Analys
Coronaviruset
2 april 2020 kl 13:05

Orkar Stefan Löfven ända fram till valet 2022?

Coronakrisen kan lösa Socialdemokraternas kronprinsessfråga när statsråden får visa om de är statsministermaterial.

Just nu håller Stefan Löfven på att uppgraderas till landsfader i likhet med Per Albin Hansson, som var S-ledare och statsminister under andra världskriget.

För att lista ut hur länge Löfven sitter kvar måste man vara synsk. Men några saker vet vi. Normen för en socialdemokratisk partiordförande är att ha uppdraget i tio år, helst som statsminister. Så var det för Göran Persson (1996–2006) Ingvar Carlsson (1986–1996) och faktiskt också Per Albin Hansson (1936–1946).  

Om S-strategerna vore vidskepliga skulle de säga att S-ledare måste avgå under ett årtal med 6 i, men inte ens de lär kunna tvinga Löfven att sitta kvar till 2026.

För man glömmer lätt att även statsministrar är människor. I sommar fyller Stefan Löfven 63 år. Fyra år äldre än Göran Persson när han slutade. Ingvar Carlsson avgick som statsminister och partiledare samma år som han fyllde 60.

Samtidigt är det svårt att byta ut befälhavaren mitt under ett krig. Det var ett argument som ofta hördes när USA:s president George W Bush ville bli omvald 2004.  

Nu är inte coronakrisen ett krig, men närapå. Ska Stefan Löfven verkligen orka ända fram till valet 2022 – då han också når tioårsmålet som S-ledare?

En lättnad för S är inte bara de stigande opinionssiffrorna utan chansen att pröva vilka statsråd som väcker extra mycket respekt. Att prestera väl vid framträdanden är viktigare än man tror; det var efter det fina talet vid minneshögtiden för Anna Lindh som trycket på Margot Wallström tog fart.

Att hon sa tvärt nej hjälpte inte. I stället publicerade medierna den ena opinionsmätningen efter den andra om hur mycket svenska folket ville ha henne som statsminister. Förväntningarna låg kvar i åratal, trots Wallströms ihärdiga motstånd.

Statsministermaterialet som motioneras framför mikrofonerna just nu är främst finansminister Magdalena Andersson, socialminister Lena Hallengren, utbildningsminister Anna Ekström och inrikesminister Mikael Damberg. I medieskugga hamnar däremot Ardalan Shekarabi, som tidigare har nämnts som möjlig efterträdare till Löfven. 

En hel del talar för Magdalena Andersson. Det kommer ändå att vara ekonomin som avgör hur landet ska styras i och efter coronakrisen. Som statsminister kan hon behålla ett starkt grepp, precis som Göran Persson gjorde när han gick från finansdepartementet till Rosenbad 1996. I likhet med Persson uppfattas Magdalena Andersson som tuff, och ingen kan beskylla henne för att vara feg. Hon var en av de första socialdemokrater som öppet reste tvivel kring invandringspolitiken och integrationen. ”Den fungerar inte. Men det har den inte gjort på länge”, sa hon till DN i december 2017. ”De (flyktingarna, reds anm) har större möjligheter om de söker sig till något annat land.”

Längsta cv:t på maktposition har Lena Hallengren, som fick sin första statsrådspost redan 2002 när hon var 31 år gammal. Men medan Magdalena Andersson har varit både akademiker och byråkrat, på Handelshögskolan respektive Skatteverket, är Lena Hallengren en karriärpolitiker rakt igenom med erfarenhet också från den kommunala nivån. Det gör henne lik Göran Persson, fast på ett annat sätt.

Mikael Damberg, också karriärpolitiker, är inne på sin andra tunga ministerpost sedan 2014. Men varje gång han nämns i partiledargissningar recyclas brasklappar från millennieskiftet när vänsterfalangen inom SSU motsatte sig högersossen Damberg. Han har också könet emot sig. Att Sverige inte haft någon kvinnlig statsminister är mer anmärkningsvärt än vår coronastrategi. 

Därför kan det ha betydelse att Anna Ekström blir känd för fler i samband med pressträffarna. Hon var statssekreterare redan i slutet av 1990-talet, men har också haft en lång tjänstemannakarriär och tunga poster som fackordförande. I valrörelsen 2018 avslöjade hon att Fredrik Reinfeldt försökte värva henne till posten som arbetsmarknadsminister 2006, vilket skvallrar om högt förtroende långt in i borgerligheten. Hon har också gamla och goda relationer med Magdalena Andersson. Den duon skulle kunna bära en kvinnlig dubbelmonarki.

Men bara om partiet accepterar ett ledarskap som inte har gjort lång tjänst i partiet. Och det vet bara medlemmarna.

Fakta
Trender

UPPÅTPILAR

Universitet

Regeringen upprepar en 1990-talsfavorit och bygger ut universitet och högskolor under krisen. 9 300 nya platser tillkommer. Antalet studenter i högskolan ökar därmed med drygt 2 procent jämfört med 2019.

Skärmtid

Mer jobb hemifrån och ständiga nyhetskollar i mobilen. Många upptäcker också konsten att wumgås, det vill säga träffa vännerna i Zoom, Facetime eller motsvarande webbprogram.

Staycation

Semester på hemmaplan. I år inte bara för de fattiga. 

Testamenten

Allt fler vill skriva testamenten. Försäljningen av testamenten på nätet har ökat med 50 procent mellan februari och mars, rapporterar en nätjuristfirma. Det är när slutet av livet närmar sig som folk vill formulera sin sista vilja, men med besöksförbud på sjukhus måste rutinerna ställas om och mycket sköts nu via telefon och mejl, rapporterar DN. 

 

NEDÅTPILAR

Koldioxidutsläpp

Coronakrisen har några ljuspunkter. Kinas koldioxidutsläpp har minskat med en fjärdedel och många kineser har för första gången fått se en blå himmel.

Medieutrymmet för vanlig politik

En ny utredning  för jämställda livsinkomster tillsattes av regeringen strax före coronakrisens utbrott. Bland annat ska utredningen lämna förslag som bidrar till jämställd fördelning av regeringens stödåtgärder till kvinnor och män. Tilläggsdirektiv är att vänta.

Spelandet

Svenska Spel gör ingen utdelning i år. Spelandet sjunker kraftigt då många idrottsevenemang ställs in.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Publicerad: 2 april 2020 kl 13:05
Uppdaterad: 2 april 2020 kl 13:12