Demokrati

Ordföranden kan straffa de ojämlika

Ursula von der Leyen är stenhård: hon vill basa över en jämställd EU-kommission. EU-länder som redan har nominerat en man till jobbet som deras EU-kommissionär i Bryssel har därför anledning att vara rädda – hon kan straffa dem med ett lättviktigt ansvarsområde.

Irländske Phil Hogan, EU:s sittande jordbrukskommissionär med sikte på ännu en femårsperiod i Bryssel, lät mycket självsäker när han i förra månaden blev live-intervjuad i irländsk tv.

"Jag är Irlands kandidat", konstaterade han och gick sedan på om vilka frågor han ville driva under de kommande fem åren i EU-kommissionen.

Men just då fick intervjuaren besked i sin öronsnäcka: den tilltänkta kommissionsordföranden Ursula von der Leyen hade precis sagt i ett möte i EU-parlamentet att hon tänkte tvinga alla EU-länder att nominera två personer till EU-kommissionen: en man och en kvinna. Tv-reportern berättade för Phil Hogan vad hon nyss hört. Han blev alldeles ställd. "Jag är den enda kandidaten", svarade han nervöst.

Dagen efter var de irländska tidningarna fyllda med spekulationer om huruvida landet höll på att missa en chans att få en bättre EU-portfölj, alltså ett tyngre ansvarsområde, och att man kanske i stället borde skicka en kvinna till Bryssel.

Den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, EU-kommissionens första kvinnliga ordförande vill kunna välja mellan kandidater av bägge könen och på så sätt garantera att få en uppställning med hälften män och hälften kvinnor. I dag är bara nio av de totalt 28 EU-kommissionärerna i Bryssel – en för varje EU-land – kvinnor.

Under sommaren har de flesta EU-länder nominerat sina kandidater. Ursula von der Leyen har redan träffat flera av dem och sonderat terrängen kring vilka ansvarsområden de är intresserade av, vad de har för meriter och så vidare. Bara en handfull länder har ännu inte hostat upp något namn.

När von der Leyen väl fördelat politikområdena bland de 27 kandidaterna – i år skickas ingen brittisk kandidat – ska de tilltänkta kommissionärerna förhöras i EU-parlamentets olika utskott. EU-parlamentarikerna frågar ut, ja rentutav ”grillar” kandidaterna i detalj om de politikområden de tilldelats, men också i allmän EU-kunskap, för att utröna om de är kompetenta nog för jobbet. Först när den färdiga uppställningen har välsignats av EU-parlamentet kan kandidaterna tillträda, i början av november.

Kravet på en könsneutral kommission är inte nytt. När luxemburgaren Jean-Claude Juncker år 2014 fick i uppdrag att leda EU-kommissionen uppmanade han EU-ländernas regeringar att inte bara nominera män som vanligt. De kvinnliga kandidaterna skulle belönas med tyngre ansvarsområden, lockade han.

Ursula von der Leyens krav på dubbla nomineringar är ytterligare ett steg på den jämställdhetsväg som Juncker slog in på. Men hittills har få länder hörsammat kravet. Faktiskt bara Portugal och Rumänien.

Den svenska regeringen har som vanligt nominerat en kvinna, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), och struntar alltså i kravet på två kandidater. Men kanske har det inte särskilt subtila hotet från von der Leyen ändå fått effekt. För flera EU-länder – till exempel Malta och Estland – har för första gången någonsin nominerat en kvinna.

De länder som bara har nominerat en man har anledning att vara nervösa nu när Ursula von der Leyens stab strax ska lägga pussel med olika ansvarsområden. De portföljer som portioneras ut skiljer sig enormt mycket åt i vikt och makt.

Tyngst är portföljerna som rör EU:s kärnområden: inre marknaden, konkurrensfrågor, handel och jordbruk. De lättviktiga portföljerna är kultur, sport, ungdomsfrågor och flerspråkighet.

För Irland som land och för irländaren Phil Hogan personligen – han som i fem år haft ansvaret för EU:s tunga jordbruksportfölj och därmed rattat en tredjedel av EU:s hela budget – vore det höjden av förödmjukelse att i fem år framöver behöva anordna tolktävlingar för europeiska gymnasister och konferenser om vikten av god språkundervisning i skolorna i jobbet som EU-kommissionär för flerspråkighet, exempelvis.

Fakta
Trender

Heta:

Sommar

I Sverige må höstterminen ha börjat, men i EU-institutionerna är det fortsatt sommarlov. Augusti är institutionernas semestermånad.

Köttskatt

Tyska miljöpartiet och socialdemokraterna vill höja momsen på kött, från 7 till 19 procent, för att minska köttkonsumtionen och bidra till minskad global uppvärmning. Socialdemokraternas regeringspartner, kristdemokratiska CDU, är motståndare.

I Tyskland är den generella momssatsen 19 procent men flera livsmedel, inklusive kött, har en lägre momssats.

Kalla:

Tyska

46 personer. Så få universitetsstudenter valde tyska språket som huvudämne under höstterminen i Danmark. Det dramatiskt fallande intresset för tyskan har skapat debatt i Danmark. Tyskland är inte bara landets främsta handelspartner och grannland utan också det största landet i EU.

Rökning

Det är inte bara i Sverige som tumskruvarna dras åt om flanerande rökare. I Paris, som traditionellt värnat sin dekadenta image, är rökning förbjuden i 50 av stadens parker. Och från och med september kan den som ändå röker där tvingas betala några hundralappar i böter.

Avloppsregler

Tidigare i somras drog EU-kommissionen svenska staten inför EU-domstolen för att Sverige inte följer EU-reglerna om vattenrening - en tvist som pågått i nio år. Tio svenska tätorter renar inte avloppsvatten på rätt sätt innan vattnet släpps ut i naturen igen, enligt kommissionen.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.