Partier dränerar det lokala partistödet

Kommuner och landsting ger partierna 763 miljoner kronor i partistöd. Men runt 130 miljoner av dem skickas vidare uppåt i organisationen. Centrala partikanslierna lägger beslag på en tredjedel av pengarna. Värst är Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Med 14 månader till valdagen vill partierna stärka sina valkassor. Ett knep flera partier använder, oavsett om det är valår eller inte, är att brandskatta sina lokala organisationer. I sina intäktsredovisningar anger partierna på riksnivå att 38 miljoner kronor av deras intäkter kommer från andra led i organisationen. Men några redovisar inte sådana bidrag, andra tolkar dem som interna avgifter. Sammantaget landar i realiteten 44 miljoner kronor i de centrala kassorna.

Mest används metoden av SD och M, men även KD och MP har avsevärda intäkter på riksnivå från det lokala partistödet. Flera partier skickar pengar vidare till länsnivån för att till exempel medfinansiera en ombudsman.

Förklaring: Cirklarnas storlek visar intäkterna för partiernas riksorganisationer 2015. Partiernas centrala intäkter uppgick till totalt 760 miljoner kronor. Av dem kommer nästan 44 miljoner från kommunerna. Källa: Kammarkollegiet 2015

I en granskning som Dagens Samhälle gjort av partibidragen i ett tiotal kommuner och regioner slussar ett flertal lokal­organisationer 10–25 procent av pengarna vidare till läns- och riksnivån. Översatt till riket går minst 130 miljoner av lokala och regionala stöd vidare till annat än de var avsedda för.

2016 satte kommunrevisorerna i Borlänge stopp för utbetalningen av partistöd till Sverigedemokraterna. Orsak: 25 procent skulle gå vidare till riksnivån.
– De pengar kommunen betalar ut ska användas lokalt. Vi påpekade att så här får man inte göra, säger ­Mariann Nordlöf (S), ordförande för kommunrevisorerna.
Nu fick SD ändå partistöd till slut genom att fullmäktigepresidiet tog över frågan.

2014 infördes en ny lag med hårdare krav på partierna att redovisa sina intäkter. På riksnivå ska de lämna en årlig intäktsredovisning till Kammarkollegiet. På lokal nivå lämnas en redovisning till kommunen som visar att stödet har använts ”för ”stärka [partiernas] ställning i den kommunala demokratin”.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska det förstås som att stödet är ”avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna”.

Men en utredning som kom förra året vill ytterligare skärpa kraven.

– Det är bra om man reagerar och kräver tydligare redovisning. Medborgarna behöver veta vad pengarna går till, säger Mariann Nordlöf.

Frågan om pengar som vandrar vidare i organisationen undvek man i utredningen. Fast Cecilia Magnusson (M), riksdagsledamot från Göteborg som satt med i utredningen, har en tydlig åsikt.
– Stöd till den lokala nivån ska gå dit, lokalt partistöd ska inte levereras till Stockholm. Då utarmar man den lokala demokratin, säger hon.

Din egen partiorganisation, M i Göteborg, skickade vidare 925 200 kronor till riksorganisationen i fjol?

– Då har det förändrats sedan jag var på lednings­nivå där. Jag kan tänka mig att man köper upp vissa saker gemensamt, som byråtjänster och medlemshantering i så fall, säger Cecilia Magnusson.

Gustaf Josefsson, Moderaternas chefsombudsman i Göteborg, säger att det handlar om en gammal princip.

– Efter ett val sluts ett fyra­årsavtal mellan partiföreningarna och M:s riksorganisation där 10 procent betalas in till den senare. Men det finns en motprestation i det, det går till medlems- och mejlsystem och sådant, säger han.

Fast pengar från en kommun ska väl användas i kommunen?

– Jo, så är det. Och det är en dialog som vi också för. Det är en gammal lösning med anor långt tillbaka. Alternativet är att varje nivå bär sina egna kostnader.

S för inte vidare partistöd mellan olika nivåer. Partikassören Roger Berzell (S) var också en av den statliga utredningens ledamöter.
– Vi hade ingen diskussion om det var rätt eller fel. Där­emot om krav på att medborgarna ska veta vart pengarna tar vägen. Om de lokala organisationerna får skattepengar ska de självklart användas till att vitalisera den lokala demokratin, säger han.

SD har inga planer på att förändra sin regel att 25 procent av partistödet ska skickas vidare:

– Den del av lokala och regionala partistödet som går till SD:s valfond regleras i partiets stadgar. Det har hänt att frågan lyfts på partiets Landsdagar, men min bedömning är att de som vill minska eller ta bort procentsatsen har bestått av en handfull personer och kommunföreningar, svarar Henrik Gustafsson, informationsansvarig på SD.

I genomsnitt går 46 kronor per invånare via kommunskatten och 30 kronor via landstingsskatten till partistödet. Men 13 kronor letar sig alltså raskt vidare till kassor i andra led.

Utredningen från 2016 föreslår redovisning till Kammarkollegiet även för lokala partiorganisationer som omsätter (utöver partistöd) över ett halvt basbelopp (22 400 kronor i år). Den föreslår också förbud mot anonyma bidrag om de överstiger en tjugondels prisbas­belopp (2 240 kronor).

Remissomgången tog slut i vintras och justitiedepartementet får skynda på om de ska få fram en proposition som möjliggör nya regler från valåret 2018.

Men utredningens förslag är otillräckliga, menar demokratiinstitutet International Idea, med säte i Sverige, och International Foundation for Electoral Systems (Ifes).

– Vi reagerade på att det är svårt att få en sammanhållen bild av hela det offentliga stödet till partierna. Det finns heller ingen gräns för privata donationer. Partier och kandidater behöver inte ange vad man spenderar pengarna på, säger Elin Falguera, chef för det globala projektet om politisk finansiering på Idea.

– Sverige, Vitryssland, Monaco och Schweiz är de enda europeiska länder som i dag inte behöver redovisa utgifter.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.