Partierna allt mer bidragsberoende

Demokrati kan inte prissättas. Men ett AB Svensk Politik omsätter årligen runt 3,5 miljarder kronor. 1,2 miljarder av dem är ­offentliga partistöd på olika nivåer.

Det mesta i politiken handlar om pengar. Hur de ska fördelas, hur hög skatte­nivån ska vara och hur bidragen ska utformas. Men politikens eget bidragsberoende talas det inte så ofta om.

– Partierna är i allt större utsträckning beroende av offentligt partistöd, och allt mindre av medlemsintäkter. Undantagen är S, som har stora inkomster på lotterier, och C, som blev rika när de sålde sin tidningskoncern, säger Magnus Hagevi, professor i statskunskap på Linnéuniversitetet.

I oktober 2005 såldes Centertidningar AB till en ägargrupp med G-P/Stampen i spetsen. Centerpartiet fick 1,8 miljarder för tidningarna och blev världens kanske rikaste parti. Pengarna placerades i bolaget Randello Invest, som ska förvalta tillgångarna. Vid senaste årsskiftet hade Randello tillgångar på 1,5 miljarder kronor.

Centerpartiet är det parti som har högst egenfinansiering med 64 procent av intäkterna. Mellan 2010 och 2015 har utdelningen från Randello varierat mellan 50 och 110 miljoner kronor per år.

Socialdemokraterna har genom Kombilotteriet intäkter på 36 miljoner kronor (2015). Men intäkterna från lotteriet faller snabbt, fyra år tidigare (2012) låg de på 66 miljoner kronor. Ungdomsförbundet SSU hade 2014 en intäkt på 32 miljoner kronor från lotteriet (42 miljoner året dessförinnan).

Ovanpå partistödet får partierna stöd till kvinno­organisering, anslag från SKL och bidrag från Svenska kyrkan. Europavalår får de stöd från Europaparlamentet. De politiska ungdomsförbunden får stöd både som ungdomsorganisationer och ofta riktade landstingsstöd till politisk ungdomsverksamhet.

Moderaterna har inför val­året 2018 stärkt sin kassa genom att tidigare i år sälja det anrika Schönfeldtska huset i Gamla stan i Stockholm för 286 miljoner kronor.

Statsvetaren Magnus Hage­vi ser två delvis motstridiga trender. För samtidigt som partierna blir alltmer beroende av offentligt stöd måste de anpassa sig till en ökad individualisering.
– Partimedlemmarna bråkar mer. Det finns inte ”starke man” på samma sätt längre i kommunerna, och de enskildas kompetens att driva sakfrågor ökar.

– Nya lokala partier bildas. På lokal nivå kan det räcka med ett mandat som ger parti­stöd som ökar möjligheten att etablera sig på sikt. Och även på riksnivå får de tidigt partistöd. Partier utanför riksdagen som får mer än 2,5 procent av rösterna får stöd, säger Magnus Hagevi.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.