Nyhet

”Nu är tiden inne för pengadiskussion”

Det vore märkligt om vi inte kände oss oroliga över den säkerhetspolitiska utvecklingen, konstaterar Kristina Syk, styrelseledamot i Allmänna försvarsföreningen, som ser dagens rapport från Försvarsberedningen som ett stort steg framåt. Dra ert strå till stacken, fundera på om det finns frivilligorganisationer ni kan gå med i eller stödja​, uppmanar hon.

Alldeles nyligen har Försvarsberedningen överlämnat sin rapport till försvarsminister Peter Hultqvist (S). Vi ställer några frågor till Kristina Syk om vad den betyder för medborgaren i allmänhet och för kommuner och regioner i synnerhet. 

– Hej Kristina Syk, vd Straterno AB och styrelseledamot i Allmänna försvarsföreningen. Vad är dina omedelbara intryck? Är det stor skillnad mot förut?

– Det omedelbara intrycket? ÄNTLIGEN! Äntligen talar vi på rätt saker, på rätt sätt. Vi har haft ett par år bakom oss där mycket har varit oerhört märkligt och snedvridet, men nu talar vi om kriget som dimensionerande, kravet på kapacitet i totalförsvaret höjs, samstämmigheten som uppvisas är slående och utgör grunden för faktisk förändring. Jag är idag lättad, hoppfull, och mycket glad – detta även om vi nu inte ska glömma vad vi har framför oss: en väntan inför att faktiskt försvarsbeslut också kommer som ligger i linje med denna rapport. Att pengar tillförs är ju från och med nu själva knäckfrågan. Jag tycker att många stirrat sig blinda på enbart pengarna och missat vissa viktiga ingångsvärden i styrningarna som första måste till – nu börjar vi hamna rätt här, så nu är tiden inne för pengadiskussion.
 

– Under presentationen framhölls att människor ska kunna ta hand om sig själva under en vecka. Kan medborgarna det idag?

– Det ser olika ut, men medvetenheten och vakenheten inför att saker kan hända som stör ut samhällets funktionalitet, och till det kunskap om hur oerhört sårbart samhället är, är bland framför allt den yngre befolkningen avsevärt lägre än tidigare. Sårbarheten, vill jag påstå, är också större idag. Kan folk klara sig en vecka? Det generella svaret måste vara att det beror på vad man menar med att klara sig. Överlever man? Troligen. Men kommer barnen må bra? Kommer de frysa, svälta? Troligen.
 

– Om man bortser från varje medborgares skyldighet att vara beredd, så sägs även att vi ska kunna klara oss själva under minst tre månader. Är den tidsrymden ett mer gemensamt ansvar?

– Det har saknats en ambitionsnivå för uthållighet i totalförsvaret som planeringen ska utgå från. Detta med tre månader har i huvudsak att göra med att aktörer som ska ansvara för beredskapsplaneringen – däribland kommuner, landsting, länsstyrelser och andra centrala myndigheter – ska veta om de bör analysera till exempel sin försörjning inom olika områden utifrån en vecka, två veckor, eller som nu tre månader. Det sätter en tydlig ribba att fokusera på.
 

– Vad betyder de här beredskapsmålen för kommunernas och regionernas del?

– Som jag sa, att de kan börja göra riktiga bedömningar mot bakgrund av ett legitimt antagande (till skillnad från egna gissningar och antaganden om uthållighetsmål) huruvida de kan eller inte kan hantera en mycket ansträngd situation under tre månader. Eftersom mer eller mindre ingen kan det idag, så handlar det i nästa steg om att påbörja en beredskapsplanering för hur de ska kunna nå sådan uthållighet.
 

– Skyddsrummen nämns, i vilket skick är de idag? Räcker de till?

– Skyddsrummen räcker inte till för hela befolkningen, varken de stora skyddsrummen i storstäderna eller de som finns i vissa fastigheter. Man ska därför komma ihåg att dessa byggdes främst under 60- till 80-talet med den tidens hot, sätt att bo och så vidare. Dessutom är inte alla områden lika strategiska ur försvarsperspektivet. Storstadsområdena är dock mycket sårbara. Skyddsrummen idag är i huvudsak cykelförråd och förråd för barnvagnar. Detta kommer nu att behöva ändras. Fastighetsägare kommer att behöva se över hur de ska iordningställa rummen och se till att de är funktionella, till exempel ventilation och sånt. En annan fråga är ju vid nybyggnation; dagens nybyggen är ofta mycket snäva avseende förvaring och saknar ofta vinds- eller källarutrymmen. Detta kan behöva ses över och reglering kan behöva ske.
 

– Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas, sades det vid pressträffen. Ska vi vara rädda?

– Rädsla är inte meningsfullt och skapar ingen förändringskraft. Att man från partierna nu understryker att vi inte kan räkna med evig fred – särskilt i nuvarande läge i närområdet och i världen – är nödvändigt. Vi har alla förutsättningar för att utveckla ett starkt och trovärdigt försvar. Den stora utmaningen jag har sett senaste åren i systemet har varit rädsla att göra fel, att fatta beslut som andra rynkar på näsan åt, att man inte riktigt vet vad de här handlar om – med denna delrapport och förhoppningsvis också ett kommande regeringsbeslut i linje med detta, så tror jag att totalförsvarsaktörer i Sverige kan visa större handlingskraft och mod att genomföra förändringar. Vi ska ta ansvar för vår säkerhet, både inom Sverige och i vårt närområde. Det har vi inte gjort under alltför lång tid nu. Om det krävs att vi vaknar upp och blir lite oroliga över läget? Det vore märkligt om vi inte kände oss något oroliga över den säkerhetspolitiska utvecklingen.
 

– Vad kan varje enskild medborgare göra, frånsett att ha ett genomtänkt skafferi?

– Man kan känna sig delaktig. Detta är en fråga för oss alla, inte bara för vissa begeistrade. Dra ert strå till stacken, fundera på om det finns frivilligorganisationer ni kan gå med i eller stödja. Fundera på om ni har ett ansvar i er nuvarande befattning på jobbet som är extra viktig. Gör er egen beredskapsplanering genom att tänka igenom ett förlopp, hur en dag eller en vecka utan energiförsörjning kan se ut. Planera utefter det. Maten är inte allt, glöm inte vatten och värme, glöm inte att se över om ni har mediciner som ni är beroende av, glöm inte att se över ni får till er information om läget om internet inte funkar. Och glöm inte heller att vi alla sitter i samma båt – vi hjälps åt när det händer saker. Det har vi visat förr, och det kommer att bli så även om det händer något framöver.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.