Nyhet
13 februari 2017 kl 09:06

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Nu utreder regeringen kommunernas framtid

Regeringen tillsätter en bred parlamentarisk utredning om kommunernas struktur i framtiden. ”Det har inte gjorts sedan 1960-talet”, säger kommunminister Ardalan Shekarabi (S).

Någon ny stor våg av kommunsammanslagningar blir det inte, snarare en kombination av olika lösningar, enligt Ardalan Shekarabi.

– Men om vi ska klara sammanhållningen i vårt land och kunna upprätthålla likvärdigheten mellan kommunerna måste vi se till att alla kommuner har förutsättningar. Idag ökar obalanserna och skillnaderna mellan kommunerna.

I direktiven till utredningen om att stärka kommunernas kapacitet pekas fyra olika vägar ut:

  • Utökad samverkan. När det gäller köp av tjänster, så kallad avtalssamverkan, vill regeringen se ett delbetänkande redan i höst. Det kan handla om specialisttjänster inom till exempel IT och uppgifter inom ramen för kommunernas myndighetsutövning.
  • Förändring av kommunernas uppgifter. Finns det anledning att ta bort något eller lägga till något? Låta en annan huvudman ta över någon verksamhet?
  • Asymmetriska lösningar. Idag har alla kommuner samma ansvar och uppgifter. Kan man ta bort verksamheter bara från vissa kommuner för att underlätta deras uppdrag?
  • Regelrätta kommunsammanslagningar. Men de ska i så fall vara frivilliga, betonas i direktiven.

Ardalan Shekarabi är försiktig med att peka ut vad utredningen kan utmynna i. Däremot understryker han att det inte finns någon tanke från regeringens sida att statens inflytande över kommunerna ska öka.

– Vårt mål är inte att minska kommunernas makt. Vi ska försvara den decentraliserade välfärdsmodellen. Jag ser inte någon stor dramatisk reform framför mig, däremot är förändringar nödvändiga om kommunerna ska klara sina åtaganden.

På sina resor runt i landet har kommunministern uppfattat att den allra största oron gäller hur kommunerna ska klara kompetensförsörjningen och personalrekryteringen.

– Behoven bara växer: Socionomer, lärare, jurister, ekonomer, sjuksyrror…

En bakgrund till utredningen är att hälften av landets kommuner krympt sedan 1970-talet, då den stora sammanslagningsreformen sjösattes. Ardalan Shekarabi har själv nyligen lyft fram att ett 50-tal kommuner har särskilt stora problem.

Det låter som risk för en ny Kommunakut, där staten måste gå in med akut nödhjälp?

– Så ska det inte bli, vi ska inte hamna i någon tvångsförvaltning! Det är därför vi nu tar tag i de strukturella frågorna. Det går att vända den nuvarande utvecklingen med politiska beslut.

Det gick ju inte så bra med storregionreformen. Vad är lärdomen?

– Att om Sverige ska klara av sina utmaningar måste vi få ett slut på blockpolitiken! Det är inte ett parti som förlorat på att det inte blev storregioner, utan landet. Tvärt emot till exempel Centerns kritik mot ökad centralisering med storregioner är det avsaknaden av den här reformen som leder till ökat behov av statlig styrning. 

Den nya utredningen gäller primärkommunerna, inte den regionala nivån. Senast den 15 oktober 2019 ska uppdraget vara slutfört. Enligt direktiven får förslagen inte öka statens utgifter. Att föreslå försöksverksamhet ses som en möjlighet.

LÄS ÄVEN: Hon ska forma framtidens kommuner. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.