Arbete

”Ordningsbetyg är att skjuta mygg med haubits”

Han är yrkesmilitären som blev lärare, skolledare, socialchef och nu återvänt till skolans värld. Och när det kommer till stökiga elever, bristande lärarauktoritet eller ledarskapsfrågor svävar han inte på målet.

Det första han gjorde som officer var att slita bort gradbeteckningarna.

– De markerar en viss nivå och behövs för att tala om ”okej, det är den där man ska skälla på om något går på tok”. Men översatt till offentlig sektor: alla ska förstå vem som är chefen utan att chefen behöver säga att det är jag som är chef. Därför måste man utveckla ett autentiskt och tydligt ledarskap.

Tydlighet är dock inte samma sak som att vara auktoritär, betonar Roland Bång.

– Nej, att peka med hela handen är inte min stil. Måste man göra det är man lite snett ute.

Men du har ju jobbat i Försvarsmakten, där om någonstans pekar man väl med hela handen?
– Det är en villfarelse, vill jag påstå. Ordergivning är en del av det hela, absolut. Men vill man nå målet så funkar inte kommandostrukturen, eller kadaverkulturen som jag kallar den. Inte minst från Laura Hartmans tillitsdelegation kom ju tydliga signaler om att den inte är effektiv – den här New public management-baserade styrkulturen, där vi ska leda skola och socialtjänst som företag eller fabriker.

Offentlig verksamhet bör i stället styras utifrån vad den faktiskt är, säger Roland Bång: en offentlig tjänsteproduktion. Som kräver grundläggande, gedigen kunskap om kärnan i verksamheten.

– Och då funkar inte vertikalitet, att någon där uppe talar om för dem där nere hur allt ska gå till. I stället måste vi jobba tillsammans utifrån en problemställning, med horisontalitet som grund. Horisontalitet är väldigt hierarkilöst.

Men i ett klassrum fullt av högljudda, uppkäftiga elever – kan man leda horisontellt där?
– I allra högsta grad! Relationskompetensen, det är den vi ska utveckla – att möta strulpellar i skolan med respekt för att de är människor. Vi måste kunna lämna barnen och ungdomarna som individer skadeslösa i varje samtal. Men det de gjort, handlingen i sig, ska självklart diskuteras. Positiv auktoritet uppnår man genom tillit och förtroende, inte genom kontroll och yttre motivation.

Vad tycker du om förslaget om att återinföra ordningsbetyg?
– Spontant ställer jag mig tveksam. Det är att skjuta mygg med haubits. 

Självklart ska studiero och trygghet prioriteras i skolan, säger Roland Bång. Men att göra det genom att införa ordningsbetyg vore enligt honom att gå tillbaka till en skola vi inte längre har; kontexterna inom vilka den typen av åtgärder kan rymmas finns helt enkelt inte kvar.

Åren som socialchef har gett honom en hel drös nya perspektiv. Inte minst vad gäller skolans betydelse för de barn och ungdomar som av olika anledningar far illa.

– Skolan är den viktigastes friskfaktorn! Lyckas vi i kommunerna få barnen att lämna skolvärlden trygga, stabila, nöjda med sig själva oavsett om resultaten är A eller E, så är förutsättningarna så fantastiskt mycket bättre för att de ska lyckas bli det socialtjänsten kallar mogna, ansvarsfulla, självförsörjande individer.

Antalet orosanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren, vilket enligt Roland Bång delvis kan bero på att skola och förskola blivit duktigare på att uppmärksamma barn som mår dåligt. Samtidigt dignar socialtjänsten på många håll under trycket att utreda och kartlägga behoven hos dessa barn och deras familjer. Socialtjänst och skola måste därför bli mer av kommunicerande kärl, framhåller han.

– Ja, vi behöver omfamna varandra på ett bättre och mer strukturerat sätt. Här har vi verkligen något att bidra med genom våra respektive kompetenser. Vi får inte fastna i stuprörstänkande – skolan kan inte jobba ensam, socialtjänsten kan inte jobba ensam.

Och viktigast av allt: sluta prata samverkan.

– Samverkan är jag så trött på att höra, det är ett ord som säger ingenting! Vi måste samarbeta! Gå in i processer, in i vardagsgörandet, ned i kritdammet om man får uttrycka det så.

Härnösand klättrade rejält i Lärarförbundets skolrankning i fjol, från plats 208 till plats 129. Vad har ni gjort rätt?
– Svår fråga, jag är ju så ny. Men skolans resa här är spännande. Man har gjort en ordentlig organisationsförändring, av fyra små högstadieskolor har man gjort två större, man har en samlad gymnasieskola och ett helhetstänk kring skola och utbildning. Det är nära mellan verksamheten och ledningen, och det gillar jag stenhårt. Det har jag ju vurmat för ända sedan Försvarsmaktstiden – man ska inte bygga långa avstånd mellan dem på fältet och dem i stabstältet.

Vad står överst på din agenda som skolchef?
– Att komma organisationskulturen inpå livet. Jag vill försöka förstå vad som formar och förutsätter det vi gör. Man kan kalla det en egen kulturanalys av min förvaltning – den tänker jag ägna mig ganska mycket åt första månaden. Men rent praktiskt är vi mitt inne i brinnande budgetarbete. Så det är det vi allihop kavlar upp ärmarna inför.

Sista frågan: vad skiljer ditt jobb-jag från ditt privata jag?
– Nja … mitt ledarskap ligger nog väldigt nära min egen person. What you see is what you get!

Fakta
MITT CV

Namn: Roland Bång, 52 år.
Nytt jobb: Skolchef i Härnösands kommun.
Yrkesbakgrund: Officer vid Lapplandsbrigaden, lärare i samhällskunskap och historia bland annat på vuxenutbildningen i Örnsköldsvik, lärare och skolchef i Vilhelmina, skolområdeschef i Umeå. Närmast socialchef i Vilhelmina.
Drivkraft: ”Den är ganska enkel och rak: att jobba för barnens bästa. I alla befattningar jag haft har jag försökt hålla fokus på dem jag är till för.”
Intressen: ”Jagar, åker skidor på längden och tvären, trivs rent allmänt ute i friska luften. Och så är jag samhällsintresserad, läser en hel del.”
Dold talang: ”Jag är en jäkel med skruvdragare! Skruvdragaren och jag, vi pratar samma språk på något sätt. Jag har tre stycken, riktiga proffsmaskiner som kostade en smärre förmögenhet, och dem sköter jag om som mina barn. Ja, jag har faktiskt en fjärde också. Fast den använder jag sällan.”

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.