Nyhet
Agenda 2030
22 september 2020 kl 09:54

PFAS-halter i dricksvatten kartläggs i alla kommuner

Livsmedelsverket samlar in data från alla kommuner om vilka som har mätt upp PFAS i sina vatten och i så fall i vilka halter.

PFAS-ämnen är kemikalier som är vitt spridda i miljön och som de allra flesta i Sverige får i sig inte minst från maten och inomhusmiljön. Men på platser där marken har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan dricksvattnet ha höga halter av kemikalierna.

EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har gjort en ny riskbedömning av PFAS-kemikalier i vatten och livsmedel och vill kraftigt sänka gränsen för hur mycket PFAS en människa beräknas klara att få i sig utan hälsorisker. Riktvärdet för PFAS bör nu vara 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka anser myndigheten. Tidigare hade EFSA satt separata riktvärden för PFAS-kemikalierna PFOS, 13 nanogram per kilo, och PFOA, 6 nanogram per kilo.

– Det är en kraftig skärpning och det gör att att vi har all anledning att se över de rekommendationer som vi i dagsläget har i Sverige, säger Sandra Strandh, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket inledde i våras en kartläggning. En enkät har skickats ut till samtliga kommuner där de får svara på om de har mätt PFAS och i så fall i vilka halter.

– Vi har fått in svar och data från de flesta, men vi har inte börjar bearbeta informationen än – så färskt är det, säger Sandra Strandh.

Nu arbetar EU med att i ett direktiv fastställa juridiska gränsvärden för flera olika PFAS-ämnen i dricksvatten. Detta anger vad EU-länderna minst måste uppfylla; länderna själva kan välja att ställa hårdare krav. Dricksvattendirektivet beräknas vara klubbat i december 2020.

– Vi får titta på vad de kommer fram till i direktivet, sammanställa det med vad vi får fram i vår kartläggning och försöka göra en samlad bedömning av hur vi vill att dricksvattnet ska vara i Sverige, säger Sandra Strandh.

I Ronneby pågår en strid där det kommunala VA-bolaget Miljöteknik har stämts av 166 kommuninvånare för att kranvattnet från deras vattentäkt innehåller PFAS-kemikalier. Vattentäkt ligger i orten Kallinge intill flygflottiljen F17 som brukade ha brandövningar i närheten, med brandsläckningsskum som innehöll PFAS.

Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för att dricksvattnet förorenats, men det kommunala vattenbolaget har stämts i egenskap av leverantör av vattnet.

Den 10 september skulle rättegången ha inletts vid Blekinge tingsrätt, men målet sköts upp till den 8 februari 2021 sedan Miljöteknik inkommit med nya bevis. Dessa består av flera forskningsrapporter från Lunds universitet, som handlar om människor som bor i det aktuella området i Kallinge.

– Det finns inget motsvarande fall som Ronneby. Det var där allting började. Det var i och med Ronneby som vi började arbeta extremt mycket med den här frågan och vi tog fram en åtgärdsgräns, den rekommendation som vi har i dag, säger Sandra Strandh.

Livsmedelsverket har sedan 2014 haft en åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter vatten för PFAS i dricksvatten och har sedan dess uppmanat alla kommuner att undersöka om PFAS-ämnen riskerar att förorena dricksvattnet.  

Fakta
PFAS används i stekpannor och matförpackningar

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer, och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, bland annat till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS förekommer inte naturligt utan började framställas i större skala på 1950-talet.

De kemiska föreningarna i PFAS-ämnen bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i vattentäkter nära exempelvis flygplatser och militärområden, där man sprutat stora mängder brandskum.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Inte minst påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. 

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Källor: TT, Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 22 september 2020 kl 09:54
Uppdaterad: 24 september 2020 kl 08:34