Skola

”Politiker ska sätta mål och hålla käft”

Debatten om friskolornas vinster har ebbat ut, men kan säkert väckas till liv igen. Det tror en av de fristående skolornas främsta försvarare, Ulla Hamilton. Men något förbud mot nya konfessionella skolor bedömer hon inte att det blir.

I fyra år har Ulla Hamilton varit vd för Friskolornas riksförbund. ”En tuff tid”, säger hon själv.

Hon syftar då på den politiska batalj kring friskolors vinster som i somras mynnade ut i att riksdagen röstade ned regeringens förslag om vinsttak.

Är striden om vinsterna över nu?

– Nej. Motståndarna har ju inte ändrat uppfattning. Det kommer alltid att finnas folk som inte tycker att skolor ska drivas som aktiebolag.

Mot den uppfattningen kommer Ulla Hamilton alltid att argumentera. Samt mot påståenden hon anser överdrivna eller oriktiga.

– Det florerar otroligt mycket felaktigheter i den offentliga debatten. Som att vinsterna skulle vara enorma, att pengar skickas till Caymanöarna eller att det bara är rikemansbarn som går i friskolor. Inget av det stämmer, säger hon.

Ulla Hamilton räknar alltså med att konflikten kring friskolornas vinster inte är helt avförd från dagordningen, utan kan blossa upp igen. Och då står hon beredd.

Har du under de senaste åren varit friskolornas främsta försvarare?

– Haha, det vet jag inte. Men det är i varje fall min uppgift. Fast det har inte handlat så mycket om försvar som om att korrigera felaktigheter och beskriva verkligheten så som den faktiskt ser ut.

Friskolor har varit en viktig fråga för Ulla Hamilton i flera decennier. Hon har länge varit moderat politiker, och när den borgerliga regeringen genomförde friskolereformen 1992 var hon politiskt sakkunnig åt dåvarande statsministern Carl Bildt. Därefter arbetade hon med utbildningsfrågor på Svenska arbetsgivareföreningen, föregångaren till Svenskt Näringsliv.

Så när det ifrågasätts om den obligatoriska grundskolan ska överlåtas till vinstdrivande företag som sätter betyg och därmed ägnar sig åt myndighetsutövning, då rycker Ulla Hamilton gärna ut till systemets försvar.

– Det är viktigt att vi har valfrihet, och den bästa företagsmodellen för friskolor är aktiebolag. Det är ju en egen juridisk person, så den som vill förverkliga sina pedagogiska idéer behöver inte riskera sin privata ekonomi. Dessutom är aktiebolag transparenta. Mycket mer transparenta än kommunal verksamhet.

Enligt Friskolornas riksförbund kan det vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att begripa hur kommuner räknar ut storleken på den skolpeng som ska betalas ut till fristående skolhuvudmän. Hur hanteras lokalkostnader? Underskott i den kommunala skolverksamheten? Socioekonomiska tillägg? Ersättningar för elever i behov av särskilt stöd?

– Elever som bor i samma kommun ska behandlas lika. Men det går inte att bedöma om det kravet uppfylls, eftersom transparensen är för dålig kring hur skolpengen räknas ut, säger Ulla Hamilton.

Därför arrangerar Friskolornas riksförbund kurser i hur fristående huvudmän kan överklaga kommunala beslut om skolpeng. Kurser som blivit allt populärare. Den som hölls i förra veckan var fullbokad.

– Kommunerna ska inte kunna urholka skolpengen. Den är ju helt avgörande för friskolors ekonomiska förutsättningar.

Överklaganden brukar dock sällan leda till att friskolorna får gehör. Vilket enligt Ulla Hamilton beror på att inte heller domstolarna kan bedöma om skolpengen har räknats ut korrekt.

Nya bestämmelser kring skolpengen är därför en av de viktigaste punkterna på den långa önskelista till en ny regering som Friskolornas riksförbund skrivit ihop.

Förbundet vill bland annat att skolpengen enligt lag ska stämmas av i efterhand mot kommunens bokslut. Visar det sig då att kommunala skolor kompenserats för underskott ska även fristående skolor få mer pengar.

Obligatoriskt skolval är ett annat starkt önskemål. Det betyder att alla elever och föräldrar ska uppmanas att verkligen använda sig av möjligheten att välja skola och tydligt informeras om hur det går till.

– Det är viktigt att alla känner till att de kan välja mellan olika kommunala skolor och friskolor. I dag ser vi att det främst är välutbildade personer som har den informationen och att många som bor i utanförskapsområden inte känner till att de kan välja. Då får boendesegregationen fullt genomslag, säger Ulla Hamilton.

I en färsk rapport konstaterar Friskolornas riksförbund att om det alltid är samma grupper i samhället som inte gör ett aktivt skolval finns en risk att segregationen ökar. De som inte väljer placeras ju i en skola som ligger nära hemmet.

Kan det fria skolvalet alltså bidra till segregation?

– Nej, det är kommunernas närhetsprincip som gör det. Den måste vi komma bort ifrån genom att alla väljer skola.

Runt tio kommuner har redan infört vad de kallar ”aktivt skolval”, vilket betyder att föräldrar och elever får tydlig information om att de bör välja skola. De som avstår placeras på skolor där det finns plats. Dock inte allt för långt bort, eftersom skollagen stadgar att alla har rätt att gå i en skola nära hemmet.

Närhetsprincip kombinerat med bostadssegregation kan alltså krocka med önskemål om att skolor ska bli mer socialt blandade. Men Ulla Hamilton anser inte att det är genom förändrad elevsammansättning som skolan bryter segregationen. Förslag om någon typ av kvotering får henne att slå bakut.

– Det är alldeles för mycket fokus på varifrån eleverna kommer och för lite på vart de ska. Tanken på att någon ovanifrån skulle fördela eleverna utifrån ett klassperspektiv är skrämmande. Det bästa sättet att motverka segregation är ju att skolan ger eleverna de kunskaper de behöver för att kunna gå ut i arbetslivet, säger hon.

S+MP-regeringen föreslog i våras att kommuner och fristående skolhuvudmän skulle bli skyldiga att försöka skapa en socialt allsidig elevsammansättning i sina skolor, men så blev det inte. Alla andra riksdagspartier sa nej.

Bra, tycker Ulla Hamilton, som anser att skolor måste klara att förmedla kunskaper till alla elever, även om deras föräldrar är lågutbildade.

– Jag är jättebekymrad över den enorma fokuseringen på sociala bakgrundsfaktorer. Vi vet att framgång i skolan bygger på höga förväntningar på alla elever, oavsett var de kommer ifrån. Ändå fokuserar vi mer och mer på att elever som har en viss bakgrund skulle vara predestinerade att inte klara skolan, säger hon. 

Själv har Ulla Hamilton gjort en klassresa med hjälp av skolan och var den första i sin familj som tog en akademisk examen. När hon får frågan om det blivit svårare att göra klassresor i Sverige funderar hon en bra stund innan hon svarar.

– Kanske. Skolan är inte längre lika bra på det kompensatoriska uppdraget. Men då är vi tillbaka vid att skolor som inte är bra ursäktar sig med att de har fel elever. Och om lärare inte har höga förväntningar på eleverna blir det svårare att göra klassresor.

Medan den politiska stormen kring vinster i välfärden bedarrat så har i stället de konfessionella friskolorna hamnat i blåsväder. Socialdemokraterna vill förbjuda dem och Liberalerna vill sätta stopp för nya konfessionella skolor. Argumenten är att elever inte ska skiljas åt på grund av religion eller isoleras från en jämlik, sekulär och mångkulturell skolmiljö.

– Förslagen bygger på en förenklad och ointellektuell diskussion. Konfessionella skolor har ju inga särskilda tillstånd, utan lyder under samma regler som andra skolor. Lever de upp till kraven och godkänns kan skolan sedan kallas kristen eller muslimsk, säger Ulla Hamilton.

Hon ingår i en referensgrupp som är knuten till en pågående utredning om konfessionella inslag i skolor. Den särskilda utredaren Lars Arrhenius ska bland annat definiera vad som menas med konfessionell inriktning och kartlägga om konfessionella skolor följer regelverket.

Ulla Hamilton konstaterar att det inte är helt lätt att precisera vad som är en konfessionell inriktning.

– Det handlar ju inte bara om religion. Värdegrunden i läroplanen, är den konfessionell? Det är intressant att fundera på. Det är ingen enkel fråga, men i debatten förenklas den.

Hon tror inte att det blir något förbud, men varnar för att ett förbud skulle kunna leda till att det skapades religiösa skolor helt utanför samhällets kontroll, dit barn och unga skulle gå på sin fritid.

– Det finns risk att det skulle bli en undergroundverksamhet.

Vem som ska få driva skolor och hur det ska gå till är långt ifrån de viktigaste frågorna i svensk skola, anser Ulla Hamilton. Hon vill hellre att debatten ska handla om att lärare och rektorer inte har tillräcklig koll på hur det går för eleverna, om flummiga kunskapsmål, dålig lärarutbildning och bristande ledarskap.

– Det är otydligt vem som är ansvarig för vad i den svenska skolan. Politiker ska inte ha så mycket synpunkter på detaljer, lägga sig i om eleverna ska få ha mobiltelefoner eller om lunchen ska vara vegetarisk. De ska sätta upp mål. Och sedan backa tillbaka och knipa käft.

Fakta
Flitig fotograf på safari

Namn: Ulla Christina Hamilton.

Ålder: 60 år.

Bor: Bostadsrätt i Stockholm.

Familj: Maken Christoffer, katterna Mascot och Spencer.

Bakgrund: Jurist. Blev politiskt aktiv för Moderaterna under studietiden. Arbetat i Skattebetalarnas förening och Näringslivets fond. Politiskt sakkunnig i regeringskansliet. Kommunikationschef på Svenskt Näringsliv. Borgarråd i Stockholms stad i åtta år. Vd för Friskolornas riksförbund sedan januari 2015. Ledamot i Stockholms kommunfullmäktige.

Favoritämne i skolan: Historia.

Gör helst: ”Åker på safari. Det har jag gjort sex gånger. Jag fotograferar också väldigt mycket.”

Gör helst inte: ”Skulle aldrig någonsin kunna tänka mig att jaga. Vill inte ta död på djur.”

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.