernas pengar kommer bland annat från försäkringsbolagens pensionskapital.

Men riskkapitalfondernas intresse för välfärdssektorn är i dag extremt lågt. 2010 stoppade de in 7,5 miljarder kronor i svenska vård-, omsorgs- eller skolföretag.  2013 hade bolagsköpen krympt till 59 miljoner.

– Det var en dramatisk nedgång redan efter uppmärksamheten runt Carema. Det som hänt sedan, med regeringens vinstutredning, gör det ännu mindre intressant. Det här är inte en sektor som attraherar i dag, säger Isabella de Feudis, vd för Svenska riskkapitalföreningen.

Andra gör samma bedömning:

– Vi vill ha bort riskkapitalet från välfärden, säger politikerna. Men det här leder snarare till att man låser in riskkapitalet i stället. När regeringen flaggar för nya spelregler finns det inga nya ägare som vill kliva in. Alternativet att hitta nya ägare på börsen är uteslutet av samma skäl, säger Per Granath, vd för omsorgsföretaget Humana. 

Men ovissheten om de långsiktiga villkoren slår hårdast mot de små och medelstora företagen i välfärdssektorn, anser han.

– Jag tror inte det blir inskränkningar i vinstmöjligheterna. Men det kan säkert bli skärpta kvalitetskrav. Det tycker vi är bra, som ett stort företag har vi resurser att mäta och följa upp kvalitetskrav. Men många av de små företagen har inte de möjligheterna, säger Per Granath.

Den oron syns redan i att de får många propåer om att köpa upp mindre bolag.

– Vi får förfrågningar hela tiden. De vi pratar med säger att det beror på osäkerheten. Om det var större mångfald politikerna vill ha kan det här leda till raka motsatsen, säger han.

Hans Dahlgren, affärsområdeschef omsorg på Team Olivia, tidigare på Praktikertjänst, ser samma risk:

– Ingen vågar starta något nytt i den mindre skalan. De som går och bär på en idé och vill förverkliga den behöver kapital, men det är stendött att hitta finansiering i dag. Det lägger en våt filt på hela innovationsviljan i sektorn. 

De större företagen behöver inte känna samma oro, säger Hans Dahlgren. Han har själv en politisk bakgrund, som tidigare chef för det politiska stödet åt S i riksdagen.

– En linje som Vänsterpartiets i vinstfrågan är osannolik att regeringen ställer sig bakom. När jag träffar kommuner och landsting säger de att de är beroende av privata verksamheter. De fortsätter att upphandla och trots kvalitetsdebatten är de flesta helst orienterade på pris, säger han.  

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på branschorganisationen Vårdföretagarna, ger en liknande bild:

– Företagen får motstridiga signaler. I till exempel primärvård och äldreomsorg växer hela tiden efterfrågan på privata utförare. Samtidigt uttrycker politikerna att de här företagen inte är önskvärda i sin nuvarande form, säger han.

Osäkerheten om framtida villkor visar sig också i att de mindre välfärdsföretagen får allt svårare att låna i bank till investeringar.

– Där gör man samma riskbedömning som hos investerarna. Utländska investerare och vårdföretag ser sig om efter andra länder. Vi ser att ett antal medelstora, ägarledda företag har sålts till de riktigt stora. Och främsta motivet är den politiska osäkerheten, säger Håkan Tenelius.

Fast det finns en stor skillnad mellan rikspolitiken och när han möter kommunala företrädare.

– De ser fördelar med både de stora företagen och de lokalt förankrade. I de stora koncernerna sprider sig nya idéer snabbare än mellan kommunala verksamheter. De har också metoder att mäta kvalitet som uppskattas.

Patrik Attemark är vd för Solhagagruppen, som driver verksamheter inom ramen för lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), och  socialtjänstlagen samt inom skolan:

– Vi ser en extremt stor efterfrågan på våra tjänster från brukare och kommuner. Fast vi möter en helt annan politisk diskussion. Jag sätter ändå min tilltro till att de politiska makthavarna ska säkerställa att det fortsätter att finnas en bra mix av både offentliga och privata, säger han.

Utredningen om ”Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster” ska vara klar i november 2016. 

I ett 25-sidigt direktiv anger regeringen inriktningen för arbetet.

– Jag har själv arbetat i näringsdepartementet med att skriva fram direktiv och fascinerades när jag läste de här. Det fanns så lite av reflektion över fördelar och nackdelar med privata utförare. Det saknas helt i direktiven, säger Mats Fagerlund, branschansvarig på Grant Thornton.

Fakta
Välfärdsjättarna i siffror

Så gjorde vi
Dagens Samhälle har samlat in de 16 största vård-, omsorgs- och skolbolagens bokslutssiffror 2014 direkt från bolagen. Aktiebolag är skyldiga att lämna in officiella siffror till Bolagsverket först den 31 juli. 


Uppgifterna rör bolagens svenska verksamheter, som alltså betalas av svenska skattemedel, och är i en del fall uppskattade av Dagens Samhälle. 

Man bör skilja på de två resultatmått som redovisas. 

  • ”Rörelseresultat” är det driftsöverskott som redovisats före företagens avskrivningar (på investeringar i IT, fastigheter etc) samt räntor på banklån. 
  • ”Vinst före skatt” är det normala begreppet för vinst. ”Vinst före skatt” belastas med 22 procents bolagsskatt. Först därefter kan (skattepliktig) utdelning ­lämnas till aktieägarna. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 30 april 2015 kl 12:05
Uppdaterad: 30 april 2015 kl 13:37

Skribent